(internet group management protocol) – ett protokoll för multisändning(multicast) på internet. Ingår i internetprotokollet IP, och måste finnas på alla internetservrar. – Protokollet anger hur en dator som tar emot vissa multisändningar (som ingår i en multisändningsgrupp) ska meddela routrar i närheten att den har materialet, och kan vidarebefordra det till dem. Den officiella beskrivningen av IGMP, RFC 2236, finns här.
– International semantic web conference – årlig konferens om den semantiska webben. Har anordnats sedan 2002. – Se denna länk;
– International standard music work code – internationell standard för identifiering av musikaliska verk. Numret identifierar musiken som sådan, oavsett hur den sprids och spelas. För noter finns en annan standard, ISMN, och för inspelningar finns standarden ISRC. – Läs mer på iswc.org.
kommunikationstekniken i Alan KaysanvändargränssnittCroquet (som i praktiken är nerlagt). – Eftersom Croquet var ett utpräglat fleranvändarsystem kallades TeaTime för samarbetsarkitektur. Det var utformat så att många användare samtidigt kunde ha tillgång till samma objekt. Användarna hade kopior av objektet, och de kommunicerade med originalobjektet. Genom tvåfasöverlämning undvek man versionsproblem – alla ändringar genomfördes i tur och ordning på ett enda ställe. – Se denna pdf (från 2005).
(tagsonomy) – det att användare beskriver information på webben med beskrivande eller värderande taggar. Taggarna lagras i en separat databas på webben och är därmed tillgängliga för alla. Syftet är att underlätta sökning av information. – Taggonomi är en ordlek på taxonomi, alltså vetenskaplig namngivning och klassificering. Det kallas också på engelska för folksonomy. En artikel om folksonomies av Adam Mathes finns här. – Vissa anser att taggonomi bör användas om kategorisering för privat bruk, medan folksonomy är för allmänt bruk, men andra gör ingen skillnad.
text och annan information nedtill på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidfoten (på engelska footer) innehåller ofta sidnummer (paginering) men kan också innehålla annan information, till exempel adress och telefonnummer på brevpapper och i e‑post. Sidfoten brukar, bortsett från sidnumreringen, vara likadan från sida till sida i flersidiga dokument. I ordbehandlingsprogram och i e‑postprogram brukar man kunna utforma sidfoten i en särskild mall. – Se också sidhuvud.
en organisation som utvecklar webbläsare och andra program i öppen källkod. Mozillas webbläsare heter sedan 2004 Firefox. – Mozilla är en ideell stiftelse, Mozilla Foundation(länk), som äger företaget Mozilla Corporation(länk), som sköter det praktiska arbetet med produktutveckling. Verksamhetens ledstjärna är the Mozilla manifesto(länk). – Mozillas webbläsare Firefox är en vidareutveckling av version 4 av Netscape Navigator†, som Netscape släppte 1998 med öppen källkod. Webbläsarmotorn kallas för Gecko. Samtidigt som källkoden släpptes startades organisationen Mozilla för att samordna utvecklingen, som delvis bygger på frivilliga. Idén var att Mozilla skulle utvecklas fristående från Netscape. Vem som vill får göra en webbläsare baserad på Mozilla, och versionerna 6 och 7 av Netscape Navigator (sedan dess avvecklad) byggde på Mozilla. Samtidigt har Mozilla en fix och färdig webbläsare, Firefox, för gratis nerladdning. – En svit program, Mozilla application suite, utvecklades inom Mozilla, men överläts 2005 till en fristående grupp, numera Seamonkey Council, som vidareutvecklar sviten under namnet Seamonkey. – Namnet:Mozilla var från början arbetsnamnet på Netscape Navigator. Det är en kombination av Mosaic† och Godzilla (ett japanskt filmmonster). Det står alltså för Mosaicdödaren.
en nerlagd webbläsare från Netscape. – Navigator var i mitten av 1990-talet den mest spridda webbläsaren i världen. Den kallades ofta för Netscape. Lanserades 1994 och konkurrerade snabbt ut sin föregångare Mosaic†. – 1998 publicerades källkoden till Navigator som öppen källkod, vilket startade projektet Mozilla och webbläsaren Firefox. Netscape fortsatte att utveckla och marknadsföra Navigator, men den trängdes ut från marknaden av Internet Explorer från Microsoft. I två stora processer mot Microsoft, en i EU och en i USA, hävdades att Microsoft utnyttjade Windows monopolställning för att gynna Internet Explorer. I en uppgörelse 2003 kom Netscapes ägare America Online (numera Aol), som hade köpt Netscape 1998, överens med Microsoft om att leverera Internet Explorer till Aol:s abonnenter. – Sommaren 2003 sades de flesta av Navigators utvecklare upp, men Navigator levde vidare till den 1 mars 2008, då ägaren Aol slutade att underhålla Navigator. (Sedan dess har Internet Explorer i sin tur trängts undan av Firefox och Google Chrome.)
