ShapeWriter

ett avvecklat system för att snabbt skriva text på virtuella tangentbord. – I stället för att vidröra en virtuell knapp i taget drog man fingret (eller pennan) från bokstav till bokstav i varje ord, utan att lyfta fingret. För varje ord blev det en särskilt form för fingerrörelsen. Ett program knöt olika former till ord i en ordlista. Det krävdes inte att man drog fingertoppen exakt från bokstav till bokstav på tangentbordet, för programmet identifierade orden efter formen. Mindre förskjutningar och deformeringar påverkade inte igen­kän­ning­en. När man hade lärt sig tillräckligt många former kunde man därför skriva utan att titta på bildskärmen. Man använde alltså ett slags fingergester. – ShapeWriter utvecklades i början av 00‑talet av Per Ola Kristensson (länk), då på Linköpings universitet, nu på universitetet i Cambridge, och Shumin Zhai (länk), då på IBM:s forskningsinstitut i Almaden i Kalifornien, nu på Google. ShapeWriter gick först under namnet Shark. – ShapeWriter släpptes som produkt av IBM, som gjorde utföranden för iOS och Android. 2008 köptes ShapeWriter av företaget Nuance Communications (nuance.com), och då togs ShapeWriter bort från marknaden. – Det har kommit flera liknande produkter, bland annat som alternativ i Microsofts virtuella tangentbord Word Flow. Skrivsättet kallas på engelska ofta för gesture typing.

[användargränssnitt] [tangentbord] [ändrad 29 augusti 2020]

zero-travel

noll slaglängdom tangentbord: med tangenter som inte rör sig när man trycker på dem. – Uttrycket zero‑travel används dock främst om sådana tangentbord som ger användaren en illusion av att tangenten rör sig, trots att den inte gör det – så kallade haptiska tangentbord. – Alla virtuella tangentbord, till exempel de på smarta mobiler, har noll slaglängd. Men de brukar inte lämpa sig för längre texter, eftersom skribenten inte känner om fingrarna har träffat rätt och därför tröttnar snart: skribenten måste ju vara uppmärksam både på tangentbordet (som dessutom ofta är litet) och på bildskärmen. Haptiska tangentbord har däremot en inbyggd mekanism som på något sätt ger användaren en bekräftelse på att fingertoppen verkligen har träffat en virtuell tangent (och inte mellan två tangenter). De kan också bekräfta med ett klickljud. – Uttrycket zero‑travel används främst i marknadsföring av haptiska tangentbord.

[användargränssnitt] [tangentbord] [virtuellt] [ändrad 23 november 2022]

blip

  1. – pip från elektronisk anordning;
  2. – se blippa och blipp;
  3. Blip – en nerlagd svensk sajt för spel och chatt. Den hette först TV4 Spel, men bytte namn 2003 till Blip. Sajten lades ner i januari 2011;
  4. BLIP – Bluetooth local infotainment point – ett slags basstation för Bluetooth, uppvisad 2001 av Ericsson. Tanken var att den bland annat skulle kunna byggas in i reklampelare för att sprida reklam trådlöst till förbipasserande. Dess senare öden är okända;
  5. – på svenska: hicka, blipp – kortvarig större förändring av börskurs eller annan trend.

[aktiehandel] [användargränssnitt] [betalningar] [kontaktlöst] [spel] [ändrad 9 maj 2023]

bakficksapp

app som fungerar utan att användaren behöver göra något. – Med en bakficksapp kan man ha mobiltelefonen kvar i fickan eller handväskan, appen gör vad den ska ändå. Det gäller sådana appar som öppnar dörrar, låser upp bilar och andra tjänster. Sådana tjänster kräver att:

  • användaren kan identifiera sig automatiskt;
  • det finns något slags kommunikation mellan användarens app och en extern anordning (ofta Bluetooth).

– Uttrycket bakficksapp (back pocket app) har blivit känt genom gränssnitts‑experten Golden Krishna – se goldenkrishna.com.

