feltolerant

om it-system: tålig mot funktionsfel; som fortsätter att fungera även vid tekniska fel. – Ordet feltolerant används både om hårdvara och om program. – Avbrottsfri drift är naturligtvis omöjligt om de tekniska felen blir alltför omfattande, men vad man strävar efter är att fel som inte är alltför stora inte ska kunna stoppa driften. Feltoleranta system kan också ha funktioner för att avsluta programkörning på ett ordnat sätt vid fel, se gradvis nedsättning. – De tre viktigaste sätten att skapa feltolerans är:

  • Redundans – systemet eller delar av systemet har en eller flera identiska kopior, men normalt används inte kopiorna. Vid krångel flyttas programkörningen över till en kopia (failover);
  • Parallellism – alla processer körs parallellt i flera identiska system. Resultaten jämförs. Om resultaten skiljer sig åt väljs det resultat som har majoritet;
  • Variation – alla processer körs parallellt i system som inte är identiska. Man kan till exempel låta två eller flera grupper av programmerare realisera ett program enligt samma kravspecifikation, men oberoende av varandra. Programmen körs sedan parallellt och resultaten jämförs.

– En fel­tole­rant dator kan ha dubb­le­rade kompo­nent­er som kopplas in automa­tiskt vid tek­niska fel och tar över driften (se till exempel Tandem†). Ett feltolerant program fortsätter att exe­kvera även om det uppstår problem. – På engelska: fault tolerant.

[driftsäkerhet] [fel] [it-system] [ändrad 18 maj 2018]

OpenVMS

ett utförande av operativsystemet VMS†, utvecklat med början 1992 för Digitals† Alpha‑processor†. – OpenVMS efter­trädde VAX/VMS på minidatorn VAX†. – OpenVMS lansera­des som i hög grad anpassat till Posix, vilket innebär att det skulle vara mer eller mindre Unixkom­pa­ti­belt. (Open i OpenVMS står för öppenhet som i Posix, inte för öppen källkod – OpenVMS har inte öppen källkod.) Senare versioner av OpenVMS be­ton­ade främst kom­pa­ti­bi­li­tet med Windows NT† och dess efter­följare. – OpenVMS kan / kunde köras på VAX‑datorer och på datorer med Alpha­‑pro­ces­sor, numera också på datorer med Intelprocessor. – Trots att till­verk­ningen av VAX‑datorer lades ned år 2000 har Hewlett‑Packard† (numera HPE), som köpte Digital 2002, fort­satt utveck­ling­en av OpenVMS. 2014 gav Hewlett‑Packard licens till företaget VMS Software (vmssoftware.com) att utveckla OpenVMS, som HPE fortfarande marknadsför. – Läs mer på HPE:s webbsidor.

[operativsystem] [öppet] [ändrad 7 oktober 2020]

postmaster

en som administrerar en e-post­server. – En post­master an­svarar för att in- och ut­gå­ende e‑post når mottagaren; – postmaster address – e‑postadress enligt mönstret postmaster@domanens.namn, till exempel postmaster@idg.se. Den adressen ska an­vändas för rapporte­ring av tekniska problem. Alla domäner som hanterar e‑post med proto­kollet SMTP (alltså nästan alla domäner som finns) måste ha en postmasteradress. Det ska också finnas någon som läser e‑post till postmasteradressen och som vidtar åtgärder vid behov. Detta enligt RFC 2821 (länk) i inter­nets regel­verk. – För rapportering av miss­bruk, som till exempel spam, används i stället en abuse address.

[e-post] [rfc] [ändrad 11 april 2018]

halvledarminne

minne utan rörliga delar, bestående av halvledare. – Datorns arbets­minne (RAM‑minne) är alltid ett halvledarminne, eftersom bara halv­ledar­minnen är tillräck­ligt snabba för att hålla datorns pro­cessor försedd med data att bearbeta. Där används flyktiga halvledar­minnen. I bärbara datorer, mobiltelefoner och musik­spelare används halvledarminnen också som lagringsminne (i stället för hårddisk, som är billigare, men också känsligare för stötar). Sådana minnen kallas för SSD. De används i allt större utsträckning även i stationära datorer och servrar med krav på snabb dataåtkomst. Man använder då flashminne, en typ av halvledarminne som är icke‑flyktigt, alltså som be­håller lagrade data även när strömmen är avstängd.

[datalagring] [minnen] [ändrad 14 november 2018]

lagringsminne

(även sekundärminne eller, föråldrat, externminne, ofta bara hårddisk) – sammanfattande term för hårddisk, SSD och andra minnen som kan användas för data­lagring. – Kriteriet på lagringsminnen är att de bevarar lagrade data även när datorn är avstängd. Det behövs ingen strömtillförsel. – Det typiska lagringsminnet var länge en hårddisk, som kan vara inbyggd i datorn eller finnas i ett nätverk, men allt fler datorer har i stället ett halvledar­minne (SSD). Även disketter och andra flyttbara diskar räknas som lagringsminnen. – I datorns inbyggda lagringsminne sparas operativsystem, program och filer. Operativsystemet läses in till datorns arbetsminne när datorn startas; övriga filer blir inlästa när de behövs. När filer sparas, program avslutas eller datorn stängs av på ordnat sätt sparas eventu­ella ändringar på hårddisken. – Man skiljer mellan lagring och arkivering. Arkivering görs av data som kanske aldrig kommer att behandlas igen, men som av olika skäl inte bör eller inte får raderas. Filer som ska arkiveras kan därför flyttas till långsamma men billiga medier (tertiärminnen) som band eller optiska diskar, numera allt oftare även separata hård­diskar. – Backup kan göras på hårddisk, SSD eller band. Här är det viktiga att medierna är logiskt och fysiskt åtskilda från resten av it‑systemet. – I äldre datasystem användes band eller bandkassetter som lagringsminnen.

[datalagring] [ändrad 3 juli 2021]

o rly

Bild av fjälluggla med texten O RLY?”oh, really” – internetjargong. Uttrycket brukar av någon anledning skrivas på en bild av en fjäll­uggla. Det sed­vanliga svaret på o rly är ya rly.

[djur] [nät- och sms-språk] [ändrad 9 januari 2018]