en tjänst för lagring av filer på internet. Användarna kan lagra och hämta filer från vilken dator som helst samt ge andra användare tillgång till filer. De kan också synkronisera filer som finns både på Dropbox och en dator (eller mobiltelefon eller surfplatta). Dropbox är gratis för en begränsad volym data. Mot avgift får man lagra mer. – Se dropbox.com. – Det finns flera liknande tjänster, till exempel ApplesiCloud och MicrosoftsOneDrive.
(web browser eller bara browser) – program som hämtar webbsidor från webbservrar och visar upp dem i grafisk form för användaren. – I en webbläsare ingår program som efterfrågar och tar emot webbsidor från de webbservrar där de publiceras, program som återger (renderar) webbsidan på bildskärmen samt hjälpmedel som bokmärken / favoriter, historiefil och kakhantering. – Se också webbläsarmotor. – Den första spridda webbläsaren med grafiskt användargränssnitt var Mosaic† från 1993. (Men se också Erwise†.) Före Mosaic fanns två webbläsare med enbart text, utvecklade av webbens skapare Tim Berners‑Lee och av Robert Cailliau. Tim Berners‑Lees webbläsare har återskapats för moderna datorer, se denna länk. – I mitten av 1990‑talet var Netscape Navigator† ledande, men den trängdes undan av MicrosoftsInternet Explorer†, som länge var den mest spridda, men som Microsoft 2015 ersatte med Edge. På 2000‑talet blev den ledande konkurrenten till Internet Explorer först Firefox, skriven i öppen källkod, på 2010‑talet Google Chrome. Apple har Safari, och en annan känd webbläsare är norska Opera. 2008 kom Googles Chrome. Eftersom Chrome är skriven i öppen källkod har det kommit flera andra webbläsare som är baserade på Chrome, till exempel Brave(brave.com) och Vivaldi (vivaldi.com). – En enkel, textbaserad webbläsare är Lynx. – Språkligt: Den engelska benämningen browser är, om man tolkar den strikt, missvisande, eftersom man inte använder webbläsare för att ögna igenom(browse) webben, utan för att hämta och visa valda webbsidor. Benämningen är övertagen från en äldre betydelse av browser inom it. – Se också rich internet application. – Den mer övergripande termen webbklient omfattar både vanliga webbläsare och speciella program för hantering av speciella typer av information som förmedlas med webbteknik. Många andra program kan visa webbsidor.
(1947) – belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit bokenHow the web was born(länk) från år 2000.
– Relay – kort för Bitnet relay chat. – Verbet to relay syftade förr ofta på möjligheten att adressera meddelanden till någon i nätet genom att bara ange användarnamn – man behövde inte ange vilket datorsystem som användaren tillhörde;
surfa på webben, surfa på internet – besök på webbsidor samt läsning och skrivning av e‑post, chattande med mera. – Surfning är ett övergripande ord för det man kan göra när man har tillgång till internet. – Uttrycket to surf the internet användes först av den amerikanska bibliotekarien Jean Armour Polly(arkiverad webbsida) i mars 1992 i artikeln ”Surfing the internet: an introduction”(länk), mer om den på denna artikel (arkiverad). – På engelska: surfing; to surf. – Förra kommunikationsministern Ines Uusmanns berömda uttalande om internet – ”bara en fluga” – syftade enligt henne själv på webbsurfande i bemärkelsen att planlöst följa länkarna från sida till sida på webben.
en trådlös bredbandsteknik som är mycket strömsnål, utvecklad på företaget xG Technology, numera Vislink Technologies. Tekniken bygger på single cycle modulation, encykelmodulering, det vill säga att varje etta eller nolla som överförs moduleras på en enda cykel av radiovågen (en vågtopp och en vågdal). Vanlig modulering (som i mobiltelefoni eller wi‑fi) innebär att varje etta och nolla moduleras på tusentals cykler. Den speciella moduleringstekniken gör att man kan överföra data i hög takt med låg strömförbrukning. xG Technology bytte namn till Vislink Technologies i februari 2019 (länk). – Se vislink.com.
(node) – knutpunkt i ett nätverk; en av de apparater som knyts ihop av ett nätverk. Dels kan en nod vara en nätverksenhet som tar emot meddelanden och skickar dem vidare, oftast där en förbindelse delar sig i två eller fler. Dels kan det vara den utrustning som nätverket kopplar ihop: persondatorer, servrar, skrivare, routrar och annat. Ändpunkten i ett nätverk kallas för slutnod eller, mindre vanligt, ändnod; även: terminal. – I artificiella neuronnät är noder ett slags filter, realiserade som delar av programmet, som kan förstärka, försvaga eller blockera signaler som sprids genom nätverket.
– (push technology) – beteckning på system som skickar information till registrerade mottagare utan att mottagaren behöver göra något. Det kan användas för e‑post, snabbmeddelanden, chatt, uppdateringar, blogginlägg och annan information. Motsatsen, pull, innebär att informationen inte skickas till mottagaren förrän mottagaren begär det, vanligen genom att klicka på en knapp eller länk. – Pull var fram till mitten av 1990‑talet praktiskt taget det enda som fanns, eftersom datanäten var för långsamma och för dyra för att man skulle skicka information utan att mottagarna hade bett om det. – Men pushteknik blev en viktig trend i slutet av 1990‑talet, se Pointcast† och Marimba†, fast det tappade snart fart. En anledning var att pushtrafik tog upp en stor del av företagens nätverk, vilket ledde till att många företag blockerade det. – På 2010‑talet fick pushteknik en renässans därför att de flesta användare då hade fått kraftfulla datorer och snabb internetanslutning. Pushteknik är därför inte längre en belastning på nätet. E‑post, andra meddelanden, aviseringar och programuppdateringar överförs automatiskt i många tjänster till användarens dator eller smarta mobil. – Se också pushmail;
användning av namnet på ett wi‑fi‑nät som meddelande till grannarna. Till exempel kan man kalla sitt nätverk för ”Sänkljudetförhelvete”. Namnet på wi‑fi‑nätet visas nämligen på grannarnas datorer när de väljer nät, såvida ägaren inte har angett att nätverket ska vara dolt. Det är alltså ett alternativ till att sätta upp arga lappar i trappuppgången. Fenomenet uppmärksammades redan hösten 2012.
