Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
ett slags bedrägeri: småföretagare erbjuds gratis utrymme på webben under en prövotid, oftast 30 dagar. Efter prövotiden kräver bedragaren betalning även om företagaren säger upp samarbetet. Ibland läggs avgiften på telefonräkningen.
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 25 augusti 2020]
företag som hyser andras webbsidor på sina egna servrar. – Webbhotell tillhandahåller utrymme på sina servrar för webbsidorna, sköter driften av servrarna och ser till att internets adressystem, DNS, hittar webbsidorna. Att anlita webbhotell är det vanliga sättet för privatpersoner och mindre företag att få tillgång till webbservrar. Webbhotell för företag är avgiftsbelagda. För privatpersoner är det ofta gratis; ofta finns det också färdiga mallar för privatpersoners sidor. – På engelska: web hotel. – Jämför med serverhotell.
[webbpublicering] [ändrad 12 november 2018]
teknik för ospårbar kommunikation på internet. – Vuvuzela gör det svårt eller omöjligt att följa ett meddelandes väg från avsändare till mottagare genom att det samtidigt som det sänder det verkliga meddelandet också sänder ett stort antal meningslösa meddelanden till andra mottagare. Eftersom både meddelanden och adressinformation är krypterade och passerar genom ett antal servrar (fler än vad som är tekniskt nödvändigt) på internet är det mycket svårt att följa ett bestämt meddelande hela vägen till mottagaren. – Vuvuzela har utvecklats som en säkrare vidareutveckling av Tor. Tor döljer den slutliga mottagaren av ett meddelande, och även innehållet i meddelandet, genom att kryptera både innehåll och adressinformation i många lager: meddelandet skickas sedan från server till server i Tor-nätverket tills det når den slutliga mottagaren. Men det har ändå visat sig att en underrättelsetjänst med stora resurser kan övervaka hela Tor-nätverket och med framgång följa ett meddelande genom att mäta när meddelanden går in och ut ur en server och beräkna vilken tid det tar att passera. Och ofta är det minst lika intressant att veta vem som kommunicerar med vem som att veta vad de skriver till varandra. Men genom att varje server i Vuvuzela skickar ett stort antal meningslösa meddelanden samtidigt som det riktiga blir denna övervakningsmetod oanvändbar. Man kan inte längre dra några slutsatser av trafikmönstren. – Vuvuzela har utvecklats på MIT av Nickolai Zeldovich (länk) och hans medarbetare. Tekniken presenterades i slutet av 2015 och hade då inte prövats i stor skala. – Se pressmeddelande från MIT (länk) och denna artikel. – Namnet Vuvuzela kommer av de skräniga plasttrumpeterna som publiken tutade i vid världscupen i fotboll 2010 i Sydafrika.
[it-säkerhet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 26 april 2018]
samlare, sammanställare; news aggregator – nyhetssamlare – webbsida, tidning eller datorprogram som väljer ut och sammanställer material från andra källor – nyheter, tv‑program eller musik. Nyhetssamlaren producerar inte själv något material, men väljer ut eller återpublicerar från ett antal källor. Många nyare webbtidningar är nyhetssamlare när det gäller rena nyheter, men kompletterar detta med egna krönikor och kommentarer. Se också other people’s content. – Ordet aggregation används också om sammanställning av nyheter från bloggar och andra källor med RSS.
[publicering] [ändrad 14 augusti 2019]
(light pen) – äldre pekdon som liknar en penna. – Ljuspennor fungerade tillsammans med tjocka bildskärmar, alltså bildskärmar med katodstrålerör. Man höll ljuspennan direkt mot skärmen när man ville rita eller markera något. Ljuspennan hette så för att den hade en ljuskänslig sensor i spetsen. Genom att mäta exakt när bildskärmens katodstråle passerade ljuspennan kunde den, eller rättare sagt dess drivrutiner, avgöra exakt var på bildskärmen den var. Det var alltså inte bildskärmen som läste pennan, utan det var pennan som läste av bildskärmen. (Bilden på en tjock bildskärm skapas av en enda stråle som sveper över skärmen 60 gånger per sekund eller mer.) – Ljuspennan uppfanns 1955 och användes till slutet av 1980‑talet. Den användes bland annat 1963 i Ivan Sutherlands demonstration Sketchpad. Ljuspennan kom senare ur bruk, dels därför att man kunde göra samma sak med musen, dels därför att användarna fick belastningsskador av att hålla pennan intill bildskärmen (se gorillaarm). Ljuspennor fungerar inte heller särskilt bra med LCD-skärmar (platta bildskärmar).
[användargränssnitt] [belastningsskador] [pennor] [ändrad 8 januari 2018]
program som gör att annonser på webbsidor inte visas för besökare på webbsidan. Annonserna laddas inte heller ner. – Annonsblockerare är oftast insticksprogram till webbläsaren. Besökare som har annonsblockere har installerat dem inte bara för att slippa annonser i allmänhet, utan också därför att annonser ofta tar tid att ladda ner samt kan innehålla störande ljud och videofiler som tar mycket processorkraft. Bland yngre personer är det en majoritet som har annonsblockerare. Annonsörer försöker givetvis motverka detta, liksom massmedier som är beroende av annonsintäkter. Besökare som har annonsblockerare kan därför drabbas av inskränkningar i tillgången på information, eller uppmanas att betala för tillgång till mediet. – Annonsblockerare var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: adblocker.
[webbläsare] [webbreklam] [årets nyord] [ändrad 1 maj 2022]
bakning, att baka – i rörlig datorgrafik: uppritning (rendering) av en ytstruktur eller bakgrundsbild en gång för att den sedan ska kunna användas i många bilder (i stället för att den beräknas och ritas på nytt för varje bildruta).
[rörliga bilder] [ändrad 25 augusti 2020]
(biononymity) – skydd för en persons biologiska data. Det kan gälla DNA, men också biometriska data. – Observera att det engelska ordet har en extra stavelse jämfört med den svenska. Skillnaden är en anpassning till uttalet.
[biometri] [personlig integritet] [ändrad 15 oktober 2019]
(ray tracing) – även: strålgångsberäkning – i datorgrafik: beräkning av hur ljuset faller i digitalt tecknade bilder (rörliga bilder och stillbilder). – Både primärstrålar (direkt från ljuskällan) och sekundärstrålar (reflekterat ljus) beräknas. Ljussättning gör att bilden får skuggor och dagrar, reflexer, spegelbilder, glitter, dis och brännytor. Det utgår från de ljuskällor som finns i bilden, eller som är underförstådda (solen kan ju skina på motivet även om den inte är i bild). Det är en simulering av hur ljusstrålarna skulle bete sig i en verklig miljö, och förutsätter att bilden bygger på ett tredimensionellt underlag. Ljussättning ingår ofta i rendering. – Jämför med den enklare tekniken ray casting. – Termen strålgångsberäkning används också i akustik i motsvarande betydelse.
[bildbehandling] [datoranimering] [ändrad 6 oktober 2020]