en detaljerad rapport om svenskarnas internetanvändning. Den har kommit ut varje år sedan år 2000. Svenskarna och internet bygger på telefonintervjuer med ett stort antal personer. Svenskarna och internet sammanställdes först av World internet institute, sedan 2010 av Internetstiftelsen. – Se svenskarnaochinternet.se. – Svenskarna och internet innehåller delundersökningen Barnen och internet som gäller internetanvändning hos barn upp till tio år – se denna länk.
[barn] [internet] [it-liv] [ändrad 2 december 2019]
(DoH) – ett system för kryptering av anrop från webbläsare till DNS‑servrar. Syftet är att försvåra olovlig avläsning och manipulation, till exempel man‑i‑mitten‑attacker. Det som krypteras med HTTPS är webbläsarens förfrågan om vilken IP‑adress som motsvarar en given webbadress (URL) – se DNS. Det är IP‑adressen (en rad med siffror) som datorn måste använda för att nå den önskade webbsidan – webbadressen (som idg.se) är bara ett hjälpmedel för det mänskliga minnet. Med användning av DoH blir en sådan förfrågan en obegriplig serie ettor och nollor för den som uppsnappar förfrågan. Det krävs att både webbläsaren och DNS‑servern är anpassad för DoH. – Google (Chrome) och Mozilla (Firefox) började testa DoH under 2018. DoH är en standard som har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF som en RFC (RFC 8484). – DoH har dock mött kritik för att det försvårar filtrering av otillåtna och spärrlistade webbsidor, till exempel sådana som sprider skadeprogram.
[domäner] [kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 30 maj 2021]
tillgänglighet till tjänster på webben och andra digitala medier. – Se lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
[tillgängligt] [webben] [10 oktober 2019]
om webbsidor: laddning av bilder först när de behövs, alltså när besökaren har bilden på sin bildskärm. – Om man tänker sig en webbsida med många bilder som inte får plats samtidigt på bildskärmen minskar man väntetiden för användaren och belastningen på webbservern genom att inte skicka alla bilderna på samma gång. I stället skickar man bara den eller de bilder som ska vara på den del av webbsidan som visas på besökarens bildskärm. På engelska: lazy loading. – Se också lat.
[webbpublicering] [ändrad 23 september 2019]
– (”användarlagret”) – se under extended OSI.
[osi]
den utvidgade OSI‑modellen för datakommunikation. Förutom de sju lager som från början har ingått i OSI‑modellen har den utvidgade OSI‑modellen tre extra lager:
- – lager 8 är användaren;
- – lager 9 är organisationen (företaget);
- – lager 10 är myndigheter och externa kravställande organisationer.
– Den utvidgade OSI‑modellen föreslogs 2010 av Ian Farquhar (länk), som då arbetade på RSA, i artikeln ”Engineering security solutions at layer 8 and above” (arkiverad). Målet med de tre nya nivåerna var inte att förbättra datakommunikationen som sådan, utan att höja säkerheten och efterlevnaden av lagar och bestämmelser. De tre extra lagren ingår inte i någon erkänd standard, men i synnerhet lager 8 diskuteras ibland (uttrycket lager 8 fanns innan Farquhar skrev sin artikel). Då avses ofta funktioner för att identifiera och autentisera användare i nätverk och för att förhindra eller försvåra att användaren medvetet eller omedvetet underlättar nätfiske och försök till intrång.
[osi] [18 september 2019]
- – beteckning på den påstått skadliga mängd av elektromagnetisk strålning som människor utsätts för på grund av mobiltelefoni, wi‑fi och annan trådlös kommunikation. – Se till exempel webbsidan elektrosmog.se. – På engelska: electrosmog. (Smog är ett ord för kraftiga och synliga luftföroreningar i storstäder: smoke i kombination med fog);
- – ett diskussionsforum om trådlösa nätverk, startad 2002 (när wi‑fi var nytt) av Lars Aronsson, sedan länge nerlagt.
[diskussioner] [it-relaterade hälsoproblem] [mobilt] [nerlagt] [trådlöst] [ändrad 3 augusti 2020]