i datoriserad aktiehandel: program som strävar efter att köpa eller sälja aktieposter till det mest förmånliga priset. – Syftet är alltså inte bara att tjäna pengar i största allmänhet (se högfrekvenshandel) utan att köpa eller sälja bestämda aktieposter till bästa möjliga pris. Programmen försöker förutse det mest förmånliga ögonblicket för att göra en affär, och bevakar vanligen flera olika börser och andra handelsplatser för aktier. Exekveringsalgoritmer är en form av algoritmisk aktiehandel.
[aktiehandel] [ändrad 17 juni 2018]
programmatic buying [of media space] – programstyrd handel med annonsutrymmen – köp och försäljning av annonsutrymme med helt automatiska metoder. Det går till på ungefär samma sätt som algoritmisk aktiehandel. Massmedier anger på ett slags börs vilka annonsutrymmen som är till salu och vad de kostar; annonsörer anger på motsvarande sätt vad de vill ha utrymme för och vad de är villiga att betala. Andra villkor kan givetvis också anges. Köpare och säljare matchas automatiskt. – Metoden kan användas för tidningar och tidskrifter, radio och tv, reklampelare och annat, och inte enbart för reklam. – Kallas på svenska ofta för programmatic eller programmatiskt. – Läs mer i till exempel Handboken om Programmatic 3.0 (länk), utgiven av IAB Sverige (länk).
[marknadsföring] [massmedier] [ändrad 3 april 2017]
to throw shade – att tala illa om någon. Uttrycket används i synnerhet om inlägg på Twitter.
[jargong] [sociala medier] [ändrad 25 september 2018]
(JCP) – ett formaliserat sätt att föreslå och diskutera förbättringar av Java. – Läs mer på jcp.org.
[java] [ändrad 21 juni 2018]
(in-memory database, förkortat IMDB) – databas som lagras och körs helt och hållet i servrarnas arbetsminne. Det gör att operationer (läsningar, tillägg, ändringar och raderingar) kan ske mycket snabbare än om de görs mot hårddiskar eller SSD. – Man kan skilja mellan två typer av minnesdatabaser:
- – databaser som gör alla operationer i arbetsminnet, men som lagrar resultaten på disk eller SSD;
- – rena minnesdatabaser som inte är kopplade till hårddiskar eller SSD. Informationen lagras i samma minne som operationerna körs i. Exempel: SAP Hana.
[databaser] [ändrad 16 augusti 2019]
pseudonym för uppfinnaren av tekniken bakom bitcoin. – Nakamoto beskrev idén 2008 i artikeln ”Bitcoin: A peer-to-peer electronic cash system” (länk). Han var också med och startade bitcoin-nätverket, men drog sig ur 2010. – Vem eller vilka som står bakom pseudonymen har varit okänt. De som har samarbetat med Nakamoto har gjort det genom nätet. En lista över utpekade personer bakom namnet finns i artikeln om Nakamoto i Wikipedia. – I maj 2016 trädde australiern Craig Wright (craigwright.net) fram och påstod att han var Satoshi Nakamoto – se artikel hos BBC (länk). Han hade blivit utpekad i december 2015, men då bekräftade han inte. Alla är fortfarande inte övertygade, se artikel i Wired (länk). Craig Wright tog kort därefter tillbaka påståendet. I augusti 2022 dömdes den brittiska bloggaren Peter McCormack (petermccormack.co.uk) att betala ett (1) pund i skadestånd till Wright för att McCormack hade påstått att Wright ljög när han sa att han var Nakamoto – se domstolens utslag. – Nakamoto, vem det än är, äger minst en miljon bitcoin i kända bitcoinkonton (”plånböcker”). Det motsvarade i augusti 2022 minst 237 miljoner dollar. – Se också artikel om Nakamoto på Bitcoinwiki (länk).
[kryptovalutor] [pseudonymer] [ändrad 6 augusti 2022]
(troll farm, troll factory) – propagandistgrupp som har till uppgift att sprida falska eller vilseledande påståenden på internet. Oftast anställd av en stat. Medlemmarna nästlar sig in i sociala medier och andra forum och agerar som vanliga privatpersoner. – Användning av trollfabriker är ofta ett inslag i informationspåverkan. – Till skillnad från vanliga troll brukar trollfabrikernas skribenter inte vara provokativa, utan de vill verka trovärdiga. – Läs också om motparten, älvor. – Se till exempel artikel i New York Times (länk). – Trollfabrik var 2015 ett av årets nyord enligt Språkrådet och Språktidningen (länk).
[desinformation] [politik] [troll] [årets nyord] [ändrad 22 februari 2022]
(administration trivia) – i digitala nyhetsbrev: uppgifter om hur man avbeställer nyhetsbrevet, ändrar adress och liknande.
[publicering] [ändrad 25 oktober 2022]
adressinformationsfil (header) – i e-post och andra meddelanden som sänds över datornät: separat fil med teknisk information om meddelandets avsändare, mottagare och den väg meddelandet har tagit samt med datum och klockslag. Adressinformationen brukar följa med meddelandena som en separat fil. Den visas normalt inte för mottagaren, men kan lätt tas fram om man vill se den.
[nätverk] [ändrad 13 mars 2019]