[användargränssnitt] [appar] [ändrad 16 april 2016]

Oculus Rift

Man iförd Oculus Rift. Hörlurar och en svart låda framför ögonen.
Oculus Rift. Foto: PC World.

Oculus Rift lades ner 2021. Det har ersatts av Meta Quest 2 – länk. – Oculus Rift var heltäckande glasögon med hörlurar för virtuell verklighet. Det var en mer lätthanterlig vidareutveckling av VR‑hjälmen. – Oculus Rift täckte ögonen och hade två bildskärmar, en för varje öga, för stereoskopisk bildvisning. Inbyggda sensorer följde huvudrörelser och användarens rörelser i rummet så att det som visades på bild­skärm­arna anpassades till rörelserna. Det ingick också en separat styrenhet för datorspel och andra tillämp­ningar. – Oculus Rift måste anslutas till en dator med Windows, och hade höga krav på prestanda. – Oculus Rift utvecklades först av ett nystartat företag, Oculus VR, och finansierades 2012 framgångsrikt med gräsrotsfinansiering. Facebook köpte företaget 2014 för två miljarder dollar. (Produkten utvecklas och säljs nu av Facebooks moderbolag Meta.) Den första versionen för konsumenter släpptes i mars 2016. Den kostade då 600 dollar. En enklare variant, Oculus Go, släpptes i maj 2018 och såldes för 219 euro. Den behöver inte anslutas till dator. – Samsung Gear VR (länk) är baserad på teknik från Oculus. – Namnet: Oculus är latin för öga, rift betyder klyfta och syftar på klyftan mellan yttre verklighet och den virtuella verkligheten. – Se meta.com. (Länkarna till Meta brukar fungera, trots eventuella överstrykningar.)

[hårdvara] [ljud och bild] [virtuell verklighet] [3d] [ändrad 15 mars 2023]

Physical web

den fysiska webben – satsning på ett gemensamt användargränssnitt för sakernas internet, lett av Google. – Målet för projektet Physical web be­skrivs som att man ska kunna gå fram till vilket internetanslutet objekt som helst och kunna använda det med hjälp av sin mobiltelefon (till exempel) utan att först behöva ladda ner en app. Det ska räcka med ett klick. (Däremot kan det naturligtvis krävas inloggning, behörighet eller annat.) – Se Googles sidor för Physical web (länk) och GitHub (länk).

[användargränssnitt] [sakernas internet] [ändrad 15 juni 2017]

model-view-controller

(MVC) – en vanlig princip för hur applikationer är sammansatta. De delas upp i tre huvuddelar:

  1. – Modellen – de data, regler och andra instruktioner som applikationen arbetar med;
  2. – Vyn (view) – de tillstånd och förändringar som visas för användaren. Vyn kan vara olika för olika typer av användare;
  3. – Styrningen (control) – tar emot användarens instruktioner och omvandlar dem till instruktioner som applikationen kan hantera.

– I användargränssnittet kan vyn och styrningen vara förenade, men det påverkar inte grundprincipen. – MVC-principen utformades av den norska datavetaren Trygve Reenskaug (länk) i samband med ett besök på forskningsinstitutet PARC på 1970-talet. Det tillämpades då på ett tidigt utförande av programspråket Smalltalk. Sedan dess har MVC blivit ett vanligt sätt att bygga upp program för webben och andra program som har grafiskt användargränssnitt.

[grafiskt användargränssnitt] [programmering] [ändrad 20 december 2017]

EyeX

teknik för blickstyrning från Tobii. – EyeX är främst avsett för datorspel, men kan användas för vilka program som helst. Blickstyrning innebär att man kan ersätta musen med att helt enkelt titta på ett objekt på bild­skärmen. EyeX säljs som ett paket med ett program, utvecklarverktyg och en styrenhet med sensor för ögonrörelser. – Läs mer på Tobiis webbsidor.

[användargränssnitt] [spel] [ändrad 26 juli 2017]