OLIVE

ett projekt för långsiktig arkivering av digitalt material i en form som ska kunna avläsas och / eller spelas upp även efter mycket lång tid. – Materialet, som till exempel kan vara datorprogram eller datorspel, lagras tillsammans med en virtuell maskin som kan köra programmet eller spelet. Projektet leds av Mahadev Satyanarayanan (länk) vid Carnegie Mellon‑universitetet i USA. – Namnet Olive påstås stå för Open library of images for virtualized execution. Namnet har använts sedan 2011. – Se olivearchive.org. – Se också digital vellum.

[framtidssäkert] [förkortningar på O] [ändrad 26 september 2017]

zerg

i datorspel: många spelare på låg nivå som samarbetar för att besegra någon på högre nivå. Det kallas för zerging eller zerg rush (se Urban Dictionary). – I urvatt­nad betydelse: to zergatt angripa. Från början: en ras av krigare i datorspelet Starcraft.

[spel] [ändrad 16 april 2018]

Lady Lovelaces invändning

(Lady Lovelace’s objection)Ada Lovelaces† påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. – Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artifici­ell intelligens. Ada Lovelace skrev: Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Love­lace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentar­erna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages† analys­maskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel för att komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing†, som diskute­rade det i sin artikel Computing machinery and intelligence (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan överraska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelace­test.

[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 5 september 2019]

Lovelacetest

föreslaget test för artificiell intelligens, baserat på Lady Lovelaces invändning. Det är ett mer krävande alternativ till Turing­testet. – Grundfrågan är ifall en dator kan sägas räkna ut något som är helt nytt, och som tyder på kreativitet. Ett dator­program klarar Lovelacetestet om:

  • – programmet producerar ett resultat som det inte är skrivet för att producera, men som är meningsfullt och användbart;
  • – detta inte beror på något fel eller någon tillfällig störning, utan det är något som kan upprepas när som helst;
  • – en sakkunnig person som har tillgång till all informa­tion och alla resurser som pro­gram­­met har tillgång till inte kan förklara hur pro­gram­met kom fram till resultatet.

– Lovelacetestet beskrivs i artikeln ”Creativity, the Turing test and the (better) Lovelace test” (länk) från 2001 av Selmer Bringsjord, Paul Bello och David Ferrucci.

[ai] [ändrad 11 juli 2017]

3d-glasögon

glasögon som man behöver ha på sig för att se tre­dimen­sio­nella filmer, videor eller animeringar. Det finns två huvud­typer:

  1. – sådana man har på bio eller i VR‑kuber, där flera personer samtidigt kan se samma 3d‑visning. De behandlar bilder som visas på skärm eller duk så att en tredimensionell effekt uppstår. Den tredimensionella bilden förefaller stabil i förhållande till tittarens rörelser;
  2. – sådana som själva projicerar bilderna i betraktarens ögon (alltså som hörlurar gör med ljud och öron). Den tredimensionella bilden eller filmen visas av glasögonen. – Skillnaden mot en VR‑hjälm är att 3d‑glas­ögon är avsedda för en passiv (stillasittande) betrakt­are. Om betraktaren rör på huvudet följer den tredimensionella bilden med. – Läs också om Google Cardboard.

[film] [3d] [ändrad 30 april 2019]

kamerabevakningslagen

en svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotograf­e­r­ing från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk). – Den tidigare kameraöver­­vak­­nings­­lagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).

[drönare] [foto] [lagar] [namnbyte] [övervakning] [ändrad 11 februari 2019]

Wish

en marknadsplats på nätet: andra företag säljer direkt till kund genom Wishs webbsidor. Wish är amerikanskt, men de företag som säljer genom Wish är till stor del kinesiska tillverk­are av lågprisprodukter. – Wish grundades 2010 av Peter Szulczewski och Danny Zhang. Det var först en app för önskelistor. 2013 kom Szulczewski och Zhang på idén att komplett­era önskelistorna med motsvar­ande produkter, och de satsade då på billiga produkter från okända tillverk­are, främst i Kina. Före­taget har expanderat mycket snabbt, och 2015 satsade den ryska investera­ren Yuri Milner 500 miljoner dollar i Wishs moder­bolag Context­logic. – Se wish.com.

[e-handel] [ändrad 30 augusti 2020]