på internet: toppdomän som bara kvalificerade sökande kan registrera in domäner under. – Begränsade toppdomäner är bland annat .edu för amerikanska universitet och högskolor, .gov för amerikanska myndigheter och .mil för amerikanska krigsmakten. – Sponsrade toppdomäner som .aero, .coop och .museum är en typ av begränsade domäner som hanteras av branschorganisationer. Begränsade toppdomäner är en undergrupp till generiska toppdomäner. Regler för tilldelning av begränsade toppdomäner fastställs av ICANN. – På engelska: restricted top‑level domain eller generic‑restricted top‑level domain. – Alternativet till begränsade toppdomäner är öppna toppdomäner.
världens ledande sökmotor för webben. – Google startades 1998 av Stanford-studenterna Sergey Brin och Larry Page. – Google är ett webbindex, liksom nerlagda Altavista†, men Google har sedan starten varit bättre än konkurrenterna på rankning, alltså att placera de troligen mest intressanta sidorna överst i träfflistorna. Det gjordes med ett program som heter Pagerank (se också Google Panda). 2013 infördes sökalgoritmen Hummingbird. – Grundarna envisas också med att hålla Google fritt från annan reklam än korta textsnuttar (sponsrade länkar). – Google blev snabbt den största sökmotorn på webben. Konkurrenten Yahoo använde Googles sökmotor fram till februari 2004. (Yahoos medgrundare David Filo var en av Googles första finansiärer.) – Google släppte 2008webbläsarenChrome. 2009 tillkännagavs Google Wave (numera Apache Wave), en plattform för elektronisk kommunikation, 2010 överlåten till Apache software foundation. – Ett operativsystem för mobiltelefoner, Android, släpptes 2007, och i början av 2010 började Google sälja en egenutvecklad mobiltelefon under varumärket Nexus†, från oktober 2016 med namnet Pixel, senare också surfplattor. – 2009 meddelade Google också att företaget också utvecklade ett operativsystem för persondatorer, Chrome OS. – I augusti 2009 släpptes på prov en omarbetad version av sökmotorn, Caffeine. I maj 2010 tillkännagavs Google TV. – I augusti 2011 köpte Google Motorolas mobiltelefontillverkning, men sålde i januari 2014 företaget vidare till Lenovo. (Se också Project Ara.) – 2005 började Google utveckla självkörande bilar, vilket har lett till att flera amerikanska delstater har infört lagar som, förutsatt att stränga krav är uppfyllda, tillåter självkörande bilar på vägarna. Sedan 2016 utvecklas självkörande bilar i företaget Waymo, ett dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet. (Se waymo.com.) – Under 2012 och därefter har Google utvecklat interaktiva glasögon, Google Glass. I februari 2014 köpte Google företaget Nest, som utvecklar smarta termostater och brandvarnare. – Google blev mobiloperatör våren 2015, se Project Fi. – Google förmedlar också annonser till andra ägares webbsidor, se Adsense. – I augusti 2015 bildades moderbolaget Alphabet: Google ska i fortsättningen enbart ägna sig åt sökmotorn och det som hör ihop med den, medan andra verksamheter, som självkörande bilar, ska drivas i andra bolag under Alphabet. – I oktober 2020 stämde USA:s justitiedepartement Google för olagliga konkurrensbegränsande åtgärder – se denna länk. – Namnet Google anspelar på talet googol (mer ingående historik finns på den länken). – Se också FWSE och xoogler. – IDG:s artiklar om Google: länk.
– kortform för robot, uttalas ”bått”. Svensk plural: bottar, i singular ofta: bott. Ordet används oftast om datorprogram som fungerar relativt självständigt, så kallade mjukvarurobotar:
– program som utför rutinartade arbetsuppgifter utan mänsklig tillsyn, till exempel att följa webbsidors länkar från sida till sida och att samla in sidornas innehåll till en katalog eller ett index. Se också robotiserad processautomatisering(RPA). – Jämför med agent;
– program som självständigt utför komplicerade operationer, eventuellt med inslag av artificiell intelligens;
– i datorspel: datorstyrd mot- eller medspelare till en mänsklig spelare. (Kallas också NPC);
– i chatt: datorprogram som kan föra skriftliga samtal med människor: dialogrobot. – Se också socialbot;
– app med dialogrobot. Bottar i denna betydelse blev en trend i början på 2016. Tanken är att man ska kunna uträtta många slags ärenden genom ett muntligt samtal med en bot, som svarar med syntetiskt tal. Man ska till exempel kunna beställa biljetter och taxi eller boka bord i en muntlig dialog med en sådan bot;
– bot kan också vara kort för robot när man menar en mekanisk anordning. Se till exempel crabot och deliverbot.
