wrapper

– omslag, förpackning, adapter – inom it:

  1. – omgivande eller inledande tecken som http:// i webbadresser eller vinkelparentes < > runt instruktioner i text;
  2. – startskript: mindre program eller skript som startar och eventu­ellt också styr och avslutar ett annat, större program;
  3. – adressinformation i dataöverföring: ofta en header före själva meddelandet och en avslutande trailer efter;
  4. – i databaser: program som avgör vilka användare som får se och ändra data;
  5. – inkapslingsklass – i objekt­pro­gram­me­ring: klass som är till för att kapsla in hela system eller program;
  6. – wrapperklass – i objekt­pro­gram­me­ring: klass för elementär datatyp, till exempel wrapperklassen INT för heltal.

[databaser] [internet] [mjukvara] [programmering] [tecken] [webben] [ändrad 29 november 2015]

cybersjuka

(cyber sickness) – yrsel, illamående, huvudvärk orsakade av rörliga bilder på dator­skärm. Påminner om åksjuka. – Cybersjuka orsakas troligen av att ögonen upp­fattar rörelse i för­håll­ande till ytter­världen, medan resten av kroppen inte upplever mot­svar­ande rörelse. Liknande besvär är väl kända inom flyget vid övning med simulator. – Cyber­sjuka kan vara en fara vid bil­körning. – Se artikel i New York Times (länk).

[it-relaterade hälsoproblem] [ändrad 2 januari 2018]

fonetisk sökning

sökning som tar hänsyn till stav­nings­vari­anter: söker man på Karlsson så får man också upp Carls­son och Carlzohn. – Fonetisk sökning förutsätter att sökverktyget eller data­basen har förberetts för sådana sökningar. Namn eller ord som uttalas lika förses med en dold markering (tagg) som gör att de blir sökbara som grupp. – På engelska: phonetic search. – Jäm­för med fuzzy search.

[språk] [sökningar] [ändrad 14 februari 2018]

fuzzy logic

Foto av Lotfi Zadeh.
Lotfi Zadeh (1921–2017).

graderad logik, mjuk logik, ungefärlig logik – logiskt system som hanterar mellanlägen mellan ja och nej. Fuzzy logic kan också samman­väga upp­gifter av skilda slag i samma beräk­ning. – Fuzzy logic är utvecklad för att datorprogram ska kunna arbeta med värden som påminner om ”lite grann”, ”lagom”, ”nästan” eller ”för mycket” och ”för lite”. Det används i pro­gram­me­ring för hantering av företeelser som det är svårt att avgränsa skarpt: när är det ”för varmt”, när är det lämpligt att bromsa och hur hårt ska man trycka på bromsen, vad menas med att vara ”lång”? – Fuzzy logic används i industrin, men också i många hushållsapparater som tvättmaskiner. – Exempel: man kan säga att vid 20 grader inomhus är det 0 procent för varmt, vid 26 grader är det 100 procent för varmt och vid 22 grader är det 30 procent för varmt. Detta kan användas för att styra uppvärmningen. Fuzzy logic kan också hantera motsägelser: 21 grader kan samtidigt vara 15 procent för varmt och 20 procent för kallt. (Olika personer i samma rum kan ju ha olika åsikt om varmt och kallt. Man får då skriva regler för hur man ba­lans­erar bedömningarna.) Man kan sedan utgå från procentsatserna när man skriver regler som styr uppvärmning och luftkonditionering beroende på temperatur. – Det som gör fuzzy logic kraftfullt är att man i samma regelsystem kan ta hänsyn till faktorer som är oberoende av varandra, till exempel inte bara varmt och kallt, utan också tid på dygnet och elpriset. – Fuzzy logic utvecklades på 1970‑talet av professor Lotfi Zadeh (länk) (1921—2017) på Berkeley-universitetet. – Fuzzy logic är i princip inget nytt, för styr- och reglertekniker har gjort samma sak i hundra år med analogt maskineri, men programmeringsverktyg för graderad logik har gjort det mycket enklare att utveckla sådana styrsystem. Eftersom fler och fler maskiner och hushållsapparater har inbyggda processorer är det också billigare att utveckla styrprogram med graderad logik och köra dem på standardprocessorer än att utveckla och tillverka speciella styrkretsar. – Graderad logik kallas också för oskarp logik (efter tyska unscharfe Logik), kontinuerlig logik och luddig logik. Det är dock inget oskarpt eller luddigt med tekniken, och digital teknik kan aldrig vara kontinuerlig. – Se också fuzzy.

[programmering] [ändrad 5 december 2017]

fuzzy search

varianttålig sökning, approximativ sökning, ungefärlig sökning; även: associativ sökning (se nedan) – sökning som inte enbart ger träff på exakt det som man har skrivit i sökrutan, utan också på näraliggande sökord. Det finns två huvudtyper:

  1. – se fonetisk sökning;
  2. – associativ sökning – sökning som inte bara får upp exakt det ord som sökningen gäller, utan också synonymer och andra ord med besläktad betydelse. Det finns också statistiska metoder som tolkar felstavade ord mer eller mindre framgångs­rikt, till exempel genom att utgå från sannolika felskrivningar på tangentbordet.

– Se också fuzzy.

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [språkteknik] [ändrad 12 april 2020]

informationssäkerhet

(information security) – även datasäkerhet eller dataskydd – säker lagring och bearbetning av in­for­ma­tion i it‑system. Omfattar skydd mot förlust av infor­ma­tion och skydd mot oönskade ändringar samt möjlighet för behöriga, men inga andra, att komma åt informationen. Det är också önskvärt att man kan se vem som har lagrat informationen och vem som har gjort ändringar (spårbarhet) samt oförnekbar­het (att den som har lagt till, ändrat eller tagit bort in­for­ma­tion inte kan förneka det).

[dataskydd] [ändrad 15 oktober 2018]

enterprise architecture

integrerat företagssystem – it-system för ett företag eller en myn­dig­hets verk­sam­het, helst utformat för att vara komplett och utan onödiga dubbleringar.

[it-system] [ändrad 24 september 2018]

Enterprise JavaBeans

en teknik för utveckling och användning av program skrivna i Java Beans i företagsnät. – Enterprise JavaBeans utvecklades av Sun†, numera del av Oracle. – Syftet med Enterprise JavaBeans är att programutvecklarna bara ska behöva tänka på vad programmen ska uträtta för verksamheten. De ska inte behöva tänka på tekniska problem som transaktioner, lagring, belastning och säkerhet. De funktion­erna sköts av en så kallad container: en server som fungerar som mellanprogram mellan programmen och it‑systemet. – Se Oracles webbsidor.

[java] [ändrad 8 september 2021]

fallback

  1. – reservrutiner, reservprocedurer, reservdata – program eller data som it-system till­griper (faller tillbaka på) vid stör­ningar eller avbrott i driften;
  2. – när det gäller modem innebär fallback att modemen, ifall det är störningar i kom­mu­ni­ka­tionen, går över till lägre hastig­het än den ursprung­liga. Kan på svenska kallas för ned­växling;
  3. – se också mobile fallback.

– I andra sammanhang kan fallback översättas med reserv- eller reträtt-. Fallback position – reträttposition (den åsikt/inställning man intar ifall den primära misslyckas).