förkortning för near-field magnetic communication – trådlös dataöverföring via variationer i magnetfältet i stället för med radiovågor. Det fungerar bara på kort håll, eftersom signalstyrkan avtar med avståndet upphöjt till sex. En fördubbling av avståndet minskar alltså signalstyrkan till 1/64. Detta kan vara en fördel när signalen bara ska överföras någon meter, till exempel från en mobiltelefon till en hörlur. NFMC‑signaler är också mindre känsliga för störningar än radiosignaler. – Läs också om NFMI.
[förkortningar på N] [trådlöst] [ändrad 14 november 2017]
en internetknutpunkt som utväxlar trafik mellan olika operatörer utan inskränkningar. En GIX är ett exempel på neutral interconnect.
[internet] [ändrad 11 februari 2018]
– Morris Packers lag om datornätverk: ”Moderna nätverk är tillförlitliga, säkra och lättskötta, förutsatt att man följer fyra enkla regler:
- – alla inställningar ska vara rätt gjorda;
- – alla användare gör som de ska;
- – alla komponenter, inklusive användarna, är fastlimmade med superlim;
- – man måste slakta ett dilamm och lägga inälvorna på servern vid fullmåne.”
[lagar] [nätverk] [ändrad 23 december 2017]
ett program för innehållshantering för webbplatser, skrivet i öppen källkod med PHP. – Joomla, som har funnits sedan 2007, sprids gratis och har många moduler för olika funktioner. – Namnet kommer från swahili, jumla, och betyder alla tillsammans. Officiell stavning är Joomla!. – Se joomla.org.
[mjukvara] [webbpublicering] [ändra 5 december 2018]
- – tier 1 network – om internet: den högsta nivån av de sammankopplade nätverk som utgör internet. – Nätverk på nivå 1 kommunicerar direkt med varandra. Det tar inte heller betalt av varandra för trafiken, se avräkningsfri. Varje nätverk på nivå 1 kommunicerar också med ett antal nätverk på nivå 2 (tier 2 network). Ett nätverk på nivå 2 som ska kommunicera med ett annat nätverk, som också är på nivå 2, men som är anslutet till ett annat nätverk på nivå 1, måste skicka meddelandet via nivå 1 för att det ska komma fram. Bara något tiotal nätverk räknas till nivå 1, och det är de stora teleoperatörernas nätverk. Det finns ingen officiell specifikation för vilka nätverk som ska räknas till nivå 1, utan det är en bedömning;
- – tier 1 storage – första nivåns datalagring – datalagring för data som efterfrågas ofta. Det är den datalagring som de flesta kommer i kontakt med dagligen. Första nivåns datalagring görs på hårddiskar eller SSD:er med så korta svarstider som möjligt. Utrustningen blir därför relativt dyr. – Jämför med tier 2 storage och tier 3 storage.
[datalagring] [internet] [ändrad 10 december 2014]
(splitter) – anordning som behövs för DSL: dosan delar upp signalen från telefonjacket i vanliga telefonsamtal och datakommunikation och skickar signalerna vidare i varsin ledning. Ledningarna går till telefonen respektive DSL‑modemet. Det fungerar också i andra riktningen: delningsdosan tar emot signaler från telefonen och DSL‑modemet och sänder båda i samma ledning till telefonjacket. Delningsdosan är en liten dosa eller propp som kopplas in direkt efter huvudjacket. Tekniskt är det ett filter som separerar lägre frekvenser (röstsamtal) från höga frekvenser (DSL‑signalen). – Ordet delningsdosa kan också användas om andra anordningar som delar upp sammansatta signaler på liknande sätt.
[dsl] [telefoni] [ändrad 31 mars 2020]
modulator-demodulator – apparat för datakommunikation över det vanliga telefonnätet. – Ett modem omvandlar information från datorn till en form som kan överföras över telefonledning i det hörbara frekvensområdet. Det behövs därför att data direkt från datorn är digitala, det vill säga består av ettor och nollor, som elektriskt representeras av strömstötar med hög och låg spänning. Sådana signaler kan inte sändas över telefonnätet utan att försämras så mycket att de blir oläsliga för datorn i andra änden. Därför omvandlar modemet den digitala signalen till en analog signal, som för människor låter som brus. Det kallas för modulering. Hos mottagaren omvandlar ett modem den analoga signalen tillbaka till en digital signal (demodulering). – Modem av den typ som användes för e‑post och webb‑surfning på 1980- och 1990‑talet finns knappast längre, eftersom de (teoretiskt) klarar högst 56 kilobit per sekund, vilket är nästan ingenting jämfört med bredband på tio eller hundra megabit per sekund. Dessutom är det allt färre som har fast telefoni med kopparledningar. – DSL‑modem är modem i egentlig bemärkelse, det vill säga att de omvandlar digitalt till analogt och omvänt, men de har mycket högre kapacitet än gamla modem. – Termen modem används också om apparater som konverterar, filtrerar, krypterar och dekrypterar digitala signaler, till exempel så kallade kabelmodem, fast de är inte modem i ordets strikta betydelse. – Läs också om den icke existerande komponenten modermodem.
