(BGP) – protokollet som utväxlar information om rutter och tillgänglighet mellan internets olika delar. (Närmare bestämt mellan autonoma system.) – BGP överför alltså den information som behövs för långdistanskommunikationen (interdomän) mellan autonoma system på internet. Dels bygger de routrar som utbyter information enligt protokollet upp dirigeringstabeller där de sedan kan slå upp vägbeskrivningar (vägval) till andra autonoma system. Dels utbyter de varje minut information från granne till granne för att bekräfta att de själva är tillgängliga eller att trafiken måste dirigeras en annan väg. – BGP är från 1994 och är ett av de äldsta protokollen på internet. Det anses ha stora säkerhetsbrister – se BGP‑kapning. – Läs mer i Wikipedia. (Se också gateway.)
[internet] [ändrad 7 april 2020]
(NTP) – ett protokoll som gör att datorer på internet kan visa samma tid. (Se internettid.) Det håller i slutet av 2010-talet på att ersättas av Network time security, NTS. – NTP följer UTC, se tidsskala, och om NTP tillämpas rätt avviker tiden på anslutna datorer från UTC med bara några tusendels sekunder. – NTP utvecklades av David Mills (blogg) på University of Delaware, och har använts sedan 1985. Den nuvarande versionen av NTP är version 4, NTPv4, från 2010, specificerad i RFC 5905 (länk). – NTP har, på grund av att det utvecklades under en tid när många nutida attacker inte kunde förutses , säkerhetsproblem. Det går att sabotera en NTP‑server, och de har också använts för överbelastningsattacker. En lösning är att kryptera paketen som överför tidsinformationen, men det är resurskrävande.
[internet] [rfc] [tidmätning] [ändrad 30 oktober 2019]
benämning på det att webben används som en stor gemensam databas och applikationserver. Användarnas datorer används bara för att köra webbläsare. – Webb 3.0 var en trendig term i slutet av 00‑talet: det skulle vara nästa steg efter webb 2.0. – Ibland kallas den semantiska webben, som är något annat än det som beskrivs här ovanför, för webb 3.0. – Läs också om web3, som även det är något annat.
[versioner] [webben] [ändrad 7 mars 2022]
- – i mobiltelefoni: fast sändare och mottagare som mobiltelefoner ansluter till för att kunna ringa och ta emot samtal. – En basstation består av en styrenhet som avgör hur samtalen ska kopplas, en radioenhet som hanterar trafiken med de anslutna mobiltelefonerna och antennen. Detta brukar vara monterat på en mast eller, i städer, på en hög byggnad. Ett mobiltelefonnät består av många sammankopplade basstationer med täckningsområden som överlappar varandra (se cellular). De samordnar anslutningen av telefoner så att ett telefonsamtal inte ska brytas om telefonen lämnar en basstations täckningsområde, till exempel när samtalet kommer från en bil på väg. I stället lämnar den första basstationen automatiskt och omärkligt över samtalet till en annan basstation som är närmare telefonen (se handover). – Se också falsk basstation;
- – motsvarande för trådlösa datornätverk (wi‑fi). Men basstationer för wi‑fi kallas oftare för routrar eller accesspunkter.
[mobilt] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]
(connection-oriented) – om datakommunikation: som kollar att mottagaren (inte personen utan maskinen) är tillgänglig och beredd innan meddelandet skickas – motsatsen till uppkopplingslös.
[datakommunikation] [ändrad 4 januari 2019]
principen att en webbsida med Javascript inte ska vara beroende av Javascript för att fungera. Javascript ska förbättra sidan, men det ska inte vara nödvändigt. – På svenska: diskreta skript.
[programspråk] [webbpublicering] [ändrad 29 november 2018]
trådlös – om person eller teknik med trådlös anslutning till internet. – I andra sammanhang kan unstrung betyda tokig, utom sig.
[jargong] [trådlöst] [ändrad 4 oktober 2018]
(Time equals knowledge) – en nerlagd sökmotor för användare med långsam och dyr internetanslutning, till exempel i fattiga länder. – TEK, som var i drift 2003—2010, sände sökningarna från användare till TEK:s server som e‑post. Resultatet av sökningarna skickades sedan från servern till användaren, också som e‑post. Resultatet sändes som en komprimerad fil med kompletta versioner av webbsidorna. Alla mottagna webbsidor lagrades i ett arkiv hos mottagaren för att de skulle vara åtkomliga och sökbara utan internetanslutning. På grund av minskande trafik lades TEK ner 2010. – Sökmotorn utvecklades på MIT, och projektets webbsidor finns på tek.sourceforge.net. – Källkoden kan laddas ner från samma länk, ifall någon vill sätta upp en egen TEK‑server.
[förkortningar på T] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 18 november 2017]
ett enkelt meddelandesystem som från början användes i stordator- och minidatorsystem med textgränssnitt: kommandot tell med argument skickade ett textmeddelande till valfri användare (en eller flera) i systemet, och det kunde också användas för att skicka instruktioner till program på fjärranslutna system. Tell används fortfarande i några meddelandesystem. Det var en föregångare till snabbmeddelanden.
[meddelanden] [ändrad 13 augusti 2020]
”tumkraft”, ”tumork” – förmåga att SMS:a: ”I don’t have the thumb strength to text him, guess I’ll just call him.”
[jargong] [meddelanden] [ändrad 3 april 2020]