Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

strängkonstant

engelska literal, på svenska stavat litteral – i programmering: siffror och bokstäver som inte är programkod (instruk­tioner), men som ändå ingår i programkod. Teckenföljden ska hanteras på något sätt utan att ändras. Typexempel är instruktioner som print: Hello world där print är själva instruktionen (skriv ut det som följer) och hello world är en strängkonstant som ska skrivas ut som den står. Vid kompilering måste alltså strängkonstanter markeras, så att kompilatorn inte försöker behandla texten som programkod. – Strängkonstanter är inte samma sak som en kommentarer, som kompilatorn hoppar över.

[programmering] [ändrad 22 maj 2020]

atomicitet

odelbarhet – en önskvärd egenskap vid transaktions­hantering. Transaktionerna ska vara odel­bara eller atomära, det vill säga att antingen genomförs samtliga steg i trans­aktionen eller också inga alls. Om transaktionen avbryts mitt i måste systemet alltså kunna backa och återställa de ändringar som redan har gjorts. (Ordet atomici­tet använder ordet atom i dess ursprung­liga betydelse – odelbar.) Atomici­tet är a:et i förkort­ningen ACID. – På engelska: atomicity.

[databaser] [ändrad 1 november 2019]

enkelt värde

i databaser: värde som står ensamt i en ruta (i ett fält) – inte en uppräkning av värden. – I en väl utformad relationsdatabas ska det bara finnas enkla värden. Om en person har två telefonnummer ska de alltså inte trängas ihop i samma fält, utan databasen bör vara så upplagd att man kan lägga de två telefonnumren i var sitt fält. (Till exempel Hemma och Arbete.) Orsaken till att man enbart bör ha enkla värden är att det annars blir besvärligt att ställa frågor (göra sökningar): om det står två telefonnummer i samma ruta går det inte att fråga efter bara ett av dem. Programmet som hämtar numret kan också läsa ihop de två telefonnumren till ett enda långt och oanvändbart nummer. – Ett enkelt värde kan ha flera delar, till exempel Computer Sweden – det viktiga är att Computer Sweden är ett namn, inte två. – På engelska: single value. – Se också atomärt värde.

[databaser] [ändrad 4 september 2018]

plasmaskärm

(plasma display, plasma display panel, PDP) – tunn bildskärm där bildpunkterna är små fickor (celler) med gas. – När gasen i  plasmaskärmens celler upphettas till plasma avger den ultraviolett ljus som får en fosforesce­rande beläggning att avge synligt ljus. Bildskärmen består av två glasplattor med miljoner sådana celler emellan, och varje cell är ansluten till två elek­troder. Plasma­skärmar ger en skarp, tydlig bild, kan ses från alla riktningar och passar bra för video och tv. Enfärgade plasmaskärmar har funnits sedan 1960‑talet, oftast med orange eller grön färg mot svart. De trängdes ut för att de var dyra. Plasmaskärmar för fyrfärg har funnits sedan 1995. På 00‑talet blev plasmaskärmar vanliga i tv‑apparater, efter­som de kan göras stora samtidigt som de är tunna. – Plasma är en gas som upphettas under tryck så att den blir joniserad, det vill säga så att elektroner och atomkärnor rör sig oberoende av var­andra. Det är ett av materiens fyra tillstånd: fast, flytande, gas och plasma. Det synliga ljuset i en plasmaskärm kommer inte direkt från plasma, utan från den fosforesce­rande beläggningen som aktiveras av ultraviolett ljus från plasma.

[bildskärmar] [fysik] [ändrad 8 september 2020]

Cg

(C for graphics) – ett avvecklat programspråk för rörliga bilder och effekter i digital video. Det utvecklades av företaget Nvidia (nvidia.com) i samarbete med Microsoft, och lanserades år 2002. Ingen vidareutveckling sker sedan 2012, och Nvidia rekommenderar andra språk (se länk). – Programspråket liknade C och kompilerades. Det arbetade direkt mot grafikprocessorn. Specifikationen av Cg är offentlig, och språket får användas fritt av den som fortfarande önskar, men rättig­heterna tillhör Nvidia.

[förkortningar på C] [grafik] [nerlagt] [programspråk] [ändrad 7 juni 2017]