trunk

  1. – i data- och telekommunikation: en ledning som förmedlar många kommuni­ka­tions­linjer. Verb: att trunka; därav: trunkning. – I datakommunika­tion kan en trunk också vara det omvända: många ledningar som till­sammans ger hög bandbredd, se länkaggregering. – Trunk call – äldre brittiskt ord för riks­samtal – samtal utanför det egna riktnummerområdet. – För ordets ursprung, se trunkering (som är något annat);
  2. – i systemutveckling: den centrala versionen av programkoden. Det är den version av programkoden som utvecklarna utgår från när de gör förändringar och som de införlivar förändringarna i när de är klara. Kallas också för mainline.

[datakommunikation] [systemutveckling] [ändrad 2 december 2019]

exklusiv disjunktion

eller exkluderande disjunktion – ett logiskt villkor som betyder ”A eller B, men inte båda”. – Det innebär att av två på­stå­enden ska ett vara sant, men inte det andra. Man kan också säga: ”A är inte lika med B”. – Exklusiv disjunktion betecknas inom programmer­ing med XOR. – En sökning i en textdata­bas med villkoret ”Sverige XOR Norge” ger träff på alla texter som bara nämner Sverige och på alla texter som bara nämner Norge. Men de sidor som nämner både Sverige och Norge kommer inte med. – En praktisk egenskap hos XOR är att alla andra logiska villkor kan sättas samman som kombinationer av XOR‑villkor. – En nära släkting är inklusiv disjunktion (”A eller B eller båda”). – Det förekommer flera symboler för exklusiv disjunktion: plustecken (+), inringat plustecken , (med streck under) eller ⩒ (med en liten prick) samt ⪥. – Läs också om dis­junk­tion. – En sanningsvärde­tabell för exklu­siv disjunk­tion ser ut så här:

– Ett av påståendena A och B är sant, men inte båda (A≠B) :

A B A≠B
sant sant falskt
sant falskt sant
falskt sant sant
falskt falskt falskt

[logik] [programmering] [ändrad 8 juni 2017]

inkomst

i företagsekonomi: de pengar som ett företag tar emot för försäljning av varor eller tjänster. – Inkomsten bokförs när avtal sluts om för­sälj­ning av varan eller tjänsten, vilket inte nöd­vändigt­vis är när före­taget faktiskt får betalt. Mot­parten får en mot­­sva­rande utgift som ska bokföras när prestationen (varan eller tjänsten) köps, vilket inte behöver vara när pengarna faktiskt betalas ut. Man skiljer mellan in­komster, in­täkter och inbetal­ningar. Det är tre sätt att se på samma pengar: inkomsten bokförs när varan/tjänsten säljs, medan intäkten bokförs för den period då företaget till­verkade varan eller utförde tjänsten.  – På engelska: income. – Jäm­för med utgift.

[företag och ekonomi] [ändrad 8 augusti 2015]

heap

  1. högen – del av arbetsminnet som vid programkörning reserveras för framtida behov under körningen. Fördelen är att programmet som körs inte behöver be operativsystemet om minnesutrymme varje gång något ska sparas;
  2. en datastruktur – se trappa.

[datastrukturer] [minnen] [ändrad 20 augusti 2020]

hose and close

ös på och lägg på – om teknisk kund­tjänst: besvara en kund­fråga med en massa teknisk jargong som kunden inte förstår, be kunden att utföra ett antal åtgärder som kunden inte vet hur man gör – lägg sedan på.

[support] [ändrad 7 augusti 2015]

hypervisor

program som låter flera operativ­system dela på samma hård­vara (en eller flera processorer, arbets­minne och hårddiskar eller SSD). – För varje operativsystem och dess användare verkar det som om de disponerade en egen, komplett, dator, men i själva verket delar flera operativ­system och användare på en eller flera datorer. (Det kan vara flera operativsystem av samma slag eller olika slag.) – Hypervisor är alltså ett verktyg för virtualise­ring. Det finns två huvudtyper av hypervisorer:

  • – typ 1 låter varje operativ­system disponera datorns processor och hårdvara direkt genom en virtuell maskin;
  • – typ 2 har ett värd­operativ­system, och kör de andra operativsystemen (gästerna) mot värd­systemet.

– Man skiljer ibland mellan hyper­visor och hyperviser, men de två orden är så lika att de, och deras be­ty­del­ser, ofta blandas ihop.

  • – En hyper­visor är, enligt en definition, ett program som låter flera operativ­system dela på en dator (tidsdelning);
  • –en hyper­viser döljer den underliggande hårdvaran för operativsystemen genom att emulera den i virtuella maskiner.

– Men, som sagt, de två orden blandas ofta ihop.

[it-system] [virtualisering] [ändrad 23 april 2022]

Aquila

  1. Bild av hur Aquila skulle kunna se ut. Som en ovanligt smal bumerang mot solnedgång.
    Skiss av drönaren Aquila.

    – ett planerat obemannat solkraftsdrivet flygplan som skulle ge trådlös internetanslutning i områden där det saknades. Projektet avvecklades 2018. – Aquila utvecklades av Face­book, och blev känt sommaren 2015. Ett exemplar provflögs i juli 2016. Till skillnad från andra obemannade flyg­plan, drönare, var Aquila mycket stort. Ving­bredden var 42 meter – som ett stort passagerarplan. Men planet vägde bara lite över 400 kg. Det skulle flyga på mycket hög höjd, 20 000—25 000 meter (passagerar­plan brukar flyga på 10 000 meters höjd), och beräknades därifrån kunna ge trådlös täckning i ett område med en diameter på ungefär 80 kilometer. Planet skulle laddas upp med solenergi under dagen och då gå upp på högre höjd; på natten skulle det få förlora höjd för att spara energi. Men det skulle i princip aldrig behöva landa. – Aquila ingick i Facebooks projekt internet.org , numera Facebook Connectivity (facebook.com/connectivity). – Det uppges att Facebook därefter samarbetar med flygplanstillverkaren Airbus om ett liknande projekt, Zephyr. – Jämför med Googles Loon†;

  2. – ett system för utveckling av produkter för sakernas internet, se aquila.io (borttagen);
  3. – ett amerikanskt it-säkerhetsföretag, se aquilagroup.com

– Ordet: Aquila är latin för örn.

[bredband från himlen] [drönare] [flyg] [internet] [nerlagt] [sakernas internet] [ändrad 2 juli 2021]

falsk kursiv

(oblique type) – i typografi: lutande stil som framställs genom elektronisk mani­pu­le­ring av en rak stil. – Alternativet, äkta kursiv, ritas av en gra­fisk formgivare separat från motsvarande raka stil. Skillnaden mellan äkta och falsk kursiv är ofta tydlig, men kan ibland vara svår att se. Falsk kursiv kallas också för lutande stil, elektronkursiverad stil eller oblik stil (efter engelska oblique). Falsk kursiv anses estetiskt underlägsen äkta kursiv, men funktionellt är äkta och falsk kursiv utbytbara. – Observera att när man väljer typsnitt i ordbehand­ling eller i datorprogram för grafisk formgiv­ning står den äkta kursiven ibland som ett separat typsnitt.

[typografi] [ändrad 14 november 2018]