Network investigative technique

(NIT) – amerikanska FBI:s beteckning på dess egna tekniker för övervakning, avlyssning, dataavläsning och dataintrång. – Alltså sådant som hackare också gör. Bland annat installeras avläsningsprogram i smyg på misstänkta personers dator som ett sätt att kringgå anonymiersingsnätverk som Tor. – NIT figurerade i avslöjandet av Playpen, ett nätverk som spred bilder på sexuella övergrepp mot barn, och i den rättsliga process som följde. Där la åklagaren ner ett åtal hellre än att, som domaren hade beordrat, låta den åtalade ta del av källkoden till NIT.

[juridik] [personlig integritet] [ändrad 11 januari 2018]

ändlös skrollning

(infinite scroll) – möjlighet att skrolla hur långt som helst i ett dokument, även om det inte längre finns något innehåll. – Programmet som dokumentet bearbetas i genererar nya blanka sidor eller rader på bildskärmen så länge man fortsätter att skrolla. Det blir som att rulla upp ett ändlöst blankt papper. Ändlös skrollning kan göras både i sidled och i djupled. – Ändlös skrollning finns bland annat i Microsoft Excel. – Kallas också för ändlös rullning.

[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 21 januari 2021]

Dataskyddsförordningen

EU:s förordning om dataskydd för personuppgifter. – Grundtanken i förord­ningen är att varje person ska ha bestämmanderätt över sina personuppgifter. Förordningen gäller som lag i EU:s medlemsländer sedan den 25 maj 2018. Då ersatte den i Sverige Personuppgiftslagen† (PuL), och för hela EU har den ersatt Dataskyddsdirektivet†. Att förordningen är gemensam för hela EU motiveras med att företag och andra organisationer inte ska behöva rätta sig efter olika lagar och regler i olika EU‑länder. Förordningen gäller inte privatpersoner och deras digitala adressböcker eller andra data för privat bruk. – De fem grundprinciperna i Dataskyddsförordningen är:

  • – Individen är källan. Personuppgifter ska komma från den som de gäller;
  • – Rätt att veta. Var och en ska ha rätt att veta vilka personuppgifter som lagras om en, och vad de används till;
  • Samtycke. Det ska krävas godkännande av den registrerade för lagring av personuppgifter;
  • – Minimering. Man får inte samla in och spara fler personuppgifter än vad som är befogat med tanke på syftet;
  • – Hårda straffavgifter. Företag och andra organisationer som bryter mot reglerna kan åläggas att betala höga avgifter.

– Viktiga inslag i EU:s dataskyddsförordning är:

  • – registering av personuppgifter kräver samtycke av den som det gäller;
  • – om det gäller personer under 16 år måste man ha vårdnadshavares samtycke;
  • – i samband med registreringen måste man informera om vilket rättsligt stöd man har för att samla in och lagra personuppgifterna;
  • – man får sedan inte bredda användningen av personuppgifterna;
  • – företag och organisationer som samlar in och lagrar uppgifter som kan ha allvarliga konsekvenser för de berördas personliga integritet måste göra en konsekvensbedömning och i allvarliga fall samråda med tillsynsmyndigheten (i Sverige Integritetsskyddsmyndigheten). Detta gäller alltid för uppgifter om minderåriga;
  • – företag eller organisation som huvudsakligen hanterar personuppgifter eller har minst 250 anställda måste ha ett dataskyddsombud som ser till att Dataskyddsförordningen efterlevs;
  • – alla dataintrång eller andra incidenter som kan leda till att personuppgifter kommer på avvägar måste dokumenteras, och i allvarliga fall rapporteras till tillsynsmyndigheten. Om dataintrånget kan leda till allvarliga risker för de personer som uppgifterna gäller (till exempel ekonomisk förlust) måste man även informera dem;
  • – om en organisation överlämnar personuppgifter till en annan organisation måste den första organisationen meddela den andra ifall uppgifterna senare ändras;
  • – personuppgifter i ostrukturerat material (till exempel på webbsidor) ska nu behandlas enligt samma regler som personuppgifter i strukturerade databaser. Detta gäller även för personuppgifter som har lagts in innan Dataskyddsförordningen trädde i kraft;
  • – när man samlar in personuppgifter måste man informera de berörda om vem man är, varför man gör det, vad uppgifterna ska användas till och vilken rätt man har att samla in uppgifterna. Man måste också upplysa om vart man kan vända sig med klagomål;
  • – de berörda har rätt att se vilken information som har samlats in om dem, att få felaktiga uppgifter rättade, att bli strukna (se också rätt att bli bortglömd), att invända mot hur personuppgifterna an­vänds och att flytta personuppgifterna (till exempel från ett företag till ett annat, som när man byter teleoperatör);
  • – företag som inte följer Dataskyddsförordningen kan åläggas att betala straffavgifter på upp till 20 miljoner euro, för stora företag ännu mer.

