(förkortat IDE) – integrerad (program-)utvecklingsmiljö – program med redskap och hjälpmedel för programmerare. Innehåller ofta en editor för källkod, en kompilator eller programtolk och en debugger samt andra hjälpmedel för framställning av körbara program.
[programmering] [ändrad 15 maj 2017]
- – i källkod: avsnitt med text i naturligt språk där programmeraren förklarar varför hon kodar som hon gör. Kommentarer markeras i källkoden på ett speciellt sätt (citeras) för att de inte ska kompileras. – Se också utkommentera;
- – i bloggar och på webbtidningar: läsarkommentarer som publiceras i kommentarsfältet direkt vid en artikel.
– På engelska: comment (i båda betydelserna).
[programmering] [sociala medier] [ändrad 5 december 2019]
(compiler) – program som omvandlar källkod (som skrivs i ett programspråk) till direkt körbar binärkod – alltså till ettor och nollor som kan köras direkt i datorn. Detta kallas för att kompilera. Kompilatorn måste vara avsedd för det operativsystem och det slags dator som programmet ska köras på. – Jämför med programtolk (interpretator) och virtuell maskin. – Se också transpiler (transpilator).
[programmering] [ändrad 6 april 2022]
programspråk som kräver att programmens källkod översätts till binärkod innan programmen kan köras. Detta, kompilering, görs normalt en gång för alla innan programmet sprids. – Alternativet är interpreterade programspråk. De är betydligt långsammare. Därför är kompilerade språk vanligare i professionella sammanhang. För programföretag har kompilerade språk också fördelen att man kan hemlighålla källkoden. – Jämför också med direkt körbar och indirekt körbar kod.
[programspråk] [ändrad 24 augusti 2019]
bearbetning av källkoden till ett program, skriven i ett programspråk, av en kompilator så att källkoden skrivs om till körbar binärkod. – Jämför med programtolk.
[programmering] [ändrad 23 april 2018]
om datorprogram: kompatibilitet på källkods‑nivå. – Två program är källkodskompatibla om källkoden till dem, efter kompilering är utbytbar. Det vill säga att man kan ta källkoden till ett program som är skrivet för dator A, kompilera den för dator B (med en annan processortyp och/eller ett annat operativsystem), och få ett körbart program för dator B som i allt väsentligt är identiskt med programmet för dator A. – På engelska: source code compatibility. – Jämför med binärkompatibilitet.
[kompatibilitet] [programmering] [ändrad 16 maj 2020]
(stored procedure) – instruktioner för sökningar, strykningar och ändringar (frågor) som kan göras i en databas, lagrade i samma databas. – Lagrade procedurer är sedan decennier ett vanligt tillvägagångssätt för att man ska slippa mata in rutinprocedurer manuellt, men om procedurerna är skrivna för en viss databashanterare kan de ställa till problem när man ska flytta databasen till en annan databashanterare. – Jämför med vy, som är något annat.
[databaser] [ändrad 22 april 2018]
en stiftelse som vill sprida, standardisera och vidareutveckla Linux. – Linux Foundation grundades 2007 med aktivt stöd från företag som dåvarande Hewlett‑Packard†, IBM, Intel och Oracle. Stiftelsens mål sägs ibland ironiskt vara att hålla Linus Torvalds anställd. – Stiftelsen har inga rättigheter till namnet Linux – det tillhör Linus Torvalds personligen genom Linux Mark, som samarbetar nära med stiftelsen. – Se linuxfoundation.org.
[linux] [stiftelser] [ändrad 12 oktober 2020]
programkod skriven av programmerare i form av ettor och nollor (binärkod) så att den kan köras direkt i datorn. – Maskinkod behöver inte tolkas eller kompileras. – Att programmera i maskinkod är svårt, men man kan, om man vet vad man gör, skriva utrymmessnåla och snabba program. Nästan ingen gör det nu för tiden, eftersom maskinkod är svår att underhålla och att återanvända. Program som är skrivna i maskinkod kan nämligen bara köras på det operativsystem och den processor som de är skrivna för. – Jämför med assembler.
[programmering] [ändrad 14 maj 2017]
(pseudocode) – programkodsliknande text som används för att beskriva hur programkod bör vara upplagd. – Pseudokod kan inte kompileras eller köras, och den saknar en del information som behövs i riktig programkod. Dess funktion är att ge programmerare en skissartad föreställning om hur en del av ett riktigt program kan vara upplagt. – Läs också om flödesplaner.
[programmering] [ändrad 30 maj 2020]