toppdomän som inte ingår i internets officiella adressystem DNS. – Webbadressen (URL:en) till en pseudotoppdomän slutar alltså inte på, till exempel, com eller .se, utan på något som inte står i den officiella listan på toppdomäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa DNS‑servrar, som styr trafiken till pseudotoppdomänerna. Det brukar också krävas att användarna installerar särskilda program i sina webbläsare så att webbläsaren hittar de alternativa adresservrarna. – På engelska: pseudo top‑level domain. – En känd pseudotoppdomän är .bit. – Jämför med kryptodomäner.
(top level domain, TLD) – domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Toppdomänens förkortning, som .se och .com, står alltid sist i domännamnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som .com, .net och .org samt landsdomäner som .se och .nu. Bland de generiska toppdomänerna finns det öppna toppdomäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för toppdomänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan 2011 kan alla som betalar en hög ansökningsavgift och uppfyller ett antal strikta krav registrera privata toppdomäner(new gTLDs). – Se också pseudotoppdomän.
(VDI) – nätverk där datorerna helt och hållet körs från en gemensam server. (Eller från flera servrar.) De anslutna datorerna är tunna klienter som inte fungerar självständigt – de tar emot användarens knapptryckningar och andra åtgärder, skickar dem till servern för verkställande och tar sedan emot resultatet från servern och visar det på bildskärmen. (Se också virtuellt skrivbord.) En fördel med VDI‑modellen är att man kan använda mycket enkla och billiga datorer, till exempel äldre modeller som annars skulle vara för långsamma. En annan fördel är att uppdateringar, patchar, virusskydd och annat kan skötas centralt, och inte behöver göras på varje dator för sig. Den uppenbara nackdelen är att minsta störning kan göra systemet oanvändbart: det är helt beroende av ett fungerande nätverk med tillräcklig kapacitet. – Termen virtual desktop infrastructure infördes av företaget VMware, men har blivit en allmän fackterm.
– en datatyp: blandning av bokstäver, siffror och eventuellt andra skrivtecken. Vanligtvis, men inte nödvändigtvis, avsett för läsning av människor. Siffror som typas som text ska inte användas i beräkningar. Man talar också om alfanumeriska värden och teckensträngar;
– ofta i ordbehandling: ren text (bokstäver, siffror och andra tecken) utan formatering eller inslag av annan information som bilder. En ren textfil används när man vill överföra text med minsta möjliga risk för att det blir fel när den öppnas. (Filformatet betecknas ofta med txt.) Detta till skillnad från filer som skapats i ordbehandlarens eget format, till exempel i Word‑format. Sådana filer innehåller dold information som inte alltid tolkas korrekt när andra program öppnar filen;
– allmänt: information som är avsedd att läsas av människor. I kryptering kallas text som inte är krypterad (men som ska krypteras eller är dekrypterad) för klartext;
– to text – att texta – att skicka SMS eller annat textmeddelande.
en webbplats där varje besökare slumpmässigt sammanförs med en annan besökare för chatt, närmare bestämt videochatt. Chatroulette startades 2009 av den ryske tonåringen Andrej Ternovskij. – Se chatroulette.com. – Jämför med Airtime.
(Internet protocol address) – nummer som identifierar en dator som är ansluten till internet. – IP-adresser kallas ibland för ”IP‑nummer”, men det anses inte korrekt. – IP‑adressen följer med varje paket som skickas över internet. Domännamn som www.idg.se hör alltid ihop med en eller flera IP‑adresser.
– I version 4 av IP består en IP‑adress av fyra delar, där varje del består av en, två eller tre siffror (i decimal form). Till exempel: 172.16.254.1. Egentligen är det 32 ettor och/eller nollor, uppdelade i fyra grupper på vardera åtta ettor och / eller nollor. – Dessutom består IP‑adresser av två halvor. Den första halvan, nätadressen, anger vilket nätverk som datorn finns på. Den kan bestå av en, två eller tre delar, åtskilda med punkt. Resten av siffrorna, datoradressen, står för en viss dator i det nätet. (Nätverket kan dessutom i sin tur delas in i flera delar med varsin sekvens av IP‑adresser, se subnät.) – De 32 bitarna i adressen ger några miljarder möjliga nummer (se också adressrymd). Eftersom internet redan då hade över en miljard användare höll IP‑adresserna under 2010‑talet på att ta slut. Det var bland annat därför som de flesta internetoperatörer och internetanslutna lokala nät använde flytande IP‑adresser.
– Men i version 6 av internetprotokollet, IPv6, som gradvis infördes under 2010‑talet, är IP‑adresserna fyra gånger så långa. De består av 128 ettor och nollor, och delas upp i åtta grupper. Därmed försvinner bristen på IP‑adresser: antalet möjliga IP‑adresser blir ett astronomiskt tal på ungefär 40 siffror (decimala). (Det finns ingen version 5 av internetprotokollet.)
– Reglerna för IP‑adresser fastställs av organisationen ICANN.
i datornätverk: dator som är likställd med andra datorer i nätverket. Den har samma behörigheter och samma möjlighet att ta emot och initiera kommunikation som de andra (dess likar). – Ordet peer ingår i termen peer‑to‑peer – icke‑hierarkisk. Verbet to peer försvenskas ibland till att pira.
en avvecklad gratis e-posttjänst från Microsoft. – Hotmail ersattes i början av 2013 av Outlook.com. Det var länge den e‑posttjänst i världen som hade flest användare. Tjänsten grundades 1996 som ett fristående företag av Sabeer Bhatia och Jack Smith. De sålde 1997 företaget till Microsoft. Microsoft har kallat det för MSN Hotmail, Windows Live Hotmail och senast för Microsoft Hotmail. Sommaren 2012 meddelade Microsoft att Hotmail skulle ersättas av Outlook.com. Användarna flyttades sedan successivt över från Hotmail till Outlook.com. Inga nya Hotmailadresser har skapats sedan 2013, men de som fanns redan då kan fortfarande användas. De ingår i Outlook.com. – Se blogginlägg från Microsoft (länk). (Namnet Hotmail var en ordlek på HTML och skrevs ibland HoTMaiL.)
Microsofts gratis e-posttjänst som 2012 ersatte Hotmail†. Namnet är kopplat till e‑postklienten Outlook. Användare av Hotmail har successivt flyttats över till Outlook.com. – Se outlook.live.com.
– ett svenskt diskussionsforum på internet, känt för sin kompromisslösa syn på yttrandefrihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare (1993–1997) fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 att betala ett högt skadestånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans företag förbjöds då också att driva diskussionsforum på internet i Sverige. Flashback öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flashback har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flashback tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flashback ger utrymme åt rasistiska och sexistiska inlägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. – Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikelserie om Flashback, se denna länk. – Debattörer på Flashback har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flashback Sveriges Radios journalistpris Medieormen(se länk). – IDG:s artiklar om Flashback, se denna länk. – Se flashback.org. – Flashback driver också en anonymitetsserver;
– en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flashback upptäcktes i slutet av 2011. Flashback utnyttjar en sårbarhet i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sårbarheten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.
