(block chain, blockchain) – en komplett, distribuerad lista, uppdelad i block, över transaktioner som berör ett digitalt objekt. Syftet med blockkedjor är att det ska vara omöjligt att manipulera informationen som finns i dem. – Att listan (en liggare) är distribuerad innebär att den finns i identiska exemplar på många datorer. Att den kallas för kedja beror på att den är indelad i delar, block, där varje nytt block innehåller ett kondensat (hash) av det föregående blocket. (Jämför med sidorna i en kassabok, där varje ny sida börjar med summan av transaktionerna på den föregående. I en blockkedja är matematiken mer avancerad.) Varje dator signerar med sin elektroniska signatur. – Upplägget ska göra det omöjligt att förfalska informationen som har lagrats. Varje ny transaktion måste nämligen godkännas av ett antal datorer i blockkedjans nätverk. De har redan blockkedjan med alla tidigare transaktioner, och kan därför kontrollera att inga värden har ändrats sedan sist. De kan också kontrollera att den som gör transaktionen har rätt att göra det. Om allt stämmer godkänner de transaktionen och lägger den till listan (det aktuella blocket). – Blockkedjan är grunden för den kryptovalutan bitcoin. Alla betalningar med bitcoin registreras permanent i en blockkedja för varje värdebärare. (Värdebäraren är den sifferserie som anger ett bestämt belopp i bitcoin.) Blockkedjan följer med sifferserien när man gör en betalning, och den kopieras också på ett antal datorer i bitcoinnätverket. Det finns däremot ingen central server. För att betalningen ska godkännas måste blockkedjan vara likadan hos betalningen och hos ett antal datorer i bitcoin‑nätverket. För att manipulera data i en blockkedja måste man alltså:
- – göra intrång i alla datorer i bitcoin-nätverket och göra samma ändring i alla, och dessutom
- – forcera krypteringen.
– Alla transaktioner krypteras nämligen, och blockkedjan lagras i krypterad form. – Om det skulle dyka upp två identiska värdebärare (alltså sifferserien som visar betalningens belopp) räknas den som har längst blockkedja som den äkta, och den andra blir ogiltig. – Blockkedjetekniken har anammats i många andra sammanhang än bitcoin. Blockkedjor kan användas för andra elektroniska betalningar, men också för att säkra andra elektroniska data, till exempel textdokument. Nackdelen är att blockkedjan kan bli mycket lång. Läs också om smarta kontrakt. – Blockkedjan blev känd 2008 genom pseudonymen Satoshi Nakamotos artikel om bitcoin. Men principen går tillbaka på Stuart Habers och W Scott Stornettas artiklar från 1991 – se immutablerecord.com…. – Blockkedja var ett av årets nyord 2017 enligt Språktidningen (länk) och Språkrådet (länk). En del företag anser att ordet har blivit uttjatat och föredrar att tala om digital ledger technology, DLT. – Läs också om projektet Corda och om kondensatkedja. – IDG:s artiklar om blockkedja: länk.
[kryptovalutor] [blockkedjor] [kryptering] [årets nyord] [ändrad 3 september 2022]
en avvecklad app för snabbmeddelanden, baserad på det spårningsblockerande nätverket Tor. Sedan mars 2018 underhålls inte Tor Messenger. Utvecklarna rekommenderar att den inte används. – Tor Messenger, som presenterades 2015, kunde användas som klient för alla vanliga nätverk för snabbmeddelanden och chatt, men de företag som tillhandahöll de tjänsterna kunde inte spåra meddelandena längre än till Tor‑nätverket. (Med reservation för att avancerade metoder för att övervaka och analysera trafikflödet ibland kan ringa in avsändaren.) – Tor Messenger kan fortfarande användas, men läs först varningstexten på denna länk.
