namnserver

(name server eller nameserver, även: DNS‑server) – server som knyter domän­namn till IP‑adresser och därmed möjliggör adressering av meddelanden på internet. – Domännamn som www.idg.se är lätta för människor att komma ihåg, men de måste bytas ut mot motsvarande IP‑adresser, sifferserier, för att servrarna på internet ska kunna hantera kommunikationen. Detta hanteras av internets adressystem DNS. Ingen enskild namnserver har alla adresser på internet, men systemet är utformat så att namnservrarna kan fråga varandra. – En namnserver är knuten till en domän, mer exakt till en zon, och har dels till uppgift att förse utgående meddelanden med mottagarens IP‑adress, dels att upplysa andra namnservrar om IP‑adresser i den egna zonen. – När det gäller IP‑adresser för utgående trafik använder namnservern en DNS‑cache för att slippa fråga andra namnservrar om samma adress gång på gång. – En auktoritativ namnserver är en namnserver som ger adressinformation i första hand, alltså bara om adresser som finns i dess eget system. – Den mest kända namnservern är Bind.

[internet] [ändrad 13 april 2017]

multisändning

(multicast) – datakommunikation från en avsändare till många mottagare samtidigt, som när man direktsänder ljud och bild över internet. Detta måste göras på ett sätt som:

  • – inte ger märkbara fördröjningar och:
  • – inte tar för mycket utrymme på nätet.

– Tekniken för multisändning drar fördel av internets trädliknande struktur och sänder ett flöde av datapaket som delas upp i flera parallella flöden först när det är nödvändigt: så nära mottagarna som möjligt. – Observera: Att skicka e‑post till många mottagare samtidigt är inte multisändning. Även om det inte ser ut så i utkorgen så går det ett separat meddelande till varje mottagare. – Datorer som tar emot samma multisändningar kallas för grupper. – Jämför med enkelsändning och anycast.

[internet] [massmedier] [ändrad 22 maj 2018]

MX record

mail exchange record – uppgift som i domännamnsdatabas anger vilken e‑postserver som hanterar e‑posten för en domän. Anger domännamn för en eller flera e‑postservrar som e‑post adresserad till en viss domän ska dirigeras till. E‑postservrarna är numrerade i den ordning de ska användas. Ett MX record kan dirigera e‑post till en e‑postserver på en annan domän än den som anges i e‑postadressen. – MX Records specificeras i RFC 2181 (länk).

[domäner] [e-post] [förkortningar på M] [rfc] [ändrad 22 maj 2018]

mörk laser

(dark laser) – pulserande laserljus med extremt korta avbrott av mörker. Håller frekvensen bättre än vanlig, kontinuerlig laser och anses därför lämplig för datakommunikation. – Jämför med svart fiber (som är något annat).

[optisk dataöverföring] [ändrad 2 april 2020]

.museum

en toppdomän för museer. Det är en sponsrad toppdomän: den som vill registrera en domän under .museum måste kunna visa att det gäller en inrättning som kan räknas som museum. Den måste uppfylla krav som har fastställts av organisationen Muse Doma International (welcome.museum). Kraven finns på denna länk.

[toppdomäner] [ändrad 13 september 2018]

MPLS

multi-protocol label switching – ett protokoll för snabbare dirigering av IP‑kommunikation i delar av nät. Fungerar med olika protokoll (IP, ATM och Frame relay). Delen av nätet kallas för MPLS‑domän eller MPLS‑moln. När ett paket (en adresserad del av meddelande) kommer in i MPLS‑domänen förses det med en speciell etikett som beskriver hur paketet ska dirigeras hela vägen inom domänen. Inom MPLS‑domänen behöver varje router därför bara läsa adressen till nästa router samt eventuellt ändra informationen på eti­ketten (label switching – etikettbyte). Utan MPLS måste varje router själv­ständ­igt fastställa vart paketet ska skickas här­näst. MPLS gör att routrarna i stället mer eller mindre fungerar som switchar. – MPLS specificerades 2001 i en RFC – se RFC 3031. – En vidareutveckling av MPLS, avsedd i synnerhet för optiska nät, är GMPLS.

[förkortningar på M] [internet] [rfc] [ändrad 17 oktober 2019]