– Standarder för modem:
- – V.22 – modemstandard från 1980 för dataöverföring med 1,2 kilobit per sekund;
- – V.22 bis – modemstandard för dataöverföring med 2,4 kilobit per sekund;
- – V.32 – modemstandard från 1984 för dataöverföring med 4,8 och 9,6 kilobit per sekund;
- – V.32 bis – modemstandard från 1991 som klarade 14,4 kilobit per sekund. Kunde vid behov sänka takten (”växla ner”) till 12, 9,6, 7,2 eller 4,8 kilobit per sekund;
- – V.32 terbo – modemstandard från 1993 som klarade dataöverföring med 19,2 kilobit per sekund. Kunde vid behov växla ner till 12, 9,6, 7,2 eller 4,8 kilobit per sekund. Klarade mer än 19,2 kilobit per sekund med datakomprimering. V.32 terbo var ingen ITU-standard;
- – V.34 – modemstandard från 1994 för dataöverföring med 28,8 kilobit per sekund. Kunde vid behov sänka takten till 24 eller 19,2 kilobit per sekund. Kompatibel med V.32 och V.32 bis ;
- – V.34 bis – modemstandard från 1996 för dataöverföring med 33,6 kilobit per sekund. Kompatibel med V.34;
- – V.34+ – standard för modem med dataöverföring på 33,6 kilobit per sekund;
- – V.42 – teknik för datakomprimering med V.32 och V.32 bis;
- – V.42 bis – förbättring av V.42, klarade 34 kilobit per sekund;
- – V.90 – standard för modem med överföringstakten 56 kilobit per sekund. Användes i de modem som var standard från slutet av 1990‑talet tills modem i praktiken kom ur bruk. Standarden fastställdes 1998 av ITU, och var en kombination av två konkurrerande förslag. – 56 kilobit per sekund är den högsta överföringstakt som är tekniskt möjlig med modem över vanlig telefonlinje. Överföringstakten på 56 kilobit per sekund gällde vid trafik från internetoperatör till abonnent. I andra riktningen var den maximala takten bara 33 kilobit per sekund. I praktiken blev det oftast mycket långsammare, vanligen runt fem kilobit per sekund;
- – V.92 – standard för modem, fastställd 1999 av ITU. V.92 var en vidareutveckling av V.90. Överföringstakten var fortfarande maximalt 56 kilobit per sekund, men V.92 hade tre nya funktioner: quickconnect, modem‑on‑hold och PCM Upstream.
[datakommunikation] [it-historia] [telefoni] [ändrad 12 februari 2021]
(location preferences) – förvalda inställningar för datakommunikation med beteckningar som ”hemma”, ”på jobbet”, ”på sommarstället”. Inställningarna omfattar sådant som förinställda landsnummer, typ av internetanslutning (mobilt, DSL…), lösenord och tidszon. – Jämför med språkzon.
[datakommunikation] [ändrad 1 november 2019]
(förkortas MAC) – ett nummer som entydigt identiferar en dator för ett datornät. Kallas oftast för MAC-adress. MAC-adressen läggs in av tillverkaren, och identifierar enheterna i ett lokalt nätverk. Strikt talat identifierar MAC-adresser inte själva datorn, utan den anordning som ansluter datorn till det lokala nätet. Numret kan tillhöra ett DSL-modem, en trådlös router eller datorns nätverkskort. – En MAC-adress består alltid av tolv hexadecimala ”siffror” (0—9 och A—F), grupperade i par. De första sex ”siffrorna” anger tillverkaren, de sista sex är ett serienummer.
[nätverk] [ändrad 18 april 2018]
(optical network unit, förkortat ONU) – slutpunkten i ett passivt optiskt nätverk närmast slutanvändaren. Därefter finns en optisk nätverksterminal (optical network terminal, ONT) som omvandlar den optiska signalen till en elektronisk signal som användaren kan ta emot. Skillnaden mellan optisk nätverksenhet och optisk nätverksterminal ignoreras ofta, eftersom de fungerar ihop. Man talar om ONU/ONT.
[optisk dataöverföring] [ändrad 31 mars 2020]