en standard för dataöverföring med en gigabit i sekunden i kopparnät (telefonledningar). – Den hastigheten får man bara när avståndet till telestationen är högst 100 meter. Om avståndet är 250 meter minskar hastigheten till 150 megabit per sekund. – G.fast är en DSL‑teknik. Den ska användas för anslutning av hushåll och småföretag när det inte är praktiskt möjligt med optisk fiber (FTTH). G.fast blev standard 2014 – se dokument från ITU (länk). Fast i standardens namn uppges stå för fast access to subscriber terminals, troligen en bakronym.
[bakronymer] [dsl] [förkortningar på G] [standarder] [ändrad 24 september 2022]
(comment spam) – försök att höja en webbsidas rankning i sökmotorer genom att utnyttja möjligheten till kommentarer på andra, mer ansedda webbsidor: man skriver kommentarer på de webbsidorna och lägger in länkar till den webbsida man vill gynna. (Det är alltså inte spam i betydelsen skräppost.) Många webbsidor förbjuder därför länkar i kommentarerna. – Kommentarspam kan motverkas med taggen nofollow. – Kommentarspammare kallas också för länkspammare. – Se också splogging.
[rankning] [spam] [ändrad 2 februari 2018]
- – en som skickar in falska ansökningar om registrering av domäner på internet. Syftet är inte att faktiskt registrera domänerna, utan att hindra andra från att göra det. Ansökningarna skickas ofta med automatik av ett datorsystem;
- – mer allmänt: en som registrerar domäner för att senare kunna sälja dem dyrt.
– Ordet squammer är en sammandragning av squatter och spam.
[bluff och båg] [domäner] [illa omtyckta personer] [ändrad 6 september 2018]
– eller typo squatting – se fulregistrering. (Av typo – tryckfel plus squatting, se squatter.)
[bluff och båg] [domäner]
användning av någon annans trådlösa nätverk (wi-fi) utan lov. Kallas också för nätsnyltning. – Jämför med piggybacking, wardriving och wi‑fi squatter.
[surf] [wi-fi] [ändrad 15 maj 2019]
wi-fi-snyltare – en som besöker allmänna lokaler främst för att kunna utnyttja det trådlösa nätverket (wi‑fi). Till exempel en datorförsedd kafébesökare som stannar kvar långt efter att kaffet har kallnat. Även: någon som använder någon annans trådlösa nätverk utan tillstånd. – Se också nätsnyltning och squatter.
[it-folkgrupper] [wi-fi] [ändrad 27 augusti 2018]
en metod att skicka stort antal SMS utan att betala den mottagande operatören. Metoden används för att skicka reklam, se A2P. – Avsändaren anlitar en tjänst i ett annat land än mottagarnas land. Avsändaren ser också till att mobiloperatören i mottagarens land inte har terminerings‑avtal om SMS med operatören i avsändarlandet. (Alltså inget avtal om hantering och avgifter – se samtrafik.) SMS:en kommer ändå fram, men operatören i mottagarlandet kan inte ta ut termineringsavgift av avsändaren. – Grey route messaging är inte olagligt, men kostar, enligt uppgift, operatörerna sammanlagt flera miljarder dollar om året i uteblivna intäkter. Bland mobiloperatörer diskuteras därför motåtgärder som att blockera SMS från avsändare utan avtal.
[bluff och båg] [meddelanden] [mobilt] [ändrad 5 december 2019]
på internet: en domän som fungerar självständigt i förhållande till den överordnade domänen. En zon hanterar sin egen in- och utgående trafik, och besvarar frågor från internets adressystem DNS. (Om internet var ett kontor så skulle en zon vara en avdelning som sorterar sin egen post. Brevbäraren skulle lämna posten direkt till avdelningen.) – Termen zon används ofta där man tidigare skulle ha använt ordet domän. Orsaken är att zon har en mer precis betydelse. – Exempel: idg.se är en domän som är underordnad toppdomänen .se. Och idg.se är dessutom en zon. Det innebär att om en webbläsare vill hämta en sida från idg.se så går anropet direkt till idg.se. Toppdomänen se blir inte tillfrågad. – Å andra sidan har idg.se i sin tur flera underordnade domäner, som computersweden.idg.se. De är domäner, men de är inte zoner. Det innebär att anrop till computersweden.idg.se förmedlas av idg.se. – En underordnad domän som idg.se blir en zon om den överordnade domänen delegerar, det vill säga att den ger den underordnade domänen rätt (och skyldighet) att sköta sin egen trafik. En domän som också är zon svarar själv inom DNS på frågor om IP‑adresser inom zonen. (Om en domän inte är en zon är det den överordnade domänen som ska svara på sådana frågor.) – Man säger att det finns en delegeringspunkt mellan en zon och den överordnade domänen. För varje zon finns en SOA-post (SOA=start of authority) i internets adressregister DNS. – Det syns inte på domännamnet om en domän är en zon, men nästan alla domäner närmast under toppdomänerna (som till exempel idg.se) är zoner. – Det finns också något som heter reverse zones: det är servrar som översätter IP‑adresser till domännamn i stället för omvänt.
[domäner] [ändrad 26 november 2017]
IP for smart objects – ett system för att förse små enkla föremål med trådlös datakommunikation, baserad på internetprotokollet IP. En taklampa ska till exempel kunna tändas och släckas med en trådlös strömbrytare, eller från en smart mobil. Sensorer för mätning och övervakning ska kunna kommunicera utan att man behöver dra tråd. Objekten ska både kunna kommunicera med varandra och med ”vanliga” it‑system. – Se sakernas internet. – Se också branschorganisationen IPSO Alliance, numera del av OMA SpecWorks.
[förkortningar på I] [smarta hemmet] [ändrad 31 augusti 2020]