mått på ljudstyrka och signalstyrka. – Decibel är inget absolut mått, utan anges i förhållande till ett referensvärde. – När det gäller hörsel används den lägsta ljudstyrka som ett människoöra kan uppfatta som referensvärde. Det tas ofta för givet: man skriver att ljudstyrkan var, till exempel, 60 decibel utan att ange referensvärdet. – Matematiskt är decibelskalan logaritmisk:
- – en ökning med tio decibel innebär att effekten ökar tio gånger, men:
- – en ökning med tjugo decibel innebär att effekten ökar 100 gånger (10×10), och:
- – en ökning med trettio decibel följaktligen att effekten ökar 1000 gånger (10×10×10).
- – Och eftersom skalan är logaritmisk motsvarar tre decibel ungefär en fördubbling av effekten. (Hur hörselsinnet bedömer höjningen av ljudstyrkan är en annan sak.)
- – Noll decibel betyder ’samma som referensvärdet’ – inte att det är ljudlöst.
- – Ljudstyrkan angiven i decibel kan vara negativ om den är lägre än referensvärdet.
– I tele- och datakommunikation anger man dämpningen av signalen i decibel per kilometer. – Decibel förkortas dB. – En decibel är en tiondel av en bel (B), uppkallad efter telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell, men måttenheten bel används nästan aldrig.
[datakommunikation] [fysik] [ljudinspelningar] [ändrad 4 juli 2017]
gradvis försvagning av signalen i data- och telekommunikation. Signalens amplitud avtar. Dämpning är ett naturligt fenomen som hänger samman med förbindelsens längd och vilket medium som används. Det mäts i decibel per kilometer. Termen dämpning används i motsvarande betydelse i andra sammanhang, till exempel i akustik. – På engelska: attenuation.
[elektronisk kommunikation] [fysik] [ändrad 9 december 2019]
(sharing economy) – samhälle där man delar på tjänster och ägodelar, ofta med hjälp av tjänster på internet. I stället för att alla har var sin bil så arrangerar man bilpooler; i stället för att bo på hotell bor man hos en privatperson genom Airbnb eller liknande tjänster. Internetbaserade tjänster gör att sådana förmedlingar fungerar snabbt och ger var och en stor valfrihet. – Se delning. – Delningsekonomi var ett av 2015 års nyord enligt Språkrådet och Språktidningen, se denna länk.
[it-liv] [webbtjänster] [årets nyord] [ändrad 13 oktober 2018]
- – förkortning för communications service provider – övergripande beteckning på operatörer av alla slags data- och telekommunikation. – Jämför med ISP;
- – cloud service provider – leverantör av molntjänster; molnoperatör.
[datakommunikation] [förkortningar på C] [molnet] [ändrad 4 juni 2020]
unlicensed national information infrastructure – de radiofrekvenser mellan fem och sex gigahertz som bland annat används av wi‑fi. Frekvensområdet får användas fritt: tillstånd eller anmälan krävs inte. Namnet och användningsområdet fastställdes först i USA, men har spritts till andra länder. – UNII 1 är 5,15—5,25 gigahertz (UNII Indoor) och 5,25—5,35 gigahertz (UNII Low); UNII 2 är 5,47–5,725 gigahertz och UNII 3 är 5,75—5,85 gigahertz.
[förkortningar på U] [trådlöst] [ändrad 19 januari 2018]
ett föreslaget nytt utförande av e‑postprotokollet SMTP med kryptering och certifikat. – Krypteringen ska vara obligatorisk och göra att obehöriga som snappar upp meddelandet på vägen inte kan läsa det. Certifikaten gör att bara den rätta mottagaren kan ta emot mejlet. Om ett mejl styrs om till fel mottagare så stoppas mejlet och avsändaren får ett felmeddelande. – Se MTA. STS står för strict transport security. – SMTP MTA‑STS har utvecklats av bland andra Google, LinkedIn, Microsoft och Yahoo. Förslaget (länk) lämnades in till internets tekniska ledningsgrupp IETF i mars 2016. Se denna RFC från 2018: länk.
[e-post] [it-säkerhet] [rfc] [ändrad 30 december 2019]
”radioattack” – angrepp med trådlösa signaler mot inbyggda system. Uttrycket används i synnerhet om attacker mot bilar med it‑system som kan kommunicera trådlöst, men också om liknande angrepp på smarta hem och andra former av sakernas internet.
[bilar] [inbyggda system] [it-säkerhet] [trådlöst] [ändrad 31 augusti 2017]
förkortning för millimeter wave, se millimetervåg.