Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

nibble

”en tugga” – en halv byte, alltså fyra bit. Kan alltså representera talen 0—15. Stavas också nybble, särskilt i USA.

[måttenheter] [ändrad 9 november 2018]

nit

  1. – mått på luminans, alltså ljusstyrka i förhållande till ljuskällans yta. Motsvarar en candela per kvadratmeter. Används om bildskärmar och tv‑apparat­er. – En bildskärm har en luminans på 50—300 nit, nyare modeller kan ha mer. Benämningen nit används sällan på svenska. – I optik är ljusstyrkan, mätt i candela, ett mått på allt ljus som strålar ut från ljuskällan, oavsett hur stor ljuskällan är. Det visar hur användbar ljus­källan är som belysning. Luminans är ljusstyrkan dividerad med ljus­källans yta. Det säger hur intensiv ljuskällan verkar. – Om du täcker över en bildskärm med en kartongbit med ett hål i så minskar bild­skärmens synliga ljusstyrka (candela), eftersom det kommer ut mindre ljus. Men den bit som syns har – om ljusstyrkan är jämnt fördelad över skärmen – samma luminans (mätt i nit) som hela bildskärmen. – Alternativ beskrivning: en taklampa med två 10‑watts LED‑lampor har dubbelt så hög ljusstyrka (candela) som en taklampa med en 10‑watts LED‑lampa. Men den har samma luminans (nit).
  2. – NIT – se Network investigative technique.

[avlyssning] [bildskärmar] [förkortningar på N] [ändrad 7 maj 2017]

n-kub

n-dimensionell kub – ett begrepp från geometrin som används när man beskriver datornät och deras topologi. – En vanlig kub har tre dimensioner, men en n‑kub kan ha noll, en, två, tre, fyra eller fler dimensioner. En 0‑kub är en punkt, en 1‑kub är ett rakt streck, en 2‑kub är en kvadrat, en 3‑kub är en vanlig kub och en 4‑kub eller 5‑kub är omöjlig att föreställa sig, men man kan räkna ut vilka egenskaper den har. Alla n‑kuber har den egenskapen att mellan två valfria hörn i kuben är det högst två steg (om man följer kanterna). Om man konstruerar ett datornätverk med n‑kuben som förebild och placerar varje nod i ett hörn blir det alltså högst två hopp mellan två valfria noder, vilket gör nätverket kompakt och snabbt. (Däremot kan det gå åt mycket kabel.) En sådan n‑kub måste förstås i verkligheten byggas i tre dimensioner, vilket innebär att den måste deformeras. Därför behöver en n‑kub, när begreppet används om datornät, till skillnad från riktiga kuber inte ha räta vinklar i hörnen, och sidorna behöver inte vara lika långa. – Kallas också för hyperkub (hypercube).

[matematik] [nätverk] [ändrad 30 oktober 2018]