Theodor Holm Nelson(1937) – amerikansk forskare, känd för projektet Xanadu, en mer krävande parallell till webben. Han har arbetat på det sedan 1960. Nelson var bland annat inspirerad av Vannevar Bush†. Ordet hypertext infördes av Nelson redan 1965. – Målet för Nelsons arbete har alltid varit att göra datorer enkla att använda för alla. Ted Nelson har också utvecklat ZigZag, en flexibel modell för hantering av relationer mellan data. Han gav 2008 ut bokenGeeks bearing gifts: how the computer world got this way (även ett föredrag, klicka här – föredragets titel anspelar på uttrycket ”beware of Greeks bearing gifts”). – Ted Nelsons webbsidor finns på ted.hyperland.com och thetednelson.com, se också xanadu.com.au. SjälvbiografinPossiplex (länk, arkiverad) kom ut 2012.
(cookie, på svenska också: webbkaka) – kort text som lagras i besökarens webbläsare när hon besöker vissa webbsidor. Syftet är att webbservern som publicerar sidorna ska känna igen besökaren senare. Kakor kan också spara information om besökarens aktiviteter. – Det är besökarens webbläsare som skickar kakan till webbservern när användaren återbesöker den webbsida som kakan är knuten till. – Kakor hjälper webbsidor att känna igen individuella besökare (mer exakt: besökarnas webbläsare) vid nästa besök, eller när besökare går från sida till sida på samma webbplats. – Kakor sparas i webbläsarens kakfil(cookiefil). Användaren kan ställa in sin webbläsare så att den inte tar emot kakor alls, men då blir det omöjligt eller besvärligt att besöka många webbsidor. Kakor används nämligen av lösenords‑skyddade webbsidor för att hålla reda på besökarna när de hoppar från sida till sida på webbplatsen. Utan kakor skulle besökaren behöva logga in varje gång som hon går från en sida till en annan på samma webbplats. Det fungerar däremot bra att blockera tredjepartskakor (se nedan). Man kan också när som helst radera alla kakor eller enskilda kakor. – Se också privat surfning.
– Sessionskaka(session cookie) är en kaka som bara ligger kvar under ett besök på en webbplats. Den raderas när användaren stänger webbläsaren;
– beständig kaka(persistent cookie) är en kaka som ligger kvar i webbläsaren tills den når slutdatum (eller tills den raderas);
– tredjepartskaka är en kaka som en webbsida placerar ut för ett annat företags räkning (det finns inga andrapartskakor);
– evercookies och supercookies är särskilda typer av kakor som är extremt svåra att bli av med;
– Informationen i kakan är i de enklaste fallen bara sådant som webbservern automatiskt registrerar, alltså tid och datum för besöket. Kakor kan också innehålla personlig information, val och inställningar som besökaren själv har matat in, eller som hämtas från webbläsarens inställningar. Kakor är i många fall ett legitimt och nödvändigt hjälpmedel för att webben ska fungera. Men de används också för att kartlägga användarens vanor utan dennes vetskap, se kartläggningskakor(tracking cookies). – Kakor sparas i så kallade kakfiler, som läggs upp av webbläsaren. Varje webbläsare har en egen kakfil som innehåller alla kakor som den webbläsaren tagit emot. (Om du använder flera webbläsare har var och en sin egen kakfil.) Användaren kan öppna kakfilen och radera kakor enligt eget val. Hon kan också radera hela kakfilen, men då lägger webbläsaren automatiskt upp en ny. – Kakfilen ska inte förväxlas med historiefilen.
– Attribut: En kaka innehåller ett antal attribut:
– Name – kakans namn, i praktiken alltid en webbadress(URL);
– Value – ett värde (en teckenserie) som identifierar kakan och som kan bytas ut av webbservern vid varje besök på den webbplats som kakan är knuten till;
– Expires – slutdatum. Om inget datum anges raderas kakan när användaren stänger webbläsaren. Man kan också ange Max-Age, kakans maximala livslängd angiven i sekunder;
– Domain – en eller flera domäner som får läsa kakan. Den domän som har placerat ut kakan får alltid tillgång till kakan, men det går att ange flera (då talar man om tredjepartskakor);
– Path – specificering av domain – pekar på en underordnad domän. Kakan skickas bara om den underordnade domänen finns med i webbadressen;
– Secure – angivande av att det krävs att webbsidan använder HTTPS och SSL för att webbläsaren ska skicka en kaka.
