samarbete utan betalning mellan internetoperatörer: de förmedlar trafik åt varandra utan att ta betalt för det. – Peering bygger på antagandet att det jämnar ut sig i längden, men det är också en av de grundläggande idéerna med internet. (Jämför med telefonbolagen som tar betalt av varandra för telefonsamtal mellan bolagen, se samtrafik.) – Substantivet peer betyder jämlike. – Peer‑to‑peer betecknar datornätverk där det saknas en central server och där alla anslutna enheter bidrar till att hålla trafiken igång. Peering försvenskas ibland till att pira.
[internet] [ändrad 11 december 2019]
internet message access protocol – ett av de två vanliga protokollen för mottagning av e‑post. IMAP ser till att abonnentens inkommande e‑post tas emot och lagras på internetoperatörens server. Meddelandena ligger kvar på servern även efter att abonnenten har laddat ned dem till sin dator. Abonnenten kan därför läsa samma brev flera gånger från olika datorer, till exempel genom ett webbgränssnitt. (Om man använder det andra protokollet för inkommande e‑post, POP3, så raderas meddelandena från servern så snart som abonnenten laddar ned dem.) Notera att IMAP enbart används för inkommande e‑post. För utgående e‑post används SMTP.
[e-post] [förkortningar på I] [ändrad 18 december 2018]
Post office protocol, version 3 – ett protokoll för mottagning av e-post. POP3 sköter om mottagning och lagring av abonnentens e‑post på internetoperatörens server tills abonnenten hämtar posten till sin dator. Typiskt för POP3 är att meddelandena raderas från servern när abonnenten hämtar dem. I det alternativa protokollet IMAP ligger e‑posten kvar på servern tills abonnenten raderar dem. Notera att POP3 används enbart för mottagning av e‑post. När man sänder e‑post använder man SMTP. – Specifikationen för POP3, RFC 1939, finns på denna länk.
[e-post] [förkortningar på P] [rfc] [ändrad 9 januari 2019]
simple mail transfer protocol – ett protokoll som ofta används för sändning av e‑post från avsändaren till internetoperatören, som sedan sänder det till den slutliga mottagaren. – SMTP används oftast i kombination med POP3 eller IMAP, som används för hämtning av e‑post. SMTP är det ursprungliga protokollet för både sändning och mottagning av e‑post, men det används numera nästan bara för sändning. Orsaken är att SMTP är dåligt på att hantera e‑post som efter nerladdning ska ligga kvar på operatörens e‑postserver, vilket användarna brukar önska. – Det finns en vidareutvecklad version av SMTP som heter ESMTP. – 2016 kom en ny version av SMTP med kryptering och höjd säkerhet, se SMTP MTA‑STS. – Den officiella beskrivningen av SMTP från internets tekniska ledningsgrupp IETF, RFC 821, finns här.
[e-post] [förkortningar på S] [rfc] [ändrad 2 januari 2020]
– IMDb – en amerikansk webbplats med omfattande information om filmer och tv‑serier. – IMDb har ingående beskrivningar av de flesta filmer som finns. Besökare på IMDb kan betygsätta filmerna och skriva kommentarer. – IMDb grundades 1990 som Internet movie database, men kallas numera bara för IMDb, som alltså har blivit en pseudoförkortning. Sedan 1998 ägs IMDb av Amazon. – Se imdb.com;
- – förkortning för in-memory database – se minnesdatabas.
[databaser] [förkortningar på I] [pseudoförkortningar] [filmer] [ändrad 7 juni 2017]
(URN) – uniformt resursnamn – enligt ett förslag som knappast har använts: beständig webbadress som, till skillnad från en URL, följer med oförändrad när man flyttar en webbsida. Om en webbsida flyttas till en annan domän (till exempel om en privatperson byter internetoperatör och tar med sig sina webbsidor) måste webbsidan få en ny URL, men den kan behålla sin URN. Observera att webbsidans URN inte är detsamma som webbsidans namn, så som det anges i HTML‑koden. – URN föreslogs i början av 1990‑talet som del av ett förbättrat adressystem för webben, men det tagits i bruk bara i liten omfattning. Det förekommer i ett fåtal fall som protokoll i webbadresser: i stället för med https:// börjar webbadressen alltså med urn://. Det fungerar bara om URN:en ingår i en namnrymd (namespace) som har registrerats hos IANA. – I internets tekniska dokumentation har man i stort sett mönstrat ut benämningen URN. I stället talar man om uniform resource identifier (URI), och ingår i ett adressystem som utvecklas av W3C. – Läs mer på W3C:s webbsidor (länk).
[webben] [ändrad 20 december 2018]
(web client) – program som hämtar och visar information från en webbserver. – Den vanligaste typen av webbklient är webbläsaren. Andra webbklienter är program som är specialiserade på information av en viss typ eller från ett visst företag, till exempel uppspelningsprogram som Quicktime och Windows Media Player. Sådana webbklienter kan hämta information enbart från förinställda källor. – Om man menar en vanlig webbläsare finns det ingen anledning att använda något annat ord än just webbläsare.
[webben] [ändrad 2 mars 2018]
rotserversystemet – de 13 servrar som lagrar data om toppdomänerna (toppzonerna) på internet. – Dessa 13 servrar utgör internets rotzon. En av dem, A‑servern, drivs av Verisign (verisign.com), och uppdateras dagligen. Information på A‑servern kopieras sedan till de tolv andra, som drivs av organisationer i andra delar av världen. En av rotservrarna finns på Netnod i Stockholm. Rotservrarna identifieras kollektivt av en punkt sist i domännamnet (som www.acme.com.), men den punkten utelämnas nästan alltid. (För skillnaden mellan domän och zon, se zon.) – Läs mer på ICANN:s webbsidor: icann.org/root….
[domäner] [ändrad 11 mars 2023]
Address resolution protocol – protokoll för att hitta en maskins plats i ett nätverk när dess IP‑adress är känd. ARP är motparten till RARP (Reverse address resolution protocol). – Mer i Wikipedia.
[förkortningar på A] [internet] [ändrad 25 juni 2017]