påstådd pseudonym för Ross William Ulbricht, som sägs ha stått bakom den hemliga och olagliga e‑handelssajten Silk Road†. Ulbricht har inte medgett att han är Dread Pirate Roberts. – Ulbricht greps av FBI den 2 oktober 2013 efter omfattande spaningsarbete. Han dömdes i maj 2015 till livstids fängelse utan möjlighet till nåd. Han ska också betala 138 miljoner dollar i skadestånd. Ulbrichts försvarare hävdar att åklagaren har undanhållit försvaret information om att den amerikanska narkotikapolisen DEA hade varit inblandad i Silk Road. Två DEA‑agenter har dömts till fängelse för brott i samband med utredningen. – Domen överklagades och överklagandet togs upp i början av 2016, men det avslogs den 31 maj 2017. – Filmen Deep Web från 2015 handlar om fallet, se IMDb (länk). – Namnet: Dread Pirate Roberts var en figur i filmen The Princess Bride från 1987. På svenska: Fruktade piraten Roberts i filmen Bleka dödens minut, se IMDb (länk).
[it-relaterad brottslighet] [mörka webben] [personer] [pseudonymer] [spelfilmer] [ändrad 30 november 2020]
standard för wi-fi med en maximal kapacitet på över en gigabit per sekund. Sänder på frekvenser runt fem gigahertz. Räckvidden är kort: man får kanske bara täckning i ett enda rum. Produkter för 802.11ac började säljas våren 2012, men den definitiva standarden spikades först senare. Kallas sedan oktober 2018 för Wi‑Fi 5 (se denna länk). – Läs mer på IEEE:s webbsidor (länk).
[standarder] [wi-fi] [ändrad 16 februari 2019]
data over cable service interface specification – en standard för överföring av data över tv-kabelnätet. I Europa används en variant som kallas för EuroDOCSIS. Det beror på att tv-tekniken i Europa skiljer sig från den i USA, där DOCSIS först utvecklades. Standarden har utvecklats av företaget CableLabs – se cablelabs.com.
[datakommunikation] [förkortningar på D] [radio och tv] [standarder] [ändrad 18 december 2018]
på internet: toppdomän som bara kvalificerade sökande kan registrera in domäner under. – Begränsade toppdomäner är bland annat .edu för amerikanska universitet och högskolor, .gov för amerikanska myndigheter och .mil för amerikanska krigsmakten. – Sponsrade toppdomäner som .aero, .coop och .museum är en typ av begränsade domäner som hanteras av branschorganisationer. Begränsade toppdomäner är en undergrupp till generiska toppdomäner. Regler för tilldelning av begränsade toppdomäner fastställs av ICANN. – På engelska: restricted top‑level domain eller generic‑restricted top‑level domain. – Alternativet till begränsade toppdomäner är öppna toppdomäner.
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]
– se 802.11ac.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 15 november 2018]
världens ledande sökmotor för webben. – Google startades 1998 av Stanford-studenterna Sergey Brin och Larry Page. – Google är ett webbindex, liksom nerlagda Altavista†, men Google har sedan starten varit bättre än konkurrenterna på rankning, alltså att placera de troligen mest intressanta sidorna överst i träfflistorna. Det gjordes med ett program som heter Pagerank (se också Google Panda). 2013 infördes sökalgoritmen Hummingbird. – Grundarna envisas också med att hålla Google fritt från annan reklam än korta textsnuttar (sponsrade länkar). – Google blev snabbt den största sökmotorn på webben. Konkurrenten Yahoo använde Googles sökmotor fram till februari 2004. (Yahoos medgrundare David Filo var en av Googles första finansiärer.) – Google släppte 2008 webbläsaren Chrome. 2009 tillkännagavs Google Wave (numera Apache Wave), en plattform för elektronisk kommunikation, 2010 överlåten till Apache software foundation. – Ett operativsystem för mobiltelefoner, Android, släpptes 2007, och i början av 2010 började Google sälja en egenutvecklad mobiltelefon under varumärket Nexus†, från oktober 2016 med namnet Pixel, senare också surfplattor. – 2009 meddelade Google också att företaget också utvecklade ett operativsystem för persondatorer, Chrome OS. – I augusti 2009 släpptes på prov en omarbetad version av sökmotorn, Caffeine. I maj 2010 tillkännagavs Google TV. – I augusti 2011 köpte Google Motorolas mobiltelefontillverkning, men sålde i januari 2014 företaget vidare till Lenovo. (Se också Project Ara.) – 2005 började Google utveckla självkörande bilar, vilket har lett till att flera amerikanska delstater har infört lagar som, förutsatt att stränga krav är uppfyllda, tillåter självkörande bilar på vägarna. Sedan 2016 utvecklas självkörande bilar i företaget Waymo, ett dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet. (Se waymo.com.) – Under 2012 och därefter har Google utvecklat interaktiva glasögon, Google Glass. I februari 2014 köpte Google företaget Nest, som utvecklar smarta termostater och brandvarnare. – Google blev mobiloperatör våren 2015, se Project Fi. – Google förmedlar också annonser till andra ägares webbsidor, se Adsense. – I augusti 2015 bildades moderbolaget Alphabet: Google ska i fortsättningen enbart ägna sig åt sökmotorn och det som hör ihop med den, medan andra verksamheter, som självkörande bilar, ska drivas i andra bolag under Alphabet. – I oktober 2020 stämde USA:s justitiedepartement Google för olagliga konkurrensbegränsande åtgärder – se denna länk. – Namnet Google anspelar på talet googol (mer ingående historik finns på den länken). – Se också FWSE och xoogler. – IDG:s artiklar om Google: länk.
