Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

fake off

fake off mode – falsk avstängning – när en elektronisk apparat ser ut att vara avstängd, men i själva verket är påslagen och används för avlyssning.

[avlyssning] [ändrad 5 januari 2018]

binärträd

(binary tree) – en trädformad datastruktur där varje nod har högst två barn. (”Barn” är grenar, kanter, som går till direkt underordnade noder.) – En datamängd är fördelad bland noderna. Som alla trädformade datastruk­turer är trädet upp‑och‑ner­vänt med roten överst. Det kan bara finnas en rot. En nod kan ha noll, en eller två barn. En nod med noll barn kallas för löv. – Binärträd används ofta för lagring av information och för att möjliggöra sökningar. De värden som står i varje nod är då ofta hänvisningar. – Att balansera ett binärträd är att fördela noderna så att djupet från rot till löv blir så likartat som möjligt i alla förgreningar. Binärträdets höjd (det största djupet som finns i trädet) ska alltså ligga så nära det genomsnittliga djupet som möj­ligt. Den genomsnittliga söktiden, om man söker efter värden som kan finnas var som helst i binärträdet, blir kortast om trädet är balanserat. – Att sortera ett binärträd är att se till att värdena på noderna är ordnade enligt ett system – alfabetisk, nummerordning eller annat. Det innebär att nya värden måste läggas in på en bestämd plats i trädet, inte bara där det är enklast att lägga det. I ett sorterat träd kan man lätt ta kortaste vägen till ett visst värde. – Att se till att ett binärträd är både balanserat och sorterat kan vara omöjligt.

[datastrukturer] [9 mars 2017]

Vulnerabilities equities process

(VEP) – procedur för hur USA:s säkerhets- och underrättelseorgan ska avgöra ifall en sår­bar­het som de har upptäckt i ett program eller hårdvara ska meddelas tillverkaren eller hållas hemlig. Proceduren berör främst, men inte enbart, CIA och NSA. – Om sårbarheten hålls hemlig och bara är känd av säkerhets­- och underrättelseorganen kan de givetvis utnyttja den för att avläsa, avlyssna och övervaka kommunikationer i hemlighet. Det ska vägas mot risken för att någon annan, till exempel Ryssland, Kina eller en kriminell organisation, också har upptäckt sårbarheten och utnyttjar den. För att undvika det är det bäst att meddela tillverkaren så snart som möjligt. – VEP har funnits sedan 2008, men blev känd först 2016. – Läs mer på Epics webbsidor. Texten med strykningar finns på EFF:s webbsidor (länk).

[avlyssning] [sårbarheter] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 9 mars 2017]

Dataskyddsdirektivet

  1. – (Data protection directive) – ett överspelat EU-direktiv från 1995 om skydd av personupp­gifter. – Dataskyddsdirektivet genomfördes i Sverige i form av Personuppgiftslagen† (PuL). Dataskyddsdirektivet är sedan maj 2018 ersatt av EU:s Dataskyddsförordning. – Hela Dataskyddsdirektivet på svenska finns på EU:s webbsidor. – Förväxla inte Dataskyddsdirektivet med Datalagringsdirektivet;
  2. – se Brottsdatalagen.

[dataskydd] [eu] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 9 september 2021]

värdeförseglingssystem

(commitment scheme) – i kryptering: system för att bevara en hemlighet utan att det går att ändra den. – Principen är att någon väljer ett visst värde och åtar sig att inte ändra det, samtidigt som hon håller det hemligt för alla andra tills en viss procedur är avslutad. – Ett enkelt exempel är slantsingling: A väljer krona eller klave, B singlar slant och meddelar resultatet till A:

  • – Då vill A inte tala om i förväg för B vad hon har valt, för då skulle B kunna fuska med slantsinglingen så att A förlorar;
  • – Men B å sin sida vill inte tala om resultatet av slantsinglingen för A innan B har fått veta ifall A har valt krona eller klave. Annars kan ju A ljuga och säga att hon valde det rätta utfallet, vad det än blev.

– Det krävs därför ett system där A väljer krona eller klave på förhand och sparar sitt val på ett sådant sätt att:

  • – B inte får veta vad A har valt förrän efter slantsinglingen;
  • – A kan vara säker på att slantsinglingen går rätt till;
  • – A inte kan ändra sitt val;
  • – B efter slantsinglingen kan se vad A valde och lita på att värdet inte har ändrats.

(En variant är när B först singlar slant men döljer utfallet, till exempel genom att hålla handen över slanten. Först då väljer A krona eller klave, och sedan tar B bort handen och visar vad det blev. Då är det B som förseglar ett värde.)

– Ett annat exempel är anbudsgivning. Anbudsgivare som tävlar om ett uppdrag lämnar sina anbud i förseglade kuvert före en bestämd tidpunkt. Sedan öppnas alla anbudsgivarnas kuvert vid samma tillfälle och lägsta anbuds­givaren får uppdraget. Förfarandet motiveras med att ingen ska veta vad de andra har bjudit och därför kunna lämna ett anpassat bud (en krona lägre), och inte heller kunna ändra ett redan lämnat bud med led­ning av den in­for­ma­tionen.

– Värdeförseglingssystem är ett forskningsområde inom kryptologi och har bred tillämp­ning, till exempel för nollkunskapsbevis. – Språkligt: En bra svensk term för commitment scheme skulle kunna vara förbindelsesystem (A förbinder sig att spara sitt val och inte ändra det, vilket är vad commitment innebär i detta fall), men eftersom förbindelse också används om kommunikation skulle det leda till missförstånd. Översättningen lojalitetssystem, som man ser ibland, är meningslös, och uppstod troligen när någon slog upp commitment i en ordlista och valde den första av flera föreslagna översättningar utan att reflektera över att om man kunde räkna med lojalitet skulle commitment schemes inte behövas.

[kryptering] [ändrad 21 april 2017]

formatsteg

i typografi: mall för sidornas utformning med marginaler (inklusive övre och undre marginaler) och eventuella spaltmellanrum. I äldre typografi (med blytyper) var formatsteget en ram av metall som typerna passades in i. (Steg var i äldre typografi beteckningen på utfyllnadsmaterial, alltså sådant som användes för blanka ytor.) – Se denna webbsida hos Göteborgs stadsmuseum.

[typografi] [ändrad 17 maj 2018]