peering

samarbete utan betalning mellan inter­net­opera­törer: de förmedlar trafik åt varandra utan att ta betalt för det. – Peering bygger på antag­andet att det jämnar ut sig i längden, men det är också en av de grundläggande idéerna med internet. (Jämför med telefonbolagen som tar betalt av varandra för telefonsamtal mellan bolagen, se samtrafik.) – Substan­tivet peer betyder jämlike. – Peer‑to‑peer betecknar datornätverk där det saknas en central server och där alla anslutna enheter bidrar till att hålla trafiken igång. Peering försvenskas ibland till att pira.

[internet] [ändrad 11 december 2019]

IMAP

internet message access protocol – ett av de två vanliga protokollen för mottagning av e‑post. IMAP ser till att abonnent­ens inkommande e‑post tas emot och lagras på internetopera­törens server. Meddelandena ligger kvar på servern även efter att abonnenten har laddat ned dem till sin dator. Abonnenten kan därför läsa samma brev flera gånger från olika datorer, till exempel genom ett webbgränssnitt. (Om man använder det andra protokollet för inkommande e‑post, POP3, så raderas meddelandena från servern så snart som abonnenten laddar ned dem.) Notera att IMAP enbart används för inkommande e‑post. För utgående e‑post används SMTP.

[e-post] [förkortningar på I] [ändrad 18 december 2018]

POP3

Post office protocol, version 3 – ett protokoll för mottagning av e-post. POP3 sköter om mottagning och lagring av abon­nentens e‑post på internetoperatörens server tills abonnenten hämtar posten till sin dator. Typiskt för POP3 är att med­de­landena raderas från servern när abon­nenten hämtar dem. I det alternativa proto­kollet IMAP ligger e‑posten kvar på servern tills abon­nenten raderar dem. Notera att POP3 används enbart för mottagning av e‑post. När man sänder e‑post använder man SMTP. – Specifikationen för POP3, RFC 1939, finns på denna länk.

[e-post] [förkortningar på P] [rfc] [ändrad 9 januari 2019]

SMTP

simple mail transfer protocol – ett protokoll som ofta används för sändning av e‑post från avsändaren till internetoperatören, som sedan sänder det till den slutliga mot­ta­garen. – SMTP används oftast i kombination med POP3 eller IMAP, som används för hämtning av e‑post. SMTP är det ursprungliga protokollet för både sändning och mottagning av e‑post, men det används numera nästan bara för sändning. Orsaken är att SMTP är dåligt på att hantera e‑post som efter nerladdning ska ligga kvar på operatörens e‑postserver, vilket användarna brukar önska. – Det finns en vidareutvecklad version av SMTP som heter ESMTP. – 2016 kom en ny version av SMTP med kryptering och höjd säkerhet, se SMTP MTA‑STS. – Den offi­ci­ella beskrivningen av SMTP från internets tek­niska led­ningsgrupp IETF, RFC 821, finns här.

[e-post] [förkortningar på S] [rfc] [ändrad 2 januari 2020]

IMDB

  1. IMDb:s logotyp. Svarta bokstäver mot gul bakgrund. – IMDb – en amerikansk webbplats med om­fat­tande information om filmer och tv‑serier. – IMDb har ingående beskrivningar av de flesta filmer som finns. Besökare på IMDb kan betyg­sätta filmerna och skriva kom­men­tarer. – IMDb grundades 1990 som Inter­net movie data­base, men kallas numera bara för IMDb, som alltså har blivit en pseudo­för­kort­ning. Sedan 1998 ägs IMDb av Amazon. – Se imdb.com;
  2. – förkortning för in-memory database – se minnes­data­bas.

[databaser] [förkortningar på I] [pseudoförkortningar] [filmer] [ändrad 7 juni 2017]

uniform resource name

(URN) – uniformt resurs­namn – enligt ett förslag som knappast har använts: beständig webbadress som, till skill­nad från en URL, följer med oförändrad när man flyttar en webb­sida. Om en webb­sida flyttas till en annan domän (till exempel om en privat­person byter inter­net­opera­tör och tar med sig sina webbsidor) måste webb­sidan få en ny URL, men den kan behålla sin URN. Obser­vera att webbsidans URN inte är det­samma som webbsidans namn, så som det anges i HTML‑koden. – URN föreslogs i början av 1990‑talet som del av ett förbättrat adressystem för webben, men det tagits i bruk bara i liten omfattning. Det förekommer i ett fåtal fall som protokoll i webbadresser: i stället för med https:// börjar webbadressen alltså med urn://. Det fungerar bara om URN:en ingår i en namnrymd (namespace) som har registrerats hos IANA. – I internets tekniska dokumentation har man i stort sett mönstrat ut benämningen URN. I stället talar man om uniform resource identi­fier (URI), och ingår i ett adressystem som ut­veck­las av W3C. – Läs mer på W3C:s webb­sidor (länk).

[webben] [ändrad 20 december 2018]

webbklient

(web client) – program som hämtar och visar in­for­ma­tion från en webbserver. – Den van­lig­aste typen av webb­klient är webbläsaren. Andra webb­klienter är program som är specialiserade på information av en viss typ eller från ett visst företag, till exempel uppspelningsprogram som Quicktime och Windows Media Player. Sådana webbklienter kan hämta information enbart från förinställda källor. – Om man menar en vanlig webb­läsare finns det ingen anledning att använda något annat ord än just webbläsare.

[webben] [ändrad 2 mars 2018]

root server system

rotserversystemet – de 13 servrar som lagrar data om toppdomänerna (toppzonerna) på inter­net. – Dessa 13 servrar utgör inter­nets rotzon. En av dem, A‑servern, drivs av Verisign (verisign.com), och uppdateras dagligen. Informa­tion på A‑servern kopieras sedan till de tolv andra, som drivs av organisationer i andra delar av världen. En av rotservrarna finns på Netnod i Stockholm. Rotservrarna identifieras kollektivt av en punkt sist i domännamnet (som www.acme.com.), men den punkten utelämnas nästan alltid. (För skill­naden mellan domän och zon, se zon.) – Läs mer på ICANN:s webbsidor: icann.org/root….

[domäner] [ändrad 11 mars 2023]