leaky reply

”läckande svar” – svar som av misstag går till alla mottagare av ett mejl (alla i cc-fältet), inte bara till avsändaren. Om detta får oönskade konsekvenser talar man om ett reply all-haveri.

[e-post] [fel] [it-säkerhet] [ändrad 10 oktober 2018]

lease time

anslutningstid, livslängd – i DHCP: den på förhand bestämda tid som en klient (en an­vändares dator) får behålla en till­delad IP‑adress. Tiden kan förlängas en eller flera gånger om klienten begär det. (Lease betyder hyra, hyrestid, ibland också respit.) – Jäm­för med release time (fri­släpp­nings­tid).

[internet] [ändrad 10 oktober 2018]

DNS entry

DNS-post – information om en domän i internets namnsystem DNS. – ”Server has no DNS entry” – felmeddelande som på svenska brukar bli ”Det finns ingen DNS-zoninformation tillgänglig”. Det betyder att användaren har matat in en webbadress som inte ligger på någon server som är registrerad i DNS. (För distinktionen mellan domän och zon, se zon.)

[internet] [ändrad 4 oktober 2013]

Dread Pirate Roberts

påstådd pseudonym för Ross William Ulbricht, som sägs ha stått bakom den hemliga och olagliga e‑handels­­sajten Silk Road†. Ulbricht har inte medgett att han är Dread Pirate Roberts. – Ulbricht greps av FBI den 2 oktober 2013 efter omfattande spaningsarbete. Han dömdes i maj 2015 till livstids fängelse utan möjlig­het till nåd. Han ska också betala 138 miljoner dollar i skadestånd. Ul­brichts försvarare hävdar att åklagaren har undanhållit försvaret information om att den amerikanska narkotikapolisen DEA hade varit inblandad i Silk Road. Två DEA‑agenter har dömts till fängelse för brott i samband med utredningen. – Domen överklagades och överklagandet togs upp i början av 2016, men det avslogs den 31 maj 2017. – Filmen Deep Web från 2015 handlar om fallet, se IMDb (länk). – Namnet: Dread Pirate Roberts var en figur i filmen The Princess Bride från 1987. På svenska: Fruktade piraten Roberts i filmen Bleka dödens minut, se IMDb (länk).

[it-relaterad brottslighet] [mörka webben] [personer] [pseudonymer] [spelfilmer] [ändrad 30 november 2020]

802.11ac

standard för wi-fi med en maximal kapacitet på över en gigabit per sekund. Sänder på frekvenser runt fem giga­hertz. Räck­vidden är kort: man får kanske bara täckning i ett enda rum. Produkter för 802.11ac började säljas våren 2012, men den definitiva stan­darden spikades först senare. Kallas sedan oktober 2018 för Wi‑Fi 5 (se denna länk). – Läs mer på IEEE:s webbsidor (länk).

[standarder] [wi-fi] [ändrad 16 februari 2019]

DOCSIS

data over cable service interface specification – en standard för överföring av data över tv-kabelnätet. I Europa används en variant som kallas för EuroDOCSIS. Det beror på att tv-tekniken i Europa skiljer sig från den i USA, där DOCSIS först utvecklades. Standarden har utvecklats av företaget CableLabs – se cablelabs.com.

[datakommunikation] [förkortningar på D] [radio och tv] [standarder] [ändrad 18 december 2018]

begränsad toppdomän

på internet: toppdomän som bara kvalificerade sökande kan registrera in domäner under. – Begränsade toppdomäner är bland annat .edu för amerikanska universitet och högskolor, .gov för amerikanska myndigheter och .mil för amerikanska krigsmakten. – Sponsrade toppdomäner som .aero, .coop och .museum är en typ av begränsade domäner som hanteras av branschorganisationer. Begränsade toppdomäner är en undergrupp till generiska toppdomäner. Regler för tilldelning av begränsade toppdomäner fastställs av ICANN. – På engelska: restricted top‑level domain eller generic‑restricted top‑level domain. – Alternativet till begränsade toppdomäner är öppna toppdomäner.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

Google

världens ledande sökmotor för webben. – Google startades 1998 av Stanford-studenterna Sergey Brin och Larry Page. – Google är ett webbindex, liksom nerlagda Alta­vista†, men Google har sedan starten varit bättre än konkurrenterna på rankning, alltså att placera de troligen mest intres­santa sidorna överst i träfflistorna. Det gjordes med ett program som heter Pagerank (se också Google Panda). 2013 infördes sökalgoritmen Hummingbird. – Grundarna en­visas också med att hålla Google fritt från annan reklam än korta textsnuttar (sponsrade länkar). – Google blev snabbt den största sök­motorn på webben. Konkurrenten Yahoo an­vände Googles sök­motor fram till februari 2004. (Yahoos medgrundare David Filo var en av Googles första finansiärer.) – Google släppte 2008 webbläsaren Chrome. 2009 tillkännagavs Google Wave (numera Apache Wave), en plattform för elektronisk kommunikation, 2010 överlåten till Apache software foundation. – Ett operativsystem för mobiltelefoner, Android, släpptes 2007, och i början av 2010 började Google sälja en egen­­utveck­lad mobiltelefon under varumärket Nexus†, från oktober 2016 med namnet Pixel, senare också surfplattor. – 2009 med­delade Google också att företaget också utvecklade ett operativ­­system för person­datorer, Chrome OS. – I augusti 2009 släpptes på prov en omarbetad version av sök­motorn, Caffeine. I maj 2010 till­känna­gavs Google TV. – I augusti 2011 köpte Google Motorolas mobiltele­fon­­till­verk­ning, men sålde i januari 2014 företaget vidare till Lenovo. (Se också Project Ara.) – 2005 började Google utveckla självkörande bilar, vilket har lett till att flera ame­ri­kan­ska delstater har infört lagar som, förutsatt att stränga krav är uppfyllda, tillåter självkörande bilar på vägarna. Sedan 2016 utvecklas självkörande bilar i företaget Waymo, ett dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet. (Se waymo.com.) – Under 2012 och där­efter har Google utvecklat inter­aktiva glas­ögon, Google Glass. I februari 2014 köpte Google före­taget Nest, som utvecklar smarta termostater och brandvarnare. – Google blev mobiloperatör våren 2015, se Project Fi. – Google förmedlar också annonser till andra ägares webb­sidor, se Adsense. – I augusti 2015 bildades moderbolaget Alpha­bet: Google ska i fort­sätt­ningen enbart ägna sig åt sökmotorn och det som hör ihop med den, medan andra verk­sam­heter, som självkörande bilar, ska drivas i andra bolag under Alphabet. – I oktober 2020 stämde USA:s justitiedepartement Google för olagliga konkurrensbegränsande åtgärder – se denna länk. – Namnet Google anspelar på talet googol (mer ingående historik finns på den länken). – Se också FWSE och xoogler. – IDG:s artiklar om Google: länk.

[företag] [sökmotorer] [ändrad 21 oktober 2020]