lösenordsstyrka

bedömning av hur säkert ett lösenord är mot försök att hitta det. Angripare kan försöka att gissa lösenordet eller använda datorprogram för att systematiskt pröva tänkbara lösenord. Det finns två angreppssätt:

  • Uttömmande attack. Ett datorprogram prövar alla tänkbara teckenkombinationer upp till en viss längd. För angriparen är problemet med sådana attacker är att många system bara tillåter ett fåtal försök med felaktiga lösenord innan de stoppar all inloggning för en tid. (Men det finns system som saknar den spärren.) För att få hög lösenordsstyrka mot uttömmande attacker bör man därför välja ett så långt lösenord som möjligt, gärna en lösenfras (morotkebnekajseviolettgräs) – lösenfraser har fördelen att de är lätta att minnas;
  • Ordlisteattack. Angriparen har ett program som prövar ord och namn samt kända vanliga lösenord från en lång lista. För att få hög lösenordsstyrka mot ordlisteattacker kan man ha lösenord som är slumpmässiga följder av tecken. Om man använder ord eller namn bör man ändra stavningen och stoppa in siffror och andra tecken. Många tjänster kräver att lösenord innehåller stora och små bokstäver samt siffror och andra tecken. Lösenfraser försvårar ordlisteattacker. 

– Man bör definitivt inte ha lösenord på en lapp under skrivbordsunderlägget eller välja uppenbara lösenord som namn på barn eller husdjur. Säkerhetsexperten Bruce Schneier rekommenderar att man har långa lösenord och skriver upp dem på en lapp som man har i plånboken. Man bör också byta ut förinställda lösenord (standardlösenord). Det är omstritt ifall det är bra att byta lösenord regelbundet – en del anser att det mest skapar krångel (eller att folk byter från ett lättgissat lösenord till ett annat) och att det är bättre att ha långa, säkra lösenord som inte behöver bytas ut. – Lösenordsstyrka kan testas på sajten testalosenord.se. – På engelska: password strength.

[lösenord] [ändrad 7 december 2020]

programming socks

Två ben iklädda tvärrandiga långstrumpor i blått och svart.
Andra färger finns.

programmerarstrumpor – tvärrandiga hellånga strumpor, ofta i vitt och rosa, som påstås göra bäraren till en bättre programmerare. – Programmerarstrumpor kan sägas vara ett mem som kan spåras till 2016, då ett företag publicerade en annons för något som, av någon anledning, kallades för ”programming socks”. De är särskilt vanliga i Kina och Japan.

[kuriosa] [ändrad 16 december 2020]

kunskap

  1. – inom it ofta: kompetens, erfarenheter och rutiner som finns i en organisation. Den finns till stor del i medarbetarnas huvuden. Man säger också att kunskapen ”sitter i väggarna”. – Kunskap i den betydelsen kan vara svår eller omöjlig att fästa på papper eller att beskriva som regler i ett datorprogram. Att göra det kan också vara mer besvär än vad det är värt. Samtidigt är sådan kunskap ofta nödvändig för att organisationen ska fungera smidigt. Problem kan ju uppstå när nyckelpersoner slutar eller går i pension. Det har funnits och finns många system för att fånga och beskriva kunskap i denna betydelse, till exempel expertsystem. Målet är att digitalisera kunskapen på ett sådant sätt att den blir sökbar och tillgänglig i naturligt språk;
  2. – begreppsdefinitioner i systematisk utformning, som i den semantiska webben;
  3. – även: sådant som användare helst bör ha i huvudet, som lösenord – se till exempel kunskapsfaktor.

Kunskap i filosofisk och pedagogisk betydelse är ett vidare begrepp. – På engelska: knowledge. – Läs också om DIKW.

[arbetsliv] [filosofi] [ändrad 9 mars 2021]

just-in-time privilege

(JIT privilege) – tillfällig behörighet, tidsbegränsad behörighet, tidsbegränsad åtkomsttilldelningbehörighet som tilldelas användare för en kort tid – bara så länge det behövs för utförande av en bestämd uppgift. Därefter återkallas behörigheten med automatik och blir oanvändbar. (Den bör raderas, inte bara göras vilande.) Användaren måste ansöka på nytt om det behövs. Syftet är att undvika att ha giltiga behörigheter som sällan används, men som eventuellt kan användas för dataintrång.

[åtkomst] [19 november 2020]

basstationssystem

beteckning på de funktioner i en basstation som hanterar radioförbindelsen med mobiltelefoner och övergången från en basstation till en annan (handover). – På engelska: base station subsystem, BSS.

[mobilt] [19 november 2020]