ett projekt som utvecklar en standard för distribuerade liggare. Alltså ett sätt att dokumentera och verifiera transaktioner så att det blir praktiskt taget omöjligt att förfalska information om dem. Detta har uppfattats som om Cordas teknik var baserad på blockkedjor. – Utvecklingen av Corda inleddes 2016 och stöds av ett internationellt konsortium av 73 banker, finansföretag och försäkringsbolag. Samarbetet bygger på tanken att ingen vinner på att varje företag utvecklar en egen version av den distribuerade liggaren. Utvecklingsarbetet görs av det amerikanska företaget R3(r3.com). Resultatet ska offentliggöras med öppen källkod. – I början av 2017 ”avslöjades” det att Corda inte använder riktig blockkedjeteknik, vilket Corda besvarade med att organisationen aldrig hade påstått att den gjorde det. – Se corda.net.
amerikansk tidskrift som gavs ut 1950 till 1972. Den anses vara den äldsta tidskriften om datorer. Tidskriften hette först Roster of Organizations in the Field of Automatic Computing Machinery, senare The Computing Machinery Field. Redaktör var Edmund C Berkeley. – Se denna länk.
en teknik för maskinöversättning som utförs av ett artificiellt neuronnät. – Neural maskinöversättning görs av ett artificiellt neuronnät som har tränats på stora mängder text på källspråket och målspråket. Det är en tredje teknik för maskinöversättning efter den regel- och lexikonstyrda och den statistiska. Google började använda neural maskinöversättning hösten 2016 i Google Translate, först enbart för översättning mellan engelska och kinesiska. Enligt en undersökning minskar tekniken antalet fel med upp till 60 procent (se denna länk). Nackdelen med neural maskinöversättning är, liksom med allt som görs med artificiella neuronnät, att det görs i en ”svart låda”. Det går därför inte att se varför nätverket översätter som det gör, eller att instruera det att göra enstaka ändringar. – På engelska: neural machine translation, NMT. – Läs mer i denna artikel från Google.
amerikanskt företag som bevakar vad som skrivs i sociala medier och kopplar det till platser. – I oktober 2016 stängde Facebook, Instagram och Twitter av Geofeedias tillgång till deras information sedan det hade blivit känt att amerikansk polis och säkerhetstjänst anlitar Geofeedia för att få information om demonstrationer och andra protester. – Se artikel i tidskriften Forbes(länk). – Se geofeedia.com.
Seshat: Global history databank – en omfattande och växande databas med historisk information från hela världen. – Ett syfte med samlingen av historiska data är att man ska kunna pröva hypoteser om vad som gör att sociala och politiska samhällsordningar växer fram och försvinner. Man ska också kunna söka efter historiska paralleller till aktuella händelser. – Seshat har funnits sedan 2011 och finansieras av forskningsinstitut och stiftelser. – Namnet: Seshat var i det gamla Egypten gudinnan för kunskap och skrift. – Se seshatdatabank.info.
Sonder Design – ett australiskt företag som utvecklar ett omställbart tangentbord, som visades upp 2015. Tecknen på tangenterna visas med så kallad e‑ink, vilket innebär att tecknen kan bytas ut med en knapptryckning. Man kan alltså få samma tangentbord att visa teckenuppsättningen för för svenska, ryska, thai… – eller för emoji. Sonder Keyboard blir alltså flexibelt som ett virtuellt tangentbord. Man kan också få tangenterna att byta färg. – I oktober 2016 spreds rykten om att Apple skulle köpa Sonder, vilket inte tycks ha hänt. Tangentbordet fanns då fortfarande inte för försäljning. – Se sonderdesign.com.
– oövervakad – om funktioner som i it‑system sköter sig själva utan mänsklig tillsyn. På engelska också: unattended;
– fönsterlös, presentationsoberoende – om program som inte har något inbyggt grafiskt användargränssnitt; program som lagrar information, men inte visar den på något förutbestämt sätt. Vanligt exempel: headless CMS – fönsterlöst CMS.
– Direktöversättningen huvudlös är inte så lämplig, eftersom huvudlös ofta betyder tanklös, vanvettig.
ett botnät som i oktober 2016 genomförde mycket stora distribuerade överbelastningsattacker (DDoS‑attacker). – Attackerna slog tillfälligt ut sajten Krebs on security(länk) och moln-operatören OVH (länk). Det beräknas att 145 000 infekterade enheter deltog i attackerna. – Mirai infekterar främst internetansluten utrustning som inte är datorer, till exempel webbkameror och wi‑fi–routrar. Anledningen är att sådan utrustning vanligtvis levereras med förinställda användarnamn och lösenord, som kunderna inte alltid ändrar. Mirai letar därför igenom internet efter sådan utrustning och försöker logga in med standardlösenord och användarnamn som ”admin”. Om inloggningen lyckas installeras en bot. Boten kan sedan fjärrstyras genom internet, och ett stort antal botar kan genomföra en koordinerad attack på kommando. – Källkoden till Mirai publicerades i början av oktober på ett hackarforum. – Läs mer om Mirai på säkerhetsföretaget Impervas blogg.
