(disclaimer) – på svenska ofta bara friskrivning – meddelande där den som tillhandahåller en vara, en tjänst eller information frånsäger sig ansvaret för fel eller kostnader som beror på fel eller felaktig användning. – Om det gäller information kan friskrivningen gälla ansvaret för att informationen är korrekt, aktuell, fullständig eller laglig eller konsekvenserna av att någon följer, eller inte följer, råd och anvisningar. När en webbsida länkar till information på andra webbplatser förekommer också ofta ansvarsfriskrivningar. – Ansvarsfriskrivningar är vanliga i USA, där det är viktigt att gardera sig mot stämningar och höga skadestånd. Men i Sverige är ansvarsfriskrivningar av tvivelaktigt värde. Man kan inte i Sverige undgå det juridiska ansvaret för slarv, fusk eller dåliga produkter enbart genom ansvarsfriskrivning.
[juridik] [ändrad 25 oktober 2018]
en speciell metod att skapa lösenord med hjälp av tärningar. – Man skriver upp resultatet av fem tärningskast (till exempel 5,3,6,2,3) och slår sedan upp talet (i detta fall 53623) i en tabell. Tabellen har ett ord för varje tänkbart femsiffrigt utfall av tärningskasten, närmare bestämt 7 776 olika ord. Orden har inget direkt samband med sifferserierna. Det är lämpligt att upprepa proceduren så att man får ett lösenord som består av flera ord – fem eller fler rekommenderas. – Det finns ordlistor för diceware på många språk, bland annat svenska (länk). (53623 blir sekin i den svenska ordlistan och taikiu på maori.) – Poängen med diceware är att det är bättre att slumpa fram orden i ett lösenord (eller lösenfras) än att välja dem själv, eftersom ord som man väljer själv kan vara lätta för andra att gissa. Och det är lätt att komma ihåg lösenord som består av riktiga ord. – Trots namnet på ware är diceware inget program. – Diceware utvecklades av amerikanen Arnold Reinhold, se diceware.blogspot.com.
[lösenord] [ändrad 21 februari 2018]
skämtsamt för något som är tryckt på papper, i synnerhet om det är många sidor.
[jargong] [tryckning] [-ware] [ändrad 18 december 2019]
gratisprogram – program som sprids gratis av upphovspersonen. – Vanligtvis laddar man ner dem från internet. I synnerhet när det gäller appar för smarta mobiler har gratis program blivit så vanliga att ordet freeware har blivit överflödigt. Ordet var vanligast på 1980- och 1990‑talen, då gratisprogram spreds på disketter. – Freeware ska inte förväxlas med fri mjukvara. Den som laddar ner ett gratisprogram har rätt att använda programmet i befintligt skick, men inte nödvändigtvis några av de andra rättigheter som följer med fri mjukvara. Man brukar till exempel inte få tillgång till källkoden. (Fri mjukvara är dessutom inte nödvändigtvis gratis.) – Det sägs ibland att gratisprogram är allmän egendom (public domain), men det är inte heller korrekt. Även om upphovsrättshavaren ger bort exemplar av programmet gratis äger hon fortfarande upphovsrätten till programmet. – Se också freemium. – Läs också om shareware, som man förväntas betala för.
[gratis] [mjukvara] [upphovsrätt] [–ware] [ändrad 5 november 2020]
hårdvara, maskinvara – datorns materiella delar och tillbehör. – Läs mer i artikeln om ordet mjukvara.
[hårdvara] [-ware] [ändrad 20 augusti 2019]
vilseförande program – smygprogram som får webbläsare att visa andra webbsidor än de som användaren har matat in webbadressen (URL:en) till. – Se också gatored. – Jämför med omdirigering, som inte är vilseledande.
[skadeprogram] [-ware] [webben] [ändrad 19 december 2018]
mycket liten bärbar dator med bildskärm på 7–10 tum, ett litet men komplett tangentbord och vikt på ett kilo eller mindre. – Minibärbara var populära i slutet av 00‑talet. De var ofta avsedda främst för webbsurfning och användning av enklare program. De hade relativt långsamma processorer och liten hårddisk för att minska tillverkningskostnader och förlänga batterilivslängden. De kallades också för handtop, mini‑PC, minidator, nätbok (netbook), ultrapersonal computer, ultraportabel dator och webbook. – Jämför med UMPC. – Minibärbara datorer slogs på 2010‑talet ut av mycket tunna datorer med större yta, se till exempel ultrabook.
[bärbara datorer] [ändrad 24 januari 2020]
(mobile episode) – kort avsnitt av tv‑serie, gjort för att visas på en mobiltelefons bildskärm. Man ska kunna se ett helt avsnitt medan man väntar på bussen. – Ordet blev känt i början på 2005 när amerikanska mobiloperatören Verizon började sända serien Conspiracy i enminutersavsnitt på sitt nät V Cast, men i Japan hade liknande tv-serier då redan funnits länge.
[kultur och underhållning på webben] [mobilt] [radio och tv] [ändrad 11 januari 2020]
- – om ljud från högtalare eller hörlur: tyst, avstängd; to mute – att stänga av ljudet; om telefoner: att stänga av mikrofonen (så att du fortfarande hör den andra, men hon hör inte dig) – se också sekretessknapp (mute button). To mute har försvenskats till att mjuta, som var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Muted kan också betyda dämpad. – Se också unmute (slå på);
- – i Gmail – se ignorera.
[e-post] [ljud och bild] [årets nyord] [ändrad 28 december 2020]