systemomarbetning

(system reengineering) – omfattande förändring av ett it-system. Syftet är att lösa i grunden samma uppgifter som tidigare, men på ett bättre sätt. Man lägger inte bara till nya funktioner, utan man ”river” så att säga det gamla systemet och sätter ihop ett nytt, med eller utan komponenter från det gamla. Det kan gälla:

  • – anpassning till ny teknik, nya standarder, nya driftssätt, nya tekniker för datakommunikation;
  • – anpassning till nya affärsmodeller;
  • – anpassning till nya arbetsformer;
  • – anpassning till nya sätt att kommunicera med kunder och andra;
  • – strävan att rensa ut föråldrade delar av systemet;
  • – att tillföra nya funktioner. 

– Se Datatermgruppen (länk).

[affärssystem] [reengineering] [systemutveckling] [ändrad 23 februari 2017]

 

algoritmaversion

motvilja mot att låta avancerade datorprogram (”algo­ritmer”) fatta beslut och göra val i stället för att man gör det själv. – Det är underförstått det gäller algoritmer som är opartiska och fria från förutfattade meningar samt som är beprövade regelsystem baserade på ett stort underlag. Detta till skillnad från människor, som litar på erfarenhet och magkänsla. – Undersök­ningar tyder på att människor först gillar den typ av datorprogram som det gäller här när de bekantar sig med dem, men att de snart börjar ogilla dem och vill fatta be­slut själva – trots att utfallet ofta blir sämre. Små fel räcker för att människorna ska börja betrakta algoritmerna som opålitliga, även om mänskliga beslutsfattare gör större fel. – Algoritmaversion har studerats av de amerikanska forskarna Berkeley J Dietvorst (länk), Cade Massey (länk) och Joseph P Simmons (länk), se denna artikel med video från Knowledge@Wharton och denna vetenskapliga artikel av samma författare. De har kommit fram till att om man ger användaren vissa, om än små, möjligheter att påverka algoritmen så blir de mer benägna att acceptera den. – På engelska: algorithm aversion.

[ai] [psykologi] [ändrad 9 juni 2020]

Internet exchange point

(IXP eller IX) – teknisk knutpunkt där internetoperatörer utbyter trafik direkt med varandra. Kallas på svenska ibland för internetknutpunkt. Varje internetoperatör har ett eget nätverk, som kallas för auto­nomt system, och det är i sin tur direkt eller indirekt anslutet till det egentliga internet. Vid en IXP kopplas ett antal autonoma system i samma geografiska område samman så att de kan utbyta med­del­an­den direkt. Meddelandena behöver inte skickas hela vägen (transitera) till det egentliga internet, utan de tar en kortare väg genom en IXP. Detta sparar tid och pengar och kan förbättra tillförlitligheten.

[internet] [ändrad 2 oktober 2019]

ReactOS

ett operativsystem som ska vara kompatibelt med Windows, och som utveck­las med fri och öppen källkod. Man ska alltså kunna köra Windowsprogram och använda tillbehör avsedda för Windows. – Eftersom Windows är skrivet med sluten källkod är detta svårt att genomföra. Kompatibiliteten ska vara på bi­när­­kods­­nivå. – Projektet inleddes 1996, och 1998 fick det namnet ReactOS. När detta skrivs (september 2018) finns ReactOS i alfaversion, och kan köra en del Windowsprogram. – ReactOS ska inte förväxlas med React. – Se reactos.org.

[fri och öppen källkod] [windows] [ändrad 19 maj 2017]