[appar] [meddelanden] [nerlagt] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 13 februari 2023]
- – namn på ett påstått operativsystem som skulle kombinera Android och Chrome OS. Enligt förhandsuppgifter i pressen skulle Google visa upp detta operativsystem på produktlanseringen den 4 oktober 2016, men det hände inte. Det är en spridd uppfattning att Google strävar efter att kombinera de två operativsystemen, särskilt med tanke på att Chrome OS inte har blivit särskilt framgångsrikt;
- – Andromeda Box – en troligen avvecklad hårdvaruplattform för sakernas internet. Andromeda Box är en serie knutpunkter för trådlös kommunikation med sakernas internet. De är avsedda för Android Things, Googles operativsystem för sakernas internet. (Eventuellt kan det samarbetet förklara ryktet om operativsystemet Andromeda, se ovan.) – Se tillverkaren Marvells webbsidor (från 2015).
[aldrig realiserat] [android] [sakernas internet] [ändrad 8 juni 2021]
pseudonym för en hackare eller hackargrupp som 2016 påstås ha gjort dataintrång i det amerikanska Demokratiska partiets it‑system. – Dokument som kom från dataintrånget, eller som hade läckts från samma källa på andra sätt, publicerades sedan av WikiLeaks och i tidningen The Hill (thehill.com). I oktober 2016 kom Guccifer 2.0 också över en lista över donatorer till Clinton Foundation, som stödde presidentkandidaten Hillary Clinton. – Vem eller vilka som döljer sig bakom pseudonymen är okänt. Det har spekulerats i att det är rysk underrättelsetjänst, men det har inte belagts. Tvärtom har personer som granskat den bevisning som åklagaren Robert Mueller (som 2018 åtalade 12 ryska agenter för att ha legat bakom intrången) har lagt fram dragit slutsatsen att attackerna kommer från platser i USA, och att syftet kan vara att lägga skulden på Ryssland och dessutom att knyta WikiLeaks och Julian Assange till Guccifer 2.0. – Se guccifer2.wordpress.com (från 2017) och Wikipedia (länk). – Namnet: Uppkallat efter Guccifer, en rumänsk hackare.
[dataläckor] [hackare] [underrättelseverksamhet] [ändrad 22 maj 2020]
avmönstring, avslut, avslutning, avveckling, exit – det som måste göras när en anställd slutar. Inom it handlar det ofta om att ta bort den före detta anställda ur it‑systemet, alltså att avveckla e‑postadressen, göra lösenord ogiltiga och dra in behörigheter. Utanför it omfattar det också sådant som avtackning och att skriva betyg. – Stavas också off-boarding. – Motsats: onboarding.
[arbetsmarknad] [ändrad 12 april 2021]
skämtsamt om it-system i kylskåp eller annan hushållsutrustning och om möjligheten för angripare att använda dem för sabotage och dataintrång. – Se också bot.
[attacker] [bot] [jargong] [smarta hemmet] [ändrad 24 maj 2017]
allmänt: det att man bortser från eller döljer en del egenskaper i en datamängd för att man enklare ska kunna beskriva eller bearbeta datamängden i databaser eller andra program. – Se också abstraktion:
- – skapande av en sammansatt datatyp genom sammanslagning av flera olika datatyper. Man tar fasta på det som är gemensamt för datatyperna och bortser från det som skiljer dem åt. Normalt görs det med datatyper som uppenbarligen är nära besläktade. Detta görs för att förenkla hanteringen av datatyper i programmering;
- – särskiljande av gränssnitt och inre funktion. Detta renodlas i objektorienterad programmering, där ett objekt har ett gränssnitt i form av meddelanden som det kan ta emot från andra objekt och skicka till andra objekt (inte nödvändigtvis avsändaren). Inkommande meddelanden ber objektet att utföra vissa operationer och de utgående meddelandena innehåller svaren. (Se inkapsling.) Hur objektet gör för att lösa uppgiften behöver man inte veta. Detta kallas för dataabstraktion därför att objektet döljer datatyper som det använder för att lösa uppgiften.
– På engelska: data abstraction.
[data] [programmering] [ändrad 11 juni 2021]
(Turing equivalence) – om datorer: ömsesidig simulerbarhet. Två datorer är Turingekvivalenta om den ena kan simulera den andra, och den andra kan simulera den första. – Uppkallat efter Alan Turing†. – Läs också om Turingfullständighet.
[datorvetenskap] [ändrad 19 september 2017]