– Juridiskt: Svenska webbplatser är enligt lag skyldiga att informera om att de använder kakor. Detta enligt lagen om elektronisk kommunikation från 2003 (SFS 2003:389, kapitel 6, paragraf 18.). – Se också PTS(länk). – 2011 infördes den så kallade kaklagen, som säger att användaren måste lämna sitt samtycke för varje kaka som lagras. – ePrivacy‑förordningen, som ännu inte (oktober 2020) har trätt i kraft, kräver informerat samtycke för alla kakor utom sessionskakor.
– Läs mer om kakor på Cookiecentral (nere i oktober 2020). – Ordet: Benämningen kaka,cookie, kommer från uttrycket magic cookie. På danska och norska kallas kakor i formella sammanhang för informationskapslar. – Se också Datatermgruppen(länk).
”superkaka” – kaka(cookie) som återskapas om den raderas. Används för att spåra användarens beteende. En supercookie återskapas av ett särskilt program som har installerats i datorn, ofta utan ägarens vetskap. Supercookie är egentligen benämningen på det programmet, inte på de kakor som det återskapar. – En kaka som återuppstår efter att den har raderats kallas också för zombie cookie.
varumärke för en teknik för strömsnål trådlös dataöverföring, avsedd för kommunikation mellan apparater (sakernas internet). – Zigbee utgår från den tekniska standarden IEEE 802.15.4, men kan finnas i olika utföranden som inte alltid är kompatibla. Zigbee kan överföra upp till 250 kilobit per sekund (jämfört med högst 56 kilobit per sekund för ett gammaldags telefonmodem) om man utnyttjar tekniken maximalt, men i normalt bruk blir det 20 eller 40 kilobit per sekund. Det fungerar på avstånd mellan 10 och 75 meter, beroende på miljö, och överföringen sker på radiofrekvenser som får användas fritt. – Zigbee är avsett för sensorer och andra anordningar som helst ska kunna sköta sig själva. Det har funnits sedan 1990-talet i olika versioner. Den första officiella versionen visades upp 2004. En ny variant, Zigbee Pro, kom 2007. – Läs mer på branschorganisationen Zigbee Alliances webbplats (zigbeealliance.org), sedan maj 2021: Connectivity standards alliance, CSA(csa‑iot.org). – Se också artikeln Zigbee wants to be the Bluetooth of the internet of things. Too bad everybody hates it(länk). – Jämför med Bluetooth low energy och Ant.
– en nerlagd webbläsare, anpassad till sociala nätverk. Den första versionen av Flock kom 2005. I april 2011 meddelades att produkten avvecklas och att de serverbaserade tjänster som var knutna till webbläsaren läggs ner. Flock hade inbyggda funktioner för sociala nätverk, mikrobloggar, vanlig bloggning samt delning av bilder och bokmärken med andra användare. Läs mer i Wikipedia;
– app för krypterad synkronisering av kontakter och kalendrar. Lanserades i september 2014 av Open Whisper Systems(länk).
(Web graphics library) – en teknik för återgivning av grafik i webbläsare. – De flesta moderna webbläsare kan hantera bilder för WebGL utan tilläggsprogram. – WebGL, som lanserades 2011, är avsett för interaktiv grafik i två eller tre dimensioner. Det är ett API (programmeringsgränssnitt) för programspråket Java. – Namnet anspelar på det äldre OpenGL, som WebGL bygger på. – Se get.webgl.org.
en avvecklad organisation med målet att ge alla människor tillgång till internet. – Internet.org bildades på initiativ av Mark Zuckerberg på Facebook i augusti 2013, men försvann med början 2016, och Facebook tog över verksamheten, nu under namnet Facebook Connectivity. Medlemmar från start i Internet.org var Ericsson, Facebook, Mediatek, Nokia, Opera, Qualcomm och Samsung, men Apple och Google anslöt sig aldrig. Internet.org tillhandahöll en uppsättning gratis internetbaserade tjänster under namnet Free Basics. – Se facebook.com/connectivity.
