Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

IT asset management

it-resursförvaltning – kostnadsstyrning för it‑utrustning och datorprogram. – It‑resursförvaltning är förvaltning av hårdvara och mjukvara på lönsammaste sätt under deras livstid. Det förutsätter att man håller reda på alla it‑relaterade tillgångar från anskaffning tills de skrotas eller säljs. Omfattar också alla anknutna kostnader som utbildning, konsultkostnader, programlicenser, uppgraderingar, garantier, reparationer, underhåll och support samt kostnader för att byta ut och göra sig av med utrustning. Målet är att minska kostnaderna för hård- och mjukvara, undvika svinn, onödiga dubbleringar och underutnyttjande samt att utnyttja resurserna på bästa sätt under hela deras livscykel.

[företag och ekonomi] [it-system] [underhåll] [ändrad 9 december 2019]

online transaction processing

(OLTP) – data­behand­ling i ett större nätverk som är under drift, och där instruk­tion­erna ska utföras utan märkbar vänte­tid. Detta är numera det vanliga i nästan alla sammanhang. Exempel är kassasystem, bankautomater och bok­nings­system där data­baserna upp­dateras omedelbart vid varje transaktion. Det måste alltså finnas spärrar mot konflikter, så att två säljare till exempel inte kan sälja samma biljett. (Alternativet, sedan länge sällsynt, är system som upp­dateras med batch‑körningar.) – Se också transaktionshantering.

[it-system] [ändrad 23 maj 2017]

pingserver

server som tar emot meddelanden (pingar) från bloggar när de publicerar nytt material. – Pingservern gene­rerar löpande en lista över aktu­ella bloggar: sådana listor används av sökmotorer som är specialiserade på bloggar, och av tjänster som talar om för RSS-läsare när bloggar har uppdaterats. Vissa blogg­verktyg har auto­ma­tisk kopp­ling till en bestämd ping­server, andra ping­servrar är öppna, och tar emot pingar från alla. (Om miss­bruk av detta, se sping.) – På engelska: ping server. – Pingservrar brukar använda protokollet Track­back.

[bloggar] [rss] [ändrad 11 april 2020]

replikering

(replication) – automatisk kopiering av data. – Replikering görs för att auto­ma­tiskt skapa reservkopior av data, eller för att sprida data till flera data­baser. Replikering kan göras så att varje transaktion eller annan ändring kopi­eras omedelbart, eller så att hela databaser, webbsidor eller andra dokument kopieras regelbundet. – Man skiljer mellan synkron och asynkron replikering:

  • Synkron replike­ring innebär att data upp­dateras exakt samtidigt på alla servrar. Det är viktigt till exempel i biljettförsäljningssystem, så att man inte ska kunna sälja samma biljett två gånger. Synkron replikering sker med en metod som kallas för tvåfasöverlämning;
  • – Asyn­kron re­pli­ke­ring innebär att uppdateringarna inte sker exakt samtidigt. Det ställer lägre krav på nätet.

– Man talar också om olika grader av fullständighet (fidelity) vid replikering: viss information kan utelämnas av olika skäl. Ursprungligen var replikering hierarkisk (eller enkelriktad): en databas (källdatabasen) var original, den andra (måldatabasen) var replik. Numera är replike­ring ofta icke‑hierarkisk: de två databaserna är jämställda. Det är i praktiken samma sak som synkronisering av data.

[databaser] [ändrad 16 april 2018]

satsvis bearbetning

batchkörning – bearbetning av stor datamängd (en batch), till exempel en lönekörning, utan mänsklig med­verkan. – En batchkörning är alltså inte interaktiv. Batchkörningar var mycket vanliga på den tiden då sådana körningar tog lång tid, kanske många timmar. Man samlade på sig ett stort antal likartade uppgifter, ofta transaktioner, och körde alla på en gång, ofta nattetid. I dag hanteras uppgifterna oftast löpande, men batchkörningar är fortfarande vanligt, till exempel för löneutbetalningar och månatliga räkningar. – Mänsklig tillsyn kan vid batchkörning behövas för hantering av tekniska fel, men det typiska för en batchkörning är att datorn får ett komplett underlag så att den inte behöver be om ytterligare data under körningen. Man kan ha dagliga batchkörningar där man till exempel under natten uppdaterar databaser med dagens ändringar, men de flesta affärssystem uppdaterar numera databaserna kontinuerligt – det är ofta nödvändigt för att man till exempel inte ska kunna sälja samma vara två gånger. – Se också online transaction processing.

[affärssystem] [it-system] [programkörning] [ändrad 5 augusti 2021]

signal

  1. – meddelande eller handling som kan ha variationer som representerar information. I dagligt tal ofta något enkelt och kortvarigt som kan upp­fattas omedelbart, som trafikljus:
    • – själva meddelandet till skillnad från oönskade för­änd­ringar under över­för­ingen (se brus);
    • – i telekommunikation: kort med­de­lande som styr den tekniska utrustningen, till skillnad från själva tele­fon­sam­talet;
    • – i vissa operativsystem: tekniskt med­delande mellan delar av sys­temet;
    • – militär beteckning på innehållet i radio-, tele- och datakommunikation, se signal­spaning.
  2. – Signal – app för kryp­te­ra­de text­med­de­lan­den mellan smarta mobiler. Med­de­lan­de­na krypteras i avsändarens mobil och de­kryp­te­ras i mottagarens mobil. Det är alltså omöj­ligt för någon som i smyg avläser kommunikationen att förstå vad som skrivs. Däremot kan av­lyss­naren se vem som kommuni­ce­rar med vem. – Signal anses vara mycket säkert, och rekommen­deras av bland andra Edward Snowden. Finns för Android och iOS. – Signal utveck­las av Open Whisper Systems (signal.org);
  3. – se semafor.

[elektronisk kommunikation] [kryptering] [programmering] [ändrad 10 november 2019]