användning av två krypterings-tekniker i samma kryptosystem. Detta är mycket vanligt: de vanliga systemen för kryptering på nätet är hybridkryptosystem. (Till exempel PGP.) De är en kombination av asymmetrisk kryptering och symmetrisk kryptering:
- – asymmetrisk kryptering har fördelen att avsändare och mottagare inte behöver utväxla nycklar för att skicka krypterade meddelanden till varandra. Men asymmetrisk kryptering är matematiskt invecklad och kräver därför hög beräkningskapacitet och är tidskrävande;
- – symmetrisk kryptering går snabbare, men förutsätter att avsändare och mottagare har delat nycklar på förhand. Att se till att parterna har tillgång till samma nyckel är dels praktiskt besvärligt, dels en säkerhetsrisk.
– Lösning: man använder först asymmetrisk kryptering enbart för att dela en krypteringsnyckel. Sedan använder man den nyckeln för att kryptera själva meddelandet med symmetrisk kryptering, varefter nyckeln aldrig används mer, utan raderas. – På engelska: hybrid encryption.
[kryptering] [ändrad 7 september 2018]
(UV) – elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus. (Annorlunda uttryckt: med högre frekvens.) – Ultraviolett gränsar till violett i regnbågen, därav namnet (synligt violett ljus ligger i våglängdsbandet 380–435 nanometer). En del människor, särskilt yngre, kan uppfatta en del ultraviolett. Man brukar räkna våglängdsbandet från 100 till 300 nanometer som ultraviolett, men den bortre gränsen varierar beroende på sammanhang. Ultraviolett strålning, som ibland kallas för ultraviolett ljus, beter sig i stort sett som ljus, och används ibland för dataöverföring. – Ultraviolett ingår i solstrålning, och är nödvändig för att människor (och andra varelser) ska kunna producera D‑vitamin. Men i höga doser kan ultraviolett strålning, främst de kortare våglängderna, orsaka hudcancer och skada ögonen. – Man brukar dela in ultraviolett strålning i tre typer, beroende på våglängd:
- – UVA (315–400 nanometer) – ligger närmast synligt violett ljus och är tämligen harmlöst för människor, förutom att det kan orsaka brännskador;
- – UVB (280–315 nanometer) – når jordytan i mindre mängder med solstrålningen, men det kan inte tränga igenom tjocka moln. UVB behövs för kroppens produktion av D‑vitamin;
- – UVC (100–280 nanometer) – intensiv strålning som kan vara skadlig även i mycket små doser (brännskador, risk för cancer). UVC från solen absorberas av atmosfären. Men konstgjord UVC används bland annat för desinficering.
– Man talar också om extremt ultraviolett ljus, som har våglängder kortare än 200 nanometer.
[fysik] [ändrad 15 augusti 2021]
ett operativsystem som är CyanogenMod under nytt namn. CyanogenMod var i sin tur en förgrening av Android. När CyanogenMod lades ner i december 2016 tog Andy Rubin en kopia av projektets kod (helt lovligt) och startade Lineage OS. – Se lineageos.org.
[android] [ändrad 11 augusti 2017]
”the heads-down tribe” – alla som går omkring och stirrar på sina smarta mobiler. – Se också elektronisk byfåne och mobilnacke.
[it-folkgrupper] [ändrad 3 september 2017]
(integrated circuit, ibland monolithic integrated circuit) – elektronisk krets som har tillverkats i ett stycke. – I en integrerad krets realiseras komponenterna (transistorer, dioder, kondensatorer med mera) och materialet som leder ström mellan komponenterna (koppar) genom etsning. Vid tillverkningen lägger man lager efter lager av olika material på ett underlag och avlägsnar genom etsning allt som inte ska ingå i kretsen. Det går därför inte att ta bort eller byta ut komponenter. – Integrerade kretsar är en förutsättning för alla moderna datorer och mobiltelefoner och nästan all annan elektronik. Att realisera elektroniska kretsar med miljoner komponenter som diskreta kretsar skulle vara praktiskt taget omöjligt, och om det gick skulle kretsarna ta enormt mycket plats. Jämfört med diskreta kretsar är integrerade kretsar:
- –små;
- –snabba;
- –strömsnåla och:
- – billiga.
– Jack Kilby visade upp den första integrerade kretsen 1958. För det fick han Nobelpriset år 2000. Ett halvår senare, oberoende av Kilby, visade Robert Noyce upp en annan typ av integrerad krets. Det är Noyces konstruktion, baserad på kisel, som är föregångare till den teknik som används nu. (Kilbys integrerade krets var baserad på germanium.) Före Kilby hade andra forskare experimenterat med samma idé utan att lyckas realisera den.
[elektronik] [it-historia] [ändrad 24 januari 2022]
(discrete circuit) – elektronisk krets med urskiljbara komponenter (transistorer, dioder, kondensatorer med mera). De kretsar som man kan sätta ihop själv på mönsterkort är exempel på diskreta kretsar. De kan i princip tas i sär. Alternativet, som i praktiken är det enda som används i datorer och mobiltelefoner, är integrerade kretsar. (Läs också om ordet diskret.)
[elektronik] [ändrad 21 juni 2017]
(FAWN) – ett sätt att konstruera servrar av många små och billiga processorer kopplade till var sitt flashminne. – Tester visar att sådana servrar kan utföra många små och enkla operationer mycket snabbt och med låg strömförbrukning. De lämpar sig till exempel för att söka i databaser av typ nyckel‑värde. De lämpar sig däremot inte för komplicerade beräkningar. – Grundidén är att använda en relativt enkel, billig och långsam processor direkt kopplad till ett flashminne. En sådan server kan utföra enkla operationer med låg strömförbrukning jämfört med traditionella servrar. Kopplar man sedan ihop många sådana servrar får man ett kraftfullt system, återigen lämpat för enkla operationer i stor mängd. – FAWN‑modellen utvecklades 2009 av David Andersen vid Carnegie Mellon (länk) och Michael Kaminsky vid Intel Labs och Carnegie Mellon (länk) samt deras medarbetare. De presenterade FAWN 2009 i denna artikel. – Språkligt: Wimpy betyder ungefär mesig. David Andersen har beklagat att tekniken fick det namnet, eftersom företag inte vill tillverka något mesigt.
[it-system] [ändrad 1 juli 2019]