Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

deobfuskering

(deobfuscation) – omvandling av tillkrånglad programkod till pro­gramkod som är lätt att överblicka och förstå. Termen används främst när det gäller programkod som är avsiktligt tillkrånglad, se obfuskering. – En dator­veten­skap­lig artikel om tekniker för deobfuskering finns på denna länk.

[datorvetenskap] [programmering] [26 maj 2017]

pseudonymisering

ersättning av en identitetsbeteckning med en pseudonym. – Pseudonymisering används bland annat i medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning. Man byter ut namn, personnummer eller andra beteckningar som är knuten till en bestämd person mot namn eller nummer som inte kan knytas till den personen. Det är däremot möjligt att ta reda på vilken person en pseudo­nym står för om man har tillgång till annan information, som dock ska hållas hemlig och åtskild från det undersökningsmaterial som bearbetas. Pseudonymisering är alltså inte samma sak som avidentifiering av ma­te­rial: avidentifiering innebär att all information som kan användas för att identifiera personer tas bort permanent. – Se också datamaskering, k‑anonymitet, kvasiidentifierare och perturbation. – Läs också om pseudonymitet, som är något annat.

[dold identitet] [identifiering] [pseudonymer] [ändrad 19 augusti 2021]

defenestration

på svenska även: defenestrering: att kasta ut människor genom fönstret; i överförd bemärkelse: att göra sig av med Windows. – Ordet defenestering (som innehåller latinska fenestra – fönster) brukar syfta på en händelse i Prag 1618, då en grupp protestanter kastade ut två kejserliga och katolska guvernörer och en sekreterare från ett fönster i Pragborgen. De föll 15 meter, men klarade sig eftersom de hamnade i en dynghög.

[jargong] [windows] [23 maj 2017]

profilering

  1. – (profiling) – i EU:s Dataskyddsförordning: beslut eller bedömning som gäller en person och som har gjorts enbart av ett it-system. – Profilering kan vara bedömning av kreditvärdighet, av en platsansökan eller analys av personens intressen och preferenser avsedd för marknadsföring. Det kallas också för algoritmiskt beslutsfattande (algorithmic decision making). Enligt Dataskyddsförordningen, punkt 71, har varje person rätt slippa profiler­ing (med vissa undantag). Det har gjorts gällande att denna bestämmelse innebär att den som har blivit föremål för ett beslut baserat på profilering har rätt till förklaring;
  2. – i marknadsföring: bedömning av en persons intressen och preferenser. – Läs också om personalisering.

– Se också profil.

[dataskyddsförordningen] [juridik] [personlig integritet] [ändrad 10 augusti 2021]

innehållsleverans

(content delivery eller content distribution) – överföring av material (content, innehåll) från avsändare till mottagare över internet så snabbt som möj­ligt. I innehållsleverans kan ingå:

  • – lagring av kopior av material på ett geografiskt spritt nätverk av servrar för att materialet ska finnas så nära mottagarna som möjligt. Efterfrågat material skickas till mottagaren från den närmaste servern. Detta minskar belastningen på den centrala webbservern;
  • – beräkning av snabbaste vägen genom internet från avsändare till mottagare (detta är vanligtvis den rutt som har minsta antalet hopp).

– Ett system som gör detta kallas för innehållsleveransnätverk.

[nätverk] [ändrad 17 augusti 2020]