LibGen

kort för Library Genesis – en sökmotor för vetenskapliga och lärda artiklar, grundad 2008. – Sådana brukar finnas bakom en betalvägg, men LibGen tillhandahåller dem gratis. LibGen fungerar alltså i praktiken som ett skuggbibliotek. Det har lett till att de förlag som ursprungligen publicerade artiklarna, främst Elsevier (sciencedirect.com), har stämt LibGen för piratkopiering. Vissa internet­operatörer blockerar LibGen, och en amerikansk domstol har förbjudit domänen libgen.org. – LibGen finns (oktober 2020) på libgen.rs. – Läs också om Sci-Hub.

[forskning] [gratis] [sökmotorer] [utbildning] [upphovsrätt] [ändrad 27 december 2021]

snackaomhat

En kampanj som låter vuxna pröva på att utsättas för näthat. De vuxna som anmäler sig får hatiska SMS skickade till sina mobiltelefoner. Kampanjen påbörjades i Landskrona våren 2016. – Se snackaomhat.se.

[kampanjer] [näthat] [ändrad 24 april 2017]

bakficksapp

app som fungerar utan att användaren behöver göra något. – Med en bakficksapp kan man ha mobiltelefonen kvar i fickan eller handväskan, appen gör vad den ska ändå. Det gäller sådana appar som öppnar dörrar, låser upp bilar och andra tjänster. Sådana tjänster kräver att:

  • användaren kan identifiera sig automatiskt;
  • det finns något slags kommunikation mellan användarens app och en extern anordning (ofta Bluetooth).

– Uttrycket bakficksapp (back pocket app) har blivit känt genom gränssnitts‑experten Golden Krishna – se goldenkrishna.com.

[användargränssnitt] [appar] [ändrad 16 april 2016]

inceptionism

Ingen konst för en dator.
Ingen konst för en dator.

en form av bildkonst som görs av datorer. – Inceptionismen har utvecklats på Google. Den kan beskrivas som en omvändning av mönsterigenkänning. – Google (och andra företag) använder en teknik som kallas för djup maskininlärning för att datorer ska lära sig att känna igen olika objekt. Inceptionism innebär att man instruerar datorn att utgå från den information den redan har samlat in för att känna igen ett visst objekt och sedan själv framställa en bild av objektet. En annan variant är att visa bilder för datorn och be den att känna igen mönster i bilden. Programmet förstärker de mönstren och upprepar processen om och om igen. Resultatet blir då ofta närmast hallucinatoriska bilder. Andra bilder som har framställts med inceptionism påminner om konstformer från 1900-talet. – Exempel på bilder framställda med inceptionism finns på denna länk. – Namnet: Inceptionism är uppkallat efter en typ av artificiella neuronnät.

[bildbehandling] [konst och litteratur] [maskininlärning] [ändrad 15 april 2016]

djup maskininlärning

(deep learning, på svenska också djupinlärning) – avancerad typ av maskininlärning. – Skillnaden mot äldre typer av maskininlärning är att med djup maskinlärning är det datorsystemet som själv utvecklar program för att lära sig lösa problem. Tidigare var det människor som skrev program, till exempel artificiella neuronnät, som skulle lära maskinerna att lösa problem av en viss typ. Förutsättningen för att djup maskininlärning ska vara möjligt är att man har tillgång till mycket stora datamängder som datorsystemet kan analysera och öva sig på. Ett syfte är att datorerna ska lära sig att känna igen olika objekt och företeelser. Processen ska till största del vara auto­matisk. – En förebild som forskarna bakom djup maskininlärning ibland hänvisar till är den mänskliga hjärnan. Det mesta som människor kan och vet har ju hjärnan själv upptäckt och kategoriserat, och ingen vet riktigt hur det går till. Djup maskininlärning går inte ut på att imitera hjärnan, men det går ut på att göra något som liknar det som hjärnan gör. – I mitten på 2010‑talet utvecklar många stora it‑företag tekniker för djup maskininlärning. Googles program AlphaGo, som 2016 besegrade världs­mästaren i brädspelet Go, lärde sig spelet genom djup maskin­inlärning. – Läs också om inceptionism och oövervakad inlärning. – Språkligt: Ordet djupinlärning är visserligen smidigare än djup maskininlärning, men om man föredrar djupinlärning för engelska deep learning bör man vara medveten om att det också används i pedagogik i en annan betydelse: motsatsen till ytlig inlärning.

[maskininlärning] [ändrad 27 april 2020]

gate

  1. – grind – beteckning på en elektronisk funktion. I datorer är en grind / gate något som realiserar en logisk funktion som AND eller OR;
  2. – i en transistor är en grind / gate den anslutning till transistorn som bestämmer ifall transistorn ska släppa igenom ström eller stoppa den. Detta har en nära anknytning till betydelse 1;
  3. – i uttryck som Gamergate står gate för skandal. Ordet anspelar på Watergate­affären (se Wikipedia);
  4. – se också age-gating.

[elektronik] [jargong] [logik] [ord på -gate] [rättsfall och skandaler] [ändrad 13 mars 2022]