Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

Unixfilosofin

principer för mjukvaruutveckling som formulerades under utvecklingen av Unix. De tre vanligaste principerna är:

  1. – Skriv program som gör en enda sak, men som gör det bra;
  2. – Skriv program som fungerar ihop;
  3. – Skriv program som hanterar textflöden, för det är ett gränssnitt som fungerar överallt.

– Den förste som formulerade Unixfilosofin var Ken Thompson. Hans kollega Joe Condon† (se Wikipedia) hävdade att den kunde sammanfattas i en regel: ”Undvik assembler”. – Första omnämnandet i tryck är denna artikel från 1978. – Det bör nämnas att det i efterhand kan vara svårt att se hur mycket Unix, när det var nytt, skilde sig från tidigare ope­ra­tiv­system. Mer allmänt kan man säga att Unixfilosofin gick ut på att skapa ett modulärt operativsystem till skillnad från äldre, monolitiska system. Det skulle vara lätt, även för ovana programmerare, att kombinera komponenter så att de fungerade ihop. Principerna kan givetvis tillämpas i andra miljöer än Unix. – Unixfilosofin har uttryckts på många sätt sedan dess – läs mer i Wikipedia. – På engelska: the Unix philosophy. – Läs också om Demeters lag och om komponerbarhet.

[programmering] [unix] [ändrad 19 april 2022]

Inferno

ett operativsystem avsett för distribuerade system, alltså för att köras på flera samverkande datorer samtidigt. Det är en vidareutveckling av Plan 9 från Bell Labs, och det är inte ett utförande av Unix, även om det finns likheter (se Unixfilosofin). Inferno körs mot en vir­tu­ell maskin, Dis, som i sin tur kan köras direkt mot de flesta vanliga pro­cessorer eller som ett program mot ett ope­ra­tiv­system, till exempel alla vanliga utföranden av Unix, inklusive Android, Linux och macOS. Eftersom det är ett kompakt operativsystem förekommer det i inbyggda system. – Inferno sprids som fri mjukvara och utvecklas numera av företaget Vita Nuova (länk). (Både Inferno och Vita nuova är namn hämtade från Dantes verk.)

[operativsystem] [ändrad 8 augusti 2017]

Clam AntiVirus

(ClamAV) – ett virusskydd som är gratis och skrivet i öppen källkod. Det används bland annat på e‑postservrar för att upptäcka och oskad­lig­göra virus och andra skadeprogram. ClamAV får virusdefinitioner från en databas som uppdateras var fjärde timme. – ClamAV utvecklades för Unix och finns för Linux, macOS och de flesta andra varianter av Unix, men också för Windows. – Företaget som utvecklade ClamAV hette också ClamAV. Det grundades 2001 av Tomasz Kojm och köptes 2007 av Sourcefire (länk), som i sin tur 2013 köptes av Cisco. – Se clamav.net.

[skydd] [15 juli 2017]

Ändrade mediegrundlagar

ändringar i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YTF), baserade på utredningen SOU 2016:58. Utredningens förslag fick hård kritik. Förslaget i slutlig form (se denna länk), som är en grundlagsändring, röstades igenom i riksdagen den 30 maj och 14 oktober 2018, alltså med val emellan, och gäller sedan den 1 januari 2019. Ändringarna innebär bland annat:

  • – begränsning av det juridiska ansvaret för ansvarig utgivare när det gäller material som publicerats på webben och som har varit publicerat i mer än ett år (se också evigt utgivarskap);
  • – ansvariga utgivarens juridiska ansvar för inlägg i kommentarsfält regleras;
  • – publicering av känsliga uppgifter från register i sökbar form, till exempel kreditupplysningar eller uppgifter ur belastningsregistret, ska inte längre skyddas av YTF (se till exempel Lexbase).

– Kritiken mot Ändrade mediegrundlagar gäller främst:

  • – att den ansvariga utgivaren har två veckor på sig, efter påpekande från justitiekanslern, att ta bort åtalbart material (till exempel hets mot folkgrupp) om materialet hade publicerats minst ett år tidigare. Det ger dels utrymme för manipulering av publiceringsdatum, dels möjlighet att låta de åtalbara texterna ligga ute i två veckor utan risk för påföljd. – Se krönika i Svenska Dagbladet av professor Mårten Schultz (länk).;
  • – att det blir möjligt att i vanlig lag förbjuda publicering av känsliga uppgifter. Detta riktar sig i praktiken mot sajter som Lexbase som samlar in domar från domstolar och publicerar dem utan bearbetning och kommentarer. Lagändringen innebär att sådana uppgifter bara ska få användas av professionella medieaktörer och i ”seriöst granskande journalistik”, vilket öppnar för godtycke.

– Förslaget har kritiserats av bland andra Advokatsamfundet (länk), Justitiekanslern (länk), Publicistklubben (länk), TU (Tidningsutgivarna – länk); Sverigedemokraterna begärde, utan resultat, folkomröstning (länk). – Se också sajten Stoppa grundlagsändringen (länk).

[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 5 september 2022]

delad knapp

Exempel på delad knapp.

(split button) – i grafiska användargränssnitt: en knapp med två delar, varav den ena öppnar en undermeny. Den vänstra delen har en text eller symbol som visar den delade knappens huvuduppgift. Om man klickar på den delen av knappen utförs ett förvalt alternativ, men om man klickar på den andra, högra delen, som brukar vara en nedåtpekande triangel, visas undermenyn med flera alternativ. Exempel: Om knappens huvuduppgift är understrykning av text blir det, om man klickar på vänstra delen, en enkel, rak understrykning. Om man i stället klickar på pilen till höger får man upp en meny med andra slags under­stryk­ningar.

[gränssnittskomponenter] [4 juli 2017]

grått ljus

(grey light) – i optisk datakommunikation: ljus som inte är uppdelat i färger: signalen kodas som ljuspulser som är en blandning av alla frekvenser inom ett givet frekvensområde. Man kan därför sända bara en kanal i en optisk fibertråd. Grått ljus används för optisk datakommunikation på kortare sträckor. Alternativet är DWDM, som kodar flera kanaler i samma fiber genom att lägga dem på olika ljusfrekvenser.

[optisk dataöverföring] [4 juli 2017]