Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
(free) – om datorprogram: med rätt för användaren att göra vad hon vill med programmet, inklusive att ändra det, ge bort det eller sälja det. – Se fri mjukvara och de fyra friheterna.
– Man brukar betona att engelska free i denna betydelse inte nödvändigtvis betyder gratis. Det är ”free as in free speech, not free as in free beer”. – I freeware betyder free däremot gratis.
[fri mjukvara] [ord med fri i den betydelse som anges här] [språktips] [ändrad 5 augusti 2016]
(function creep) – förändring av hur något används eller utvecklas jämfört med vad som var meningen från början; i synnerhet om det är en oönskad eller otillåten förändring. Funktionsglidning är vanligt i utvecklingsprojekt: inriktningen förändras i förhållande till de ursprungliga planerna utan att beställaren har bett om det. – Jämför med feature creep.
[systemutveckling] [ändrad 17 maj 2018]
en digital kart- och navigationstjänst. – Here såldes i augusti 2015 av Nokia till Audi, BMW och Daimler. (Se pressmeddelande.) Here bygger huvudsakligen på teknik från företag som Nokia har köpt: Gate5, Navtek och Earthmine. Fram till 2012 hette tjänsten Nokia Maps, därefter Here. – Se here.com.
[geo] [ändrad 20 december 2018]
not invented here – inte uppfunnet här – ironisk formulering som beskriver en vanlig tendens inom företag och organisationer att ignorera idéer och uppfinningar som kommer utifrån. – Även: NIH: amerikanska National institutes of health (nih.gov).
[förkortningar på N] [innovation och produktion] [ändrad 1 maj 2020]
– Owl – ett stereoskopiskt tittverktyg utvecklat av rockmusikern Brian May (brianmay.com). Det är en anordning av plast som man monterar en smart mobil i och håller framför ögonen. Med en särskild app kan man samtidigt visa två bilder av samma motiv, tagna ur något olika vinklar, på mobilens bildskärm. Ögonen ser var sin av bilderna. Resultatet blir en tredimensionell effekt. Det är samma princip som i View-Master† och i Google Cardboard. – Se londonstereo.com;
[hobby] [mem] [programspråk] [språkteknik] [webben] [3d] [ändrad 15 februari 2018]
(jump list) – lista över webbsidor, låtar och annat som användaren ofta går till. Infördes i Windows 7, och fanns också i Internet Explorer†. – Se Microsofts webbsidor.
[gränssnittskomponenter] [windows] [ändrad 29 juli 2022]
[förkortningar på S] [språkteknik] [ändrad 8 augusti 2015]
(1922—1976) – svensk datapionjär som deltog i utvecklingen av de första svenska datorerna BARK† och BESK†. När Karlqvist utvecklade magnetminnen upptäckte han 1953 ett fysikaliskt fenomen som är känt som Karlqvistfältet (se här), och som man måste ta med i beräkningarna vid konstruktion av hårddiskar och läshuvuden. Karlqvist blev senare teknisk chef på Facit. Han gav 1973 ut en ADB‑ordbok. – Läs mer på denna webbsida.
[it-historia] [personer] [ändrad 7 november 2017]
bok som är inläst i digital form och som säljs i bokhandeln eller på nätet. – Förr fanns ljudböcker på band eller på CD, numera laddar man ner dem från nätet och lyssnar på dem från smart mobil. – Observera: Man skiljer mellan ljudböcker och talböcker: de senare är avsedda enbart för blinda och synskadade. (Båda sorterna kallas för audio books på engelska; talböcker kallas ibland för talking books.) – Jämför med e-bok.
[bokutgivning] [tillgängligt] [ändrad 24 december 2017]
(letter quality printer, daisy wheel printer) – äldre typ av skrivare som gjorde prydliga utskrifter som såg ut att vara skrivna med elektrisk skrivmaskin. – Alternativet på den tiden var matrisskrivare, som satte samman tecknen av små, urskiljbara punkter. Skönskrivare skrev däremot varje tecken som en helhet genom att en typ trycktes mot papperet med ett färgband emellan. Alltså som en självgående elektrisk skrivmaskin. Vanligtvis hade skrivarna ett typhjul (daisy wheel) där typarmarna gick ut från mitten som ekrarna i ett hjul. Längst ut på varje typarm fanns en bokstav eller annat tecken. Typhjulet roterade snabbt och utan uppehåll: för att skriva en bokstav klippte en liten hammare till rätt bokstav i det ögonblick då den passerade rätt position på papperet. – En uppenbar nackdel med skönskrivare var att de bara kunde skriva de tecken som fanns på typhjulet, och de kunde inte skriva ut bilder. De ersattes därför på 1980‑talet av laserskrivare. – Se också radskrivare.
[skrivare] [ändrad 23 april 2021]