[företag] [sökmotorer] [ändrad 21 oktober 2020]
– kortform för robot, uttalas ”bått”. Svensk plural: bottar, i singular ofta: bott. Ordet används oftast om datorprogram som fungerar relativt självständigt, så kallade mjukvarurobotar:
- – program som utför rutinartade arbetsuppgifter utan mänsklig tillsyn, till exempel att följa webbsidors länkar från sida till sida och att samla in sidornas innehåll till en katalog eller ett index. Se också robotiserad processautomatisering (RPA). – Jämför med agent;
- – program som självständigt utför komplicerade operationer, eventuellt med inslag av artificiell intelligens;
- – i datorspel: datorstyrd mot- eller medspelare till en mänsklig spelare. (Kallas också NPC);
- – i chatt: datorprogram som kan föra skriftliga samtal med människor: dialogrobot. – Se också socialbot;
- – ett slags smygprogram, se botnät.
- – app med dialogrobot. Bottar i denna betydelse blev en trend i början på 2016. Tanken är att man ska kunna uträtta många slags ärenden genom ett muntligt samtal med en bot, som svarar med syntetiskt tal. Man ska till exempel kunna beställa biljetter och taxi eller boka bord i en muntlig dialog med en sådan bot;
- – bot kan också vara kort för robot när man menar en mekanisk anordning. Se till exempel crabot och deliverbot.
– Läs också om botspeak, bot code och spambot.
[ord på bot] [mjukvarurobotar] [ändrad 18 november 2018]
fingeravtrycksläsare på tidigare modeller av Apples iPhone och på iPad. – Touch ID fanns på iPhone modell 5S fram till modell 8 Plus och finns på iPad Air 2 och iPad Mini 3 och senare. Den presenterades i september 2013. –iPhone X, som visades upp i september 2017, saknade Touch ID och använde i stället ansiktsigenkänning – se Face ID. – Fingeravtrycksläsaren var / är inbyggd i hemknappen på telefonen. Den kan användas för att låsa upp telefonen i stället för en sifferkod (som också kan användas). Funktionen kan också användas för inloggning på olika tjänster och betalningar. Flera personer kan registrera sina fingeravtryck på samma telefon. – Se Apples webbsidor (länk).
[biometri] [mobilt] [ändrad 2 september 2019]
- – allmän beteckning på trådlösa nätverk med en kapacitet på mer än en gigabit per sekund. Det mest kända exemplet på sådana trådlösa nätverk är wigig;
- – tidigare namn på en sådan teknik som utvecklades på den australiska forskningsinstitutionen
Nicta, numera del av CSIRO (länk). Den kallas numera för Ultra high-speed wireless networks.
[bredband] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]
(wireless fidelity) – det vanliga systemet för trådlös datakommunikation i hem och på arbetsplatser. – Wi-fi har varit i bruk sedan runt år 2000. Det är i själva verket en serie tekniker med allt högre kapacitet, men alla är gjorda för att fungera ihop. – Wi‑fi är en märkning för teknisk utrustning som följer standarden 802.11 i någon form, och som är certifierad av branschorganisationen Wi‑fi alliance. Alla wi‑fi‑märkta produkter ska fungera ihop, oavsett leverantör och datorns operativsystem. Även Apples Airport† var wi‑fi‑märkt. (Apple var först med att sälja wi‑fi som konsumentprodukt.) – Notera: Det tas ofta för givet att wi‑fi är detsamma som trådlös internetanslutning. Men i princip är wi‑fi en standard för trådlösa lokala nätverk. Ett wi‑fi-nät behöver inte vara anslutet till internet, men i praktiken är wi‑fi-nät nästan alltid internetanslutna. – Se också wigig, wi‑fi direct och Miracast. – Namnet: Wi‑fi anspelar på wireless och hi‑fi. Stavas ofta wifi. – Jämför med mifi, gi‑fi, wimax och super wi‑fi. – Se också eye‑fi†, Multefire, Next generation hotspot och li‑fi. – Namnet wi-fi har inspirerat till ett antal rimmande varumärken och produktnamn som slutar på ifi eller i‑fi – se denna tagg.
[wi-fi] [ändrad 30 januari 2021]
(wireless fidelity) – det vanliga systemet för