det kretskort som innehåller de viktigaste elektroniska komponenterna i en dator, eller alla komponenter. – Centralprocessorn (CPU:n) finns på moderkortet. En dator kan ha andra kort, till exempel ett separat grafikkort, och en stationär dator brukar ha kortplatser för kort som användaren själv kan montera (instickskort). – På engelska: motherboard. – Se också enkortsdator.
[datorns konstruktion] [kort] [ändrad 14 augusti 2021]
(micro computer) – gammal term för persondator.
[persondatorer]
programkod som styr datorns arbete i de minsta detaljerna. – Mikrokod är knuten till maskinvaran och kan inte påverkas av vanliga programmerare. Den brukar vara installerad i ROM som fast program och läses in när datorn startas. Ändringar av mikrokod är möjliga, men görs normalt bara vid uppdateringar från leverantören. – Mikrokoden bildar ett extra, normalt omärkligt, skikt mellan operativsystemet och maskinvaran. Det översätter programmets mer allmänt hållna instruktioner till konkreta instruktioner för maskinvaran. Ursprungligen utvecklades mikrokod för att kompensera skillnaden mellan den långsamma minnesaccessen och de snabbare processorerna: enkla instruktioner som hämtades från hårddisken aktiverade mer komplicerade rutiner som beskrevs i mikrokoden, som lästes in i arbetsminnet en gång för alla när datorn startades. Mikrokod gör också att datorer som i själva verket har olika maskinvara kan bete sig som samma datortyp: de kan köra samma operativsystem och samma program. – På engelska: microcode.
[datorns konstruktion] [mjukvara] [programmering] [ändrad 1 oktober 2019]
en nerlagd handdator från Apple – se under Newton†.
[datorer]
- – en av IDG:s svenska publikationer, inriktad på prylar – se m3.idg.se;
- – se Michigan Micro Mote.
[datorer] [tidskrifter] [trådlöst] [ändrad 27 april 2020]