DTD; dokumenttypsdefinition – i XML och SGML: specifikation av hur ett dokument av en viss typ ska vara uppbyggt. – DTD:n för ett brev kan till exempel omfatta delarna adressat, avsändare, hälsningsfras, text och avslutningsfras. Delarna kan i sin tur delas upp i mindre delar. Adressat kan bestå av namn, utdelningsadress, postnummer och ort. – En DTD fungerar som en mall för skribenten. Den underlättar också grafisk presentation av dokumentet samt automatisk sökning och lagring av data. Ett datorprogram kan till exempel med hjälp av DTD:n automatiskt hitta adressuppgifter i ett brev och lagra dem i en databas. – Läs också om parser.
[dokument] [xml] [ändrad 20 februari 2023]
ett amerikanskt företag som utvecklar böjbar elektronik. – FlexTech Alliance fick i augusti 2015 ett anslag på 75 miljoner dollar från USA:s krigsmakt för att starta ett institut för utveckling och tillverkning av böjbara elektroniska kretsar, bland annat avsedda för kroppsburna datorer. Privata företag, bland annat Apple och Boeing, samt universitet satsar samtidigt totalt 96 miljoner dollar på projektet. – Se pressmeddelande (länk).
[elektronik] [ändrad 27 februari 2022]
(solution) – säljarjargong: ”Vi säljer inte system, vi säljer lösningar”. – Kalla inte något för lösning om du inte också berättar vilket problem det löser.
[jargong] [språktips] [ändrad 7 maj 2020]
to parse – att parsa – se parsning och parser. – To parse kan också översättas med att analysera.
[programmering] [språkteknik]
en programmeringstävling (hackaton) med inriktning på fattiga länder. – Målet kan dels vara att utveckla program som hjälper fattiga, dels att utveckla program och tjänster som fattiga människor har råd att använda. – Break poverty hackathon anordnades av organisationen Devs without borders och ägde rum i oktober 2015 i Nairobi och Toronto. Den tycks inte ha upprepats. Namnet skrevs ibland <Br/eak>Poverty. – Se också Hack for change, Hack for Sweden och Openhack.
[aktivism] [programmering] [ändrad 3 september 2020]
en aldrig realiserad dator av ny typ, utvecklad av det finländska företaget med samma namn. Företaget gick i konkurs i september 2017, se denna artikel. – Solu var konstruerad för att arbeta mot molnet. Lagring och backup skulle ske automatiskt, men Solu skulle också kunna användas utan internetanslutning. Nätverk och samarbete med andra användare var på samma sätt möjligt utan särskilda inställningar. Nydanande var också tillgången till program: användarna skulle betala en fast månadsavgift, och för den skulle de få fri tillgång till alla program som fanns för Solu. Utvecklarna skulle dela på avgifterna i proportion till användningen. Operativsystemet hette SoluOS och var utvecklat specifikt för Solu. Det hade grafiskt användargränssnitt som såg biologiskt ut. – Solu skulle vara en mycket liten dator, ungefär lika stor som ett DVD‑fodral. Översidan var en pekskärm. Sidorna var av trä. Solu skulle kunna användas fristående på samma sätt som en smart mobil med virtuellt tangentbord, eller anslutas till en vanlig bildskärm och tangentbord: Solus bildskärm fungerade då som mus och pekplatta. – Solu visades först upp den 15 oktober 2015. Den finansierades delvis på Kickstarter (länk). – Se solu.co (nerlagt, men se Solus sida på Facebook).
[aldrig realiserad] [molnet] [persondatorer] [ändrad 15 januari 2021]
internetkommunikation mellan flygplan i luften – ett föreslaget system för trådlös kommunikation direkt mellan flygplan och mellan flygplan och marken, baserat på internet. Tekniken skulle används för kommunikation mellan flygplan, för navigering och för övervakning, samt för vanlig internetkommunikation. – Idén framfördes 1999 med anledning av projektet SATS, ett flygledningssystem för små flygplan (the highway in the sky). – Se också Airborne internet consortium (föråldrad länk, fungerar ibland).
[flyg] [internet] [ändrad 2 april 2018]
en uppsättning gratis internetbaserade tjänster från Facebook. – Free Basics kom ursprungligen från den sedermera försvunna organisationen Internet.org†. Tjänsterna, som lanserades 2015, ingår i en satsning på att göra internet och internetbaserade tjänster tillgängliga för alla överallt. Free Basics omfattar bland annat program för barn- och mödravård, myndighetsinformation, nyheter, platsannonser, resor och sport. Alla utvecklare kan bidra med appar till Free Basics. – Se facebook.com/connectivity….
[appar] [gratis] [ändrad 11 februari 2023]
en uppsättning program som underlättar flytt av applikationer från en moln-tjänst till en annan. – OneOps, som har utvecklats av den amerikanska stormarknadskedjan Walmart, automatiserar många av de ändringar som måste göras i programkoden när en applikation flyttas. I oktober 2015 släppte Walmart en stor del av källkoden till OneOps som öppen källkod. – Se oneops.com (arkiverad) och se GitHub: länk.
[mjukvara] [molnet] [ord på ops] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2020]
ett projekt som publicerar nordisk litteratur på webben för fritt bruk. Av upphovsrättsliga skäl ingår bara verk som är 70 år eller äldre. – Projekt Runeberg har bland annat lagt ut uggleupplagan av Nordisk Familjebok på webben (länk). – Namnet Runeberg är taget från diktaren Johan Ludvig Runeberg (se Wikipedia), och anspelar på förebilden Projekt Gutenberg. – Projekt Runeberg startades 1992 av Datorföreningen Lysator (lysator.liu.se) på Linköpings universitet, av bland andra Lars Aronsson. – Läs mer på runeberg.org. – Läs också om Litteraturbanken, Wikisource och Allmogens.
[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [konst och litteratur] [ändrad 4 oktober 2019]