ett EU-finansierat forskningsprojekt för att utveckla ett slags lögndetektor, baserat på så kallade mikrogester, att användas vid gränskontroller. – Projektet pågick 2016–2019. Med mikrogester menas dels små förändringar av ansiktsuttrycket, dels andra mindre kroppsrörelser. Det finns teorier om att mikrogester kan visa om någon ljuger, men erfarna förhörsledare brukar inte tro att mikrogester är särskilt användbara. – Resenärer ska koppla upp sig på iBorderCtrl med sina datorer (om de har några) innan de kommer till gränskontrollen. På iBorderCtrls webbsida möter de en bild av en polis, kallad Silent Talker, som ställer några frågor som resenären ska besvara. Resenärens ansikte avbildas av datorns inbyggda kamera, och iBorderCtrl gör med ledning av det en bedömning av resenärens trovärdighet. Resultatet används för att sortera resenärer vid gränsen. – Tidningen The Intercept testade iBorderCtrl 2019 på gränsen mellan Serbien och Ungern, där systemet används (se theintercept.com…). Resultatet blev att tidningens reporter klassades som lögnare, trots att hon hade svarat sanningsenligt på frågorna. – Se också artikel i The Guardian. – Se EU:s webbsidor.
[forskningsprojekt] [personlig integritet] [övervakning] [13 december 2020]
ett amerikanskt företag som utvecklar robotar. Företaget har utvecklat flera avancerade robotar, bland annat två- och fyrbenta som kan röra sig i besvärlig terräng. – Boston Dynamics grundades 1992 med stöd av amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA. Företaget köptes 2013 av dåvarande Google X (senare Alphabet), såldes 2017 till japanska Softbank, som i sin tur i december 2020 sålde huvuddelen av aktierna i Boston Dynamics till sydkoreanska Hyundai, som sedan dess äger 80 procent av företaget. – Se bostondynamics.com. – IDG:s artiklar om Boston Dynamics: länk.
[boston dynamics] [företag] [robotar] [ändrad 25 juni 2021]
hot om attacker och manipulation av it-system samt stöld av information. Uttrycket cyberhot kan användas vare sig hotet riktas mot privatpersoner, företag, myndigheter eller mot försvarsmakten och strategiskt viktiga inrättningar, men det används i synnerhet när hotet kommer från främmande makt. – Se till exempel MSB:s webbsidor: länk. – IDG:s artiklar om cyberhot: länk. – På engelska: cyber threat, cybersecurity threat.
[it-säkerhet] [10 december 2020]
(NCSC) – en svensk institution som ska förebygga, upptäcka och motverka cyberhot. – Den inledde verksamheten under 2021. – Med cyberhot menas sabotage och manipulation av it-system samt försök att komma åt information i it‑system, i synnerhet när det görs av främmande makt. Nationellt cybersäkerhetscenter är ett samarbete mellan FRA, FMV, Försvarsmakten, MSB, Polisen, PTS och Säpo. Beslutet att inrätta Nationellt cybersäkerhetscenter fattades i december 2020 av regeringen – se pressmeddelande från regeringen. – 2023 beslöt regeringen att FRA skulle bli huvudman för NCSC.
[it-säkerhet] [svenska myndigheter] [ändrad 26 april 2023]
ett robotiserat kök som kan laga mat och diska. – Moley Robotic Kitchen har utvecklats av den ryska datorvetaren Mark Oleynik och tillverkas av det brittiska företaget Moley Robotics (moley.com). Robotköket har två ledade armar och artificiella händer samt anpassad köksutrustning. Det visades upp i december 2020. Priset är 248 000 pund. – Se Moleys webbsidor.
[robotar] [7 december 2020]
ett slags bedrägeri där offret luras att lämna ifrån sig kontokort eller kontanter till ett bud (courier), som påstås komma från polisen eller banken. – Bedrägeriet börjar med telefonsamtal där offret får höra att någon har tagit ut pengar från hennes konto eller att det pågår någon annat skumt på banken. För att skydda sina tillgångar, eller hjälpa till med den påstådda utredningen, uppmanas offret att ta ut sina pengar från banken eller att lämna ifrån sig kontokort och PIN till polisen eller banken. Ett bud kommer och hämtar pengarna eller kortet, som offret därefter inte ser till igen. I några fall har utstuderade sådana bedrägerier slutat med att offret förlorat allt hon äger och har. – Kallas på svenska ibland för kurirbedrägerier eller kurirbluffar. Det är en typ av befogenhetsbedrägeri. – Se brittiska polisens webbsidor.
[juridik] [social manipulering] [ändrad 2 maj 2023]
en amerikansk forskare inom artificiell intelligens som tvingades sluta på Google i december 2020, formellt på grund av en kontroversiell forskningsartikel. – Timnit Gebru anställdes på Google 2018 och blev teknisk chef för gruppen för etisk artificiell intelligens. Den direkt anledningen till att Timnit Gebru tvingades sluta på Google var en forskningsartikel som ifrågasatte Googles system för att skapa artificiell text som verkar vara skriven av människor. Hon påpekade bland annat att systemet drog orimligt mycket energi. Google begärde att Timnit Gebru skulle dra tillbaka sitt namn från listan över författare av artikeln, men hon vägrade. Det ledde till att hennes anställning avslutades; hon hävdar att hon blev avskedad. Google säger att Timnit Gebru ställde ultimatum, och eftersom hon inte fick som hon ville sade hon upp sig. Bara ett par dagar efter att Timnit Gebrus anställning upphörde skrev över 1 200 anställda på Google på ett upprop (se länk) där de stödde Timnit Gebru. – Timnit Gebru har tidigare skrivit forskningsartiklar om att program för ansiktsigenkänning inte fungerar särskilt bra när det gäller svarta kvinnor. I e-post har hon kritiserat Googles inställning till minoriteter och underrepresenterade grupper (se länk). Hon har också varit med och grundat organisationen Black in AI (blackinai2020.vercel.app). I december 2021 blev Timnit Gebru chef för forskningsinstitutet Distributed artificial intelligence research, DAIR (dair-institute.org). (Det finns ett annat forskningsinstitut med samma namn – se anraja.commons….) – I februari 2021 tillsattes Marian Croak på Timnit Gebrus tidigare post – se blogginlägg från Google. – Läs också om Margaret Mitchell och Satrajit Chatterjee.
[personer] [skandaler] [sparken] [ändrad 6 maj 2022]
omvändning av den vanliga kopplingen mellan styrspak (joystick) och bildvinkel i datorspel. – Det förinställda i datorspel är att om man rör styrspaken framåt eller uppåt (längs Y‑axeln) så ser man uppåt på bildskärmen. (”Kameran” riktas uppåt.) Y‑axelinvertering innebär att om man rör styrspaken framåt eller nedåt så ser man nedåt på bildskärmen. Många spelare föredrar det, och ändrar därför inställningen till Y‑axelinvertering. – Y‑axelinvertering motsvarar styrspakens funktion i spel som flygsimulatorer – rör man spaken ifrån sig så dyker flygplanet – och det är troligen därför som många har vant sig vid att ha det så. – På engelska: Y‑axis inversion, reversed mouse (om man använder mus i stället för styrspak) eller inverted camera controls. – Se artikel i The Guardian.
[spel] [styrdon] [3 december 2020]