– se fysiska lagret.
Arkiv: Ord
Här lägger man in ett ord i ordlistan
N
- – n – i matematik: vilket tal som helst. (Till skillnad från x, som står för ett bestämt, men obekant tal);
- – N – för nej / no – se Y/N.
[förkortningar på N] [nät- och sms-språk] [ändrad 5 juni 2017]
skiffer
en svensk tjänst för videokonferenser med hög säkerhet. – skiffer har utvecklats av de svenska företagen Tutus (tutus.se) och Teracom (teracom.se). – Tjänsten drivs från en säkerhetsklassad serverhall och kan användas med de vanligaste webbläsarna samt med appar för Android och iPhone. skiffer är avgiftsfri för samhällsviktiga verksamheter. – Namnet skiffer skrivs vanligtvis med liten begynnelsebokstav. – Mer på Tutus webbsidor.
[it-säkerhet] [skyddad kommunikation] [videoteknik] [16 februari 2021]
Färist
Färist mobile – ett operativsystem med hög säkerhet för mobiltelefoner. Det är baserat på Android och har utvecklats av det svenska företaget Tutus (tutus.se). Färist är godkänt som Krypto för skyddsvärda uppgifter, KSU. – Läs mer på Tutus webbsidor. – En färist är ett liggande galler på en väg, avsett att hindra kor och får från att passera utan att det behövs en grind.
[android] [it-säkerhet] [mobiltelefoner] [skyddad kommunikation] [16 februari 2021]
PGPP ⇢
Pretty good phone privacy
(PGPP) – ett föreslaget system för att göra det omöjligt att fastställa var en mobiltelefon befinner sig. – Problemet med det är att mobilnätet måste veta var telefonerna befinner sig för att kunna koppla samtal till dem genom närmaste mobilmast. PGPP löser detta genom att skilja telefonens identitet (se IMSI) från proceduren för anslutning till mobilnätet. Abonnenten kan ringa som vanligt och betalar för samtalet, men operatören vet inte vem abonnenten är. – PGPP är ett förslag som har utarbetats av forskarna Paul Schmitt (länk) och Bharat Raghavan (raghavan.usc.edu). Det beskrivs i denna artikel från 2020: länk. – Namnet anspelar på kryptosystemet Pretty good privacy, PGP. – Läs också om basstationstömning.
[dold identitet] [geo] [mobilt] [16 februari 2021]
Safe tech act
ett amerikanskt lagförslag om att ge utgivare av sociala medier och diskussionsforum visst juridiskt ansvar för det som deltagarna publicerar. – Safe Tech Act lades fram i februari 2021 av de demokratiska senatorerna Mark Warner, Mazie Hirono, och Amy Klobuchar. Det är en modifiering av Section 230 av Communications decency act, som säger att utgivare av sociala medier och diskussionsforum är immuna mot åtal för vad deltagarna publicerar. – Section 230 har sedan slutet av 2010‑talet kritiserats i USA både från vänster och höger. – Safe Tech Act säger att immuniteten inte ska gälla åtal för olaga förföljelse, trakasserier och olaga hot. Den gäller inte heller åtal för vållande till annans död, och den stipulerar att utgivarna är tvungna att rätta sig efter förelägganden från domstol, till exempel att inlägg ska tas bort. – Se senator Mark Warners webbsidor.
[lagar] [sociala medier] [15 februari 2021]
UBBA ⇢
– uppfatta, bedöm, besluta, agera – se under OODA.
OODA
the OODA loop, OODA-loopen – observe, orient, decide, act – en princip för beslutsfattande. Den formulerades på 1950-talet i USA:s krigsmakt och har senare överförts till it-säkerhet. Det är en beslutscykel:
- – observe – uppfatta;
- – orient – bedöm – sätt in observationen i ett sammanhang baserat på kunskap och erfarenhet;
- – decide – besluta;
- – act- agera – genomför beslutet; sedan åter till steg 1.
– De svenska termerna uppfatta, bedöm, besluta, agera, förkortat UBBA, används i det svenska försvaret.
[förkortningar på O] [it-säkerhet] [11 februari 2021]
infobesity ⇢
– eller info-obesity – se informationsöverbelastning.