Super Wi-Fi

oegentlig beteckning på en standard för trådlös datakommunikation på lediga frekvenser mellan de frekvenser som används för marksänd tv. – De frekvenserna ligger runt 500 megahertz, jämfört med flera gigahertz för vanlig wi‑fi. – Namnet Super Wi‑Fi användes av den amerikanska myndigheten FCC i ett förslag om att skapa ett trådlöst nät med lång räckvidd för datakommunikation. Benämningen Super Wi‑Fi är oegentlig, eftersom branschorganisationen Wi‑Fi Alliance inte har godkänt Super Wi‑Fi som en form av wi‑fi. Ett annat ord är white‑fi. (Den tekniska beteckningen är 802.11af, se denna länk.) – De lägre frekvenserna ger längre räckvidd och mindre känslighet för hinder, men också lägre kapacitet. Frekvenserna skulle få användas fritt, som i wi‑fi. Tv‑bolagen klagade på att detta skulle störa tv‑sändningarna, vilket ledde till att de första Super Wi‑Fi‑näten 2011 i Houston bara hade begränsad räckvidd. – Super Wi‑Fi användes som stamnät. – Jämför med WiMAX.

[standarder] [trådlöst] [wi-fi] [ändrad 11 november 2019]

subnät

  1. – del av ett internetanslutet nätverk. – Ett subnät kännetecknas av att det har en särskild sekvens av de IP‑adresser som nätverket disponerar. Närmare bestämt är det den del av IP‑adresserna som kallas för datoradresser (host addresses) som delas upp i två eller flera sekvenser, en för varje subnät. Ett subnät kan administreras som ett eget nätverk. – Subnetting är uppdelning av ett nätverk, vanligtvis ett större sådant, i flera subnät för att man bättre ska kunna använda IP‑adresserna, och för att mindre nätverk är enklare att administrera. – Se också subnätsmask samt nätverkssegment och virtuellt lokalt nätverk (VLAN);
  2. – äldre betydelse: del av ett större lokalt nätverk.

–På svenska också: delnät. På engelska: subnet eller subnetwork.

[internet] [ändrad 7 januari 2019]

subnätsmask

eller nätmask: filter som sorterar meddelanden till nätverk som är uppdelade i subnät. – Ett subnät är separat administrerad del av ett nätverk som, i sin helhet, är anslutet till internet. Subnätsmasken används för att se till att inkommande meddelanden direkt skickas till rätt subnät. Subnätet skickar sedan meddelandena till de individuella mottagarna. – Där det finns subnät anges subnätet med de första siffrorna i den del av IP-adressen som kallas för datoradressen. Vilka siffror det är får servern för inkommande trafik fram genom att jämföra mottagarens IP‑adress med subnätsmasken. Båda består av en serie ettor och nollor. Subnätsmasken filtrerar bort de siffror i adressen som är gemensamma för hela nätverket (hela nätadressen), och får fram de siffror som är subnätets adress. – En subnätsmask består, liksom en IP‑adress, av 32 ettor och nollor i version 4 av internetprotokollet IP. I version 6 består den av 128 ettor och nollor. Subnetmasken består av ett antal ettor som står först, motsvarande nätadressen och en del av datoradressen, därefter ett antal nollor. Ettorna anger vilken del av IP-adressen som anger vilket nätverk och vilket subnät som meddelandet är adresserat till. Nollorna anger vilken dator som meddelandet ska till.  Subnätsmasken minskar belastningen på den server som tar emot inkommande trafik. Subnätets server skickar meddelandet till rätt mottagare. – Om mask för filter, se mask.

[internet] [ändrad 26 januari 2021]

supernod

nod som vidarebefordrar meddelanden i en del decentraliserade nät. – Supernodar fungerar som ett slags hubbar. ”Vanliga” noder i sådana nät kan sända och ta emot meddelanden, men de kan inte vidarebefordra meddelanden från andra noder till andra noder. Varje ”vanlig” nod är i stället direkt ansluten till en supernod som tar emot meddelanden och skickar dem vidare. Detta är en nödvändig lösning eftersom en supernod måste ha en fast IP‑adress, vilket många datorer inte har. – Systemet med supernoder an­vänds bland annat i Skype och Kazaa†. Nät med supernoder brukar räknas som P2P, men det finns delade meningar om det. – En teknisk förklaring från Skype finns som pdf‑fil här. – På engelska: supernode.

[nätverk] [ändrad 22 december 2022]