– Att det är en förordning i stället för ett direktiv innebär att bestämmelserna gäller som lag i alla EU‑länder (samt Island, Liechtenstein och Norge). Det finns visst utrymme för nationella anpassningar, se Dataskyddslagen. Grundlagen påverkas inte av Dataskyddsförordningen. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen gäller som tidigare. Läs också om ePrivacy-förordningen. – Hela texten på svenska finns på denna länk. – Se också ISO 27701. – IDG:s artiklar om Dataskyddsförordningen: länk.

– På engelska: General data protection regulation, förkortat GDPR.

[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [eu] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 29 november 2019]

replicant

  1. replikant (ett slags människolik robot) – se android;
  2. Replicant – en förgrening av operativsys­temet Android med enbart fri mjukvara. Replicant är närmare bestämt en förgrening av operativsystemet CyanogenMod†, som i sin tur var en förgrening av Android. Projektet Replicant inleddes år 2010 och stöds av Free software foun­da­tion. Replicant kan in­stal­le­ras bara på ett begränsat antal modeller av smarta mobiler. – Se replicant.us.

[android] [fri mjukvara] [robotar] [ändrad 22 augusti 2017]

Ross

en artificiellt intelligent ”advokat” – ett juridiskt expertprogram baserat på IBM:s Watson. – Ross kan besvara frågor som ställs i naturligt språk om juridik. Svaren baseras på en databas som innehåller all tillgänglig amerikansk juridisk litteratur. Programmet uppdateras ständigt med nya domstolsutslag. Svaren är kortfattade och innehåller referenser och förslag till läsning. – Den amerikanska advokat­byrån BakerHostetler meddelade i maj 2016 (se pressmeddelande) att den ska använda Ross för att underlätta beredningen av konkursmål. – Se rossintelligence.com.

[ai] [juridik] [ändrad 10 augusti 2017]

Love, Lauri

(1985) – en finsk-brittisk hackare som 20132018 hotades av utlämning från Storbritannien till USA. – Lauri Love greps 2013 av brittisk polis, anklagad av USA för att ha deltagit i stora dataintrång mot rymdflygstyrelsen NASA, amerikanska armén och amerikanska centralbanken Federal reserve. Det påstods att Lauri Love ingick i gruppen Anonymous. Han släpptes snabbt och har inte åtalats för något i Storbritannien. Däremot begärde USA Lauri Love utlämnad. I USA riskerade han ett långt fängelsestraff, men begäran om utlämning avslogs i februari 2018 av Storbritanniens högsta domstol. – Lauri Loves datorer och mobiltelefoner togs i beslag när han häktades. Brittiska polisen har vägrat att lämna tillbaka dem om inte Love ger dem krypterings­nycklar som ska överlämnas till USA så att amerikansk polis kan gå igenom innehållet på datorerna. Love har vägrat. I maj 2016 beslöt en domare att Love inte behöver lämna ut krypteringsnycklarna. I februari 2018 fastställde en brittisk domare att Love inte kunde utlämnas till USA på grund av hans hälsotillstånd. USA har kommit med förslag om hur Love ska kunna utlämnas till USA utan att hans hälsotillstånd försämras. 2018 drog USA tillbaka begäran om utlämning. – Se kampanjsidan freelauri.com.

[hackare] [personer] [ändrad 7 februari 2022]

viz

  1. – kort för visualization, alltså visualiseringgrafisk framställning av en datamängd eller ett förlopp. Används ofta som räknebart substantiv: a viz, this viz;
  2. viz. – engelsk förkortning som brukar utläsas som ”that is” eller ”namely”, alltså ”det vill säga” eller ”nämligen”. Viz. står för det latinska uttrycket videre licet, som ordagrant betyder ”tillåtet att se”.

– Se också wiz för wizard.

[bildbehandling] [förkortningar på V] [språktips] [ändrad 18 december 2022]

Excel hell

”Excelhelvetet” – de problem som uppstår när en organisation har gjort sig beroende av Microsoft Excel för sina affärsdata. Sådana problem brukar uppstå när organisationen har nått en viss storlek. Bland problemen märks:

  • – Excel är inte lämpligt för datalagring, i varje fall inte i medelstora och stora företag;
  • – Excel-makron är svåra att exportera och låser datahanteringen till Excelplattformen;
  • – att flera användare delar på samma arbetsbok i Excel fungerar bara så länge som ingen av dem börjar lägga till kolumner;
  • – internationella organisationer får problem eftersom en del formatering, till exempel decimalkomma, är olika i olika länder;

– När man upptäcker att Excel inte längre räcker till för organisationens behov upptäcker man alltså också att den information och de funktioner som man redan har i Excel är svåra att migrera till en annan plattform.

[affärssystem] [företag] [kalkylark] [jargong] [ändrad 2 maj 2017]