Swedish cybercrime center

SC3 eller SC3 – den svenska polisens organisation för utred­ning och hantering av it‑rela­te­rade brott. – Verksamheten inleddes den 1 oktober 2015 och organisationen hette då Nationellt IT-brottscentrum. SC3 ska bland annat utreda hot mot infrastruk­turen, ekonomisk brottslighet och bilder på sexuella övergrepp mot barn, förutsett att det har anknytning till it. SC3 ingår i polisens nationella operativa avdelning, Noa. SC3 har ingen webbsida. Det finns också regionala cyberbrottscentrum. – Namnet anknyter till motsvarande organisationer i andra länder, till exempel EU:s EC3 (länk).

[it-relaterad brottslighet] [svenska myndigheter] [14 september 2021]

triple extortion

trippelattack, trippelutpressning, trefaldig gisslanattackgisslanattack med två extra hot:

  1. – själva gisslanattacken;
  2. – hot om publicering av känslig information (1 och 2 tillsammans kallas för double extortion) och:
  3. – hot om att också attackera offrets kunder.

[gisslanattacker] [13 september 2021]

APAC

kort för Asia Pacific. – APAC brukar stå för länderna vid Stilla havets västra kust. Exakt vilka länder som räknas till APAC varierar, men ofta ingår Australien och Nya Zeeland.

[förkortningar på A] [geo] [13 september 2021]

krypteringsparadoxen

ett argument mot förbud mot kryptering. – För att bevisa att någon har skickat krypterade meddelanden måste man visa att meddelandena verkligen är krypterade. Det kan man bara göra genom att dekryptera meddelandena. Men om polis eller underrättelsetjänst kan dekryptera meddelandena finns det ju ingen anledning att förbjuda kryptering. Och om de inte kan dekryptera meddelandena går det inte att säga ifall de verkligen är krypterade, eller bara meningslösa sifferserier. (Hittills har ingen föreslagit förbud mot att skicka meningslösa sifferserier över internet – ett sådant förbud skulle dessutom också falla under krypteringsparadoxen. En del till synes meningslösa sifferserier är dessutom mätvärden eller instruktioner till datorstyrda maskiner.) – På engelska: the encryption paradox.

[kryptering] [13 september 2021]

OTIF

on time in full – om leveranser: i tid och fullständig. – OTIF är ett mått på effektiviteten av leveranser från leverantör till kund (vanligtvis detaljhandel). – Leveransen ska komma vid den tid som är överenskommen, varken förr eller senare (leveransprecision). Varumängden som levereras ska vara den beställda, varken mer eller mindre, och det som levereras ska vara det som har beställts, inte något annat (leveranssäkerhet). Övergripande talar man om leveransprestation. Leveransprestationen eller OTIF beräknas som leveransprecisionen multiplicerad med leveranssäkerheten, båda angivna som tal mellan 0 och 1. För stora företag krävs det omfattande beräkningar, baserade på komplicerade algoritmer, för att klara kravet på OTIF, och det är ofta svårt att lyckas hundraprocentigt. – Se till exempel denna artikel från Lunds tekniska högskola.

[förkortningar på O] [transport och logistik] [12 september 2021]

function-as-a-service

(FaaS) – funktion som molntjänst – ett sätt att köra applikationer i en molntjänst utan att som kund beställa den it-infrastruktur som behövs. – Kunden har bara den programkod som hon vill köra. Molntjänstleverantören tillhandahåller den virtuella infrastruktur som behövs när den behövs. – Det behövs fortfarande servrar, nätverksutrustning och säkerhetsutrustning, om än i virtuell form i molnet, men det är inget som kunden installerar eller beställer. Det tillhandahålls automatiskt vid behov av molntjänsten. – Jämför med infrastructure‑as‑a‑service (IaaS), där kunden specificerar vilken infrastruktur hon vill ha.

[as-a-service] [9 september 2021]