en sökmotor från Microsoft, tillgänglig sedan juni 2009. – Bing har utformats för att göra det lätt för användarna att hitta underlag för beslut. Sökresultaten presenteras grupperade med tanke på vad man antar att användarna vill veta. Sedan 2009 förser Bing Yahoos sökmotor med resultat. – I februari 2023 beslöt Microsoft att integrera ChatGPT i Bing. – Jämför med Live Search†, Microsofts tidigare sökmotor. – Se bing.com. – Namnet:Bing uttyds ibland Bing is not Google, en rekursiv förkortning och bakronym. Men enligt Microsoft är namnet valt för att det påminner om utrop som Ping! och Bingo! – Se också mannen som fick sparken:länk.
en sökmotor och katalog över webbsidor samt ett ägarbolag. – Yahoo var på 1990‑talet den mest kända sökmotorn vid sidan av Altavista†. – I slutet av juli 2016 köpte det amerikanska telekomföretaget Verizon Yahoos internetverksamhet och varumärket, och i april 2017 gjorde Verizon Yahoo och Aol till dotterbolag till dåvarande Verizon Media Group†. Verizon Media Group såldes i maj 2021 till Apollo Global Management(apollo.com) för fem miljarder dollar, och bytte då namn till Yahoo. Yahoo är alltså numera ett ägarbolag som, förutom sökmotorn med samma namn och andra tjänster under det varumärket, bland annat äger Aol, Engadget(engadget.com) och Techcrunch(techcrunch.com). – Historia: Yahoo startades 1994 av Stanford‑studenterna David Filo och Jerry Yang. Sökmotorn lades ut på webben, först som Jerry’s guide to the World Wide Web, sedan som Yahoo. Det var, och är, en katalog över webbsidor, ordnade i kategorier som i ett bibliotek, senare också ett index som Google. 1995 blev Yahoo ett företag. – Yahoo utvecklades snabbt till en portal med nyheter, e‑post och annat, samt kompletterade webbkatalogen med ett index som fram till februari 2004 använde teknik från Google. Efter några år med egenutvecklad teknik använder Yahoo Search(search.yahoo.com) sedan 2009 sökresultat från Microsofts sökmotor Bing. Från 2015 kan en del av sökresultaten komma från andra källor än enbart Bing. – Avknoppningar och uppköp: I december 2015 meddelade Yahoo att företaget skulle knoppa av all sin internetverksamhet i ett nystartat bolag. ”Gamla” Yahoo, som i januari 2017 bytte namn till Altaba, skulle bara behålla sitt aktieinnehav i Alibaba. Den 25 juli 2016 blev det känt att Verizon ville köpa Yahoos internetbaserade verksamhet för 4,8 miljarder dollar. Köpet gällde det som ingick i det nystartade bolaget, inte Yahoos aktier i Alibaba. – Men i oktober 2016 avslöjades att Yahoo har låtit amerikansk polis och underrättelsetjänst övervaka användarnas e‑post. Skandalen ledde bland annat till att Verizon begärde att priset för Yahoo skulle minskas med en miljard dollar. Köpet gick i genom i juli 2017 för 4,8 miljarder dollar. I maj 2021 sålde Verizon sin internetverksamhet, inklusive Yahoo, till Apollo Global Management. – Från den 1 november 2021 är Yahoos tjänster inte längre tillgängliga i Kina. Skälet uppges vara Kinas allt hårdare reglering av information på internet och krav på att internetföretag på begäran ska lämna över information om sina kunder till Kina. – Namnet:Yahooer är ett släkte av vidriga människoliknande varelser som förekommer i fjärde delen av Gullivers resor av Jonathan Swift. Ordet används i USA om förment okunniga och fördomsfulla sydstatsbor. Filo och Yang säger att de valde namnet för att de gillade det, och för att Filos dåvarande flickvän brukade kalla honom för ”yahoo”. Senare har namnet uttytts som ”yet anotherhierarchically organized oracle” och som ”Yet another hierarchical officious oracle”. Båda är bakronymer. – För företaget, se yahooinc.com. För sökmotorn och andra tjänster, se yahoo.com.