Ord och uttryck i it-branschen
(DSP) – företag som tillhandahåller internettjänster åt enskilda kunder (till skillnad från nätgrossister, som säljer åt andra operatörer). – Kan oftast översättas med internetoperatör. (För downstream, se nerströms.)
[företagstyper] [internet] [ändrad 14 februari 2020]
tillfällig IP‑adress som användare tilldelas när det behövs. – Flytande IP‑adresser används när det inte finns nog med IP‑adresser i ett nätverk för att varje användare ska få en egen. En användare får alltså olika IP‑adresser vid olika tillfällen. Med flytande IP‑adress kan man sända och ta emot e‑post, men man kan inte ha en webbsida på sin dator hemma. – Kallas också för dynamisk IP‑adress. Alternativet är fast IP‑adress. – Flytande IP‑adresser hämtas från en uppsättning IP‑adresser som internetoperatören eller nätverket disponerar. En flytande IP‑adress är alltså inte knuten till en viss användare eller dator, utan användaren identifieras i nätverket genom ett tillägg till IP‑adressen. – Orsaken till att det finns flytande IP‑adresser är att det är brist på IP‑adresser. Det fungerar ändå, tack vare de flytande IP‑adresserna, eftersom alla inte är ute på nätet samtidigt. – Hantering av flytande IP‑adresser sköts med network address translation. – Behovet av flytande IP‑adresser försvinner med version 6 av internetprotokollet IP, som ökar antalet möjliga IP‑adresser till ett astronomiskt tal – från några miljarder till ett tal med ungefär fyrtio nollor.
[internet] [ändrad 5 juli 2017]
(ISP) – kan i de flesta fall översättas med internetoperatör.
[företagstyper] [internet] [ändrad 20 november 2017]
ett avvecklat amerikanskt projekt som praktiskt skulle demonstrera att version 6 (IPv6) av internetprotokollet (IP) fungerar. Det pågick 2003–2007. – Projektet drev nät baserade på IPv6 och uppmanade internetoperatörer att slussa sin IPv4‑trafik genom IPv6‑nätet. – Moonv6 drevs av amerikanska myndigheter, universitet och internetoperatörer. – Läs mer på moonv6.com (stängd). – Läs också om 6Net.
[avslutat] [internet] [ändrad 7 april 2017]
samarbete utan betalning mellan internetoperatörer: de förmedlar trafik åt varandra utan att ta betalt för det. – Peering bygger på antagandet att det jämnar ut sig i längden, men det är också en av de grundläggande idéerna med internet. (Jämför med telefonbolagen som tar betalt av varandra för telefonsamtal mellan bolagen, se samtrafik.) – Substantivet peer betyder jämlike. – Peer‑to‑peer betecknar datornätverk där det saknas en central server och där alla anslutna enheter bidrar till att hålla trafiken igång. Peering försvenskas ibland till att pira.
[internet] [ändrad 11 december 2019]
internet message access protocol – ett av de två vanliga protokollen för mottagning av e‑post. IMAP ser till att abonnentens inkommande e‑post tas emot och lagras på internetoperatörens server. Meddelandena ligger kvar på servern även efter att abonnenten har laddat ned dem till sin dator. Abonnenten kan därför läsa samma brev flera gånger från olika datorer, till exempel genom ett webbgränssnitt. (Om man använder det andra protokollet för inkommande e‑post, POP3, så raderas meddelandena från servern så snart som abonnenten laddar ned dem.) Notera att IMAP enbart används för inkommande e‑post. För utgående e‑post används SMTP.
[e-post] [förkortningar på I] [ändrad 18 december 2018]
Post office protocol, version 3 – ett protokoll för mottagning av e-post. POP3 sköter om mottagning och lagring av abonnentens e‑post på internetoperatörens server tills abonnenten hämtar posten till sin dator. Typiskt för POP3 är att meddelandena raderas från servern när abonnenten hämtar dem. I det alternativa protokollet IMAP ligger e‑posten kvar på servern tills abonnenten raderar dem. Notera att POP3 används enbart för mottagning av e‑post. När man sänder e‑post använder man SMTP. – Specifikationen för POP3, RFC 1939, finns på denna länk.
[e-post] [förkortningar på P] [rfc] [ändrad 9 januari 2019]
simple mail transfer protocol – ett protokoll som ofta används för sändning av e‑post från avsändaren till internetoperatören, som sedan sänder det till den slutliga mottagaren. – SMTP används oftast i kombination med POP3 eller IMAP, som används för hämtning av e‑post. SMTP är det ursprungliga protokollet för både sändning och mottagning av e‑post, men det används numera nästan bara för sändning. Orsaken är att SMTP är dåligt på att hantera e‑post som efter nerladdning ska ligga kvar på operatörens e‑postserver, vilket användarna brukar önska. – Det finns en vidareutvecklad version av SMTP som heter ESMTP. – 2016 kom en ny version av SMTP med kryptering och höjd säkerhet, se SMTP MTA‑STS. – Den officiella beskrivningen av SMTP från internets tekniska ledningsgrupp IETF, RFC 821, finns här.
[e-post] [förkortningar på S] [rfc] [ändrad 2 januari 2020]
– IMDb – en amerikansk webbplats med omfattande information om filmer och tv‑serier. – IMDb har ingående beskrivningar av de flesta filmer som finns. Besökare på IMDb kan betygsätta filmerna och skriva kommentarer. – IMDb grundades 1990 som [databaser] [förkortningar på I] [pseudoförkortningar] [filmer] [ändrad 7 juni 2017]
(URN) – uniformt resursnamn – enligt ett förslag som knappast har använts: beständig webbadress som, till skillnad från en URL, följer med oförändrad när man flyttar en webbsida. Om en webbsida flyttas till en annan domän (till exempel om en privatperson byter internetoperatör och tar med sig sina webbsidor) måste webbsidan få en ny URL, men den kan behålla sin URN. Observera att webbsidans URN inte är detsamma som webbsidans namn, så som det anges i HTML‑koden. – URN föreslogs i början av 1990‑talet som del av ett förbättrat adressystem för webben, men det tagits i bruk bara i liten omfattning. Det förekommer i ett fåtal fall som protokoll i webbadresser: i stället för med https:// börjar webbadressen alltså med urn://. Det fungerar bara om URN:en ingår i en namnrymd (namespace) som har registrerats hos IANA. – I internets tekniska dokumentation har man i stort sett mönstrat ut benämningen URN. I stället talar man om uniform resource identifier (URI), och ingår i ett adressystem som utvecklas av W3C. – Läs mer på W3C:s webbsidor (länk).
[webben] [ändrad 20 december 2018]