Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
(Turing completeness) – om programspråk: egenskapen att man med språket kan skriva program för att lösa alla tänkbara maskinlösbara problem. Med andra ord: med ett Turingfullständigt program kan man simulera varje möjlig Turingmaskin. – Uppkallat efter Alan Turing†. – Se också Turingekvivalens.
[datorvetenskap] [programmering] [ändrad 14 juni 2018]
”zero fucks given”
[förkortningar på Z] [nät- och sms-språk] [ändrad 5 juni 2017]
(delningssvada) – framställande av betalda tjänster som en form av delning (sharing). Uttrycket anspelar på whitewashing, på svenska skönmålning.
[fildelning] [jargong] [ord på –washing] [ändrad 31 januari 2022]
integrated circuit card identifier – serienummer för SIM-kort. – ICCID‑numret överförs till mobilnätet vid varje kontakt. Numret, som består av 19–20 tecken, är både lagrat på kortet och tryckt på det, och det kan inte ändras. Det får inte finnas två SIM‑kort med samma ICCID-nummer. ICCID används också för eSIM‑profiler. – Regelverket för tilldelning av ICCID har fastställts av ITU:s standardiseringssektor ITU‑T – se itu.int/rec…. – ICCID ska inte förväxlas med ett annat nummer, som också finns på SIM-kort, nämligen IMSI (som identifierar abonnemanget).
[förkortningar på I] [sim] [ändrad 5 april 2022]
– se kärnswitch.
(core switch) – switch (dataväxel) som utgör knutpunkten i ett nätverk. En kärnswitch kopplar normalt datatrafik till kantswitchar (edge switches), som i sin tur kopplar trafiken till slutanvändare. Slutanvändare är datorer, skrivare och annan utrustning. – Det finns ingen grundläggande skillnad mellan kärnswitchar och kantswitchar, men de switchar som marknadsförs som kärnswitchar har högre kapacitet och fler funktioner än de som marknadsförs som kantswitchar. – Inget hindrar att det finns flera kärnswitchar i samma nätverk. Det är helt enkelt ett sätt att höja kapaciteten.
[hårdvara] [nätverk] [ändrad 4 oktober 2016]
program som validerar (betydelse 3). – Ordet används i synnerhet om program som kontrollerar att kod i HTML, XML och CSS är korrekt skriven. Det som kontrolleras är att koden följer reglerna (syntax) och är komplett: om det till exempel finns en kod som säger att här börjar en länk ska det också finnas en kod som visar var länken slutar. Citattecken ska komma i par. Det får inte finnas några lösa trådar. – En validerare säger däremot inget om ifall koden som helhet fungerar som utvecklaren har tänkt sig. (Se skillnaden mellan validering (betydelse 1) och verifiering.) – Den engelska benämningen validator används också på svenska jämsides med validerare.
[programmering] [ändrad 18 april 2019]
mängden av möjliga adresser i ett system. – Termen adressrymd användes först när det gällde minnen, men den är också tillämpbar på adresser i nätverk, hårdvara eller annat. Adressrymden begränsas ytterst av adressernas längd. Övergången från 32‑bitars till 64‑bitars processorer innebär till exempel att antalet teoretiskt tänkbara minnesadresser ökar från 232≈4,3 miljarder till 264≈18,5 triljoner. Samma ökning blir det av IP‑adresser när IPv6 införs. I själva verket är adressrymden alltid mindre än det matematiska maximum, eftersom adressystemets uppläggning kan göra det omöjligt att använda en del adresser. – På engelska: address space.
[it-system] [minnen] [nätverk] [ändrad 5 februari 2022]
(address) – inom it: beteckning på plats i minne eller nätverk, utformad så att program kan hitta platsen och det som finns där. Adresser kan vara utformade för att vara lätta för människor att komma ihåg och skriva eller enbart anpassade för kommunikation mellan komponenter i datorer. Vanliga adresser är:
[e-post] [minnen] [nätverk] [webben] [ändrad 7 oktober 2019]