en videoserie som publicerades 2006—2008 på Youtube. Den verkade vara en genuin videoblogg från den 15‑åriga tjejen ”Bree”. Så småningom blev det känt att ”lonelygirl15” var en bluff. ”Bree” spelades av skådespelerskan Jessica Rose (länk), och manuset skrevs av professionella manusförfattare.
[bluff och båg] [fiktiva namn] [ändrad 18 januari 2018]
en enkortsdator med 64‑bitars-processor. Den säljs med operativsystemet Android installerat. – Pine64 utvecklas av det amerikanska företaget med samma namn (länk), finansieras på Kickstarter (länk), och började 2015 säljas för 15 dollar. – I december 2016 började Pine64 sälja två bärbara datorer med Linux för under tusen kronor. – Se pine64.org.
[enkortsdatorer] [ändrad 24 november 2022]
en webbsajt som sparar tweetar som politiker har tagit bort från Twitter efter att de först har publicerat dem. – Twitter stoppade Politwoops i maj 2015 genom att blockera dess tillgång till Twitters flöden. Motiveringen var hänsyn till användarnas personliga integritet. Men i januari 2016 har Politwoops öppnat igen efter en överenskommelse med Twitter. – Politwoops finns i många länder, numera även i Sverige. – Se politwoops.eu. – Politwoops publiceras av Sunlight Foundation (länk) (kräver inloggning).
[politik] [sociala medier] [ändrad 6 januari 2021]
felkod på webben: ”du har inte rätt att ladda ner denna sida.” – Jämför med felkod 451 och med 404.
[felkoder] [ändrad 21 mars 2020]
felkod på webben: denna sida är blockerad på grund av statliga bestämmelser. Med andra ord: internet‑censur. – Felkod 451 ersätter, där den är tillämplig, felkod 403. – Felkod 451 infördes 2015, se RFC 7725 (länk). Numret 451 anspelar på Ray Bradburys bok Fahrenheit 451. – Se också IP‑blockering.
[censur] [felkoder] [rfc] [ändrad 5 juli 2020]
publicering av ett kort inlägg på Facebook bara för att locka fram reaktioner. Till exempel: hmmm…
[sociala medier] [ändrad 11 april 2018]
varumärke för den strömsnåla wi‑fi‑standarden 802.11ah. Den är avsedd för sakernas internet. – HaLow sänder på frekvenser runt 900 megahertz, vilket är betydligt lägre än de vanliga wi‑fi‑frekvenserna på runt 2,4 och 5 gigahertz. Detta innebär längre räckvidd, bättre förmåga för signalen att tränga genom väggar och lägre strömförbrukning. Nackdelen är lägre bandbredd. Standarden fastställdes i januari 2016 av Wi‑Fi Alliance (länk).
[sakernas internet] [standarder] [wi-fi] [ändrad 11 november 2019]
tweet vars synliga del bara är en liten del av meddelandet. Typexempel: tweeten innehåller en länk till en webbsida, där huvuddelen av meddelandet finns.
[bloggar] [ändrad 20 april 2017]
(card) – i datorteknik:
- – kretskort, till exempel moderkort och grafikkort. Sådana kort är avsedda för att monteras i datorns centralenhet mer eller mindre permanent. Stationära datorer har ofta kortplatser i standardformat för extra sådana kort – instickskort;
- – minneskort – mindre kort, stort som ett kreditkort eller ett frimärke, med inkapslade kretsar. Finns i ett antal olika format och kan användas för datalagring eller för att lagra program. Används i digitalkameror, mobiltelefoner, handhållna datorer och det finns ofta hållare för sådana kort i skrivare och datorer;
- – kontokort och andra kort i liknande format. Kort med inbyggd processor kallas ibland för smartkort.
[betalningar] [kort] [lagringsmedier] [ändrad 22 maj 2021]