(access point, på svenska också åtkomstpunkt eller anslutningspunkt) – anslutning till internet eller telenätet; server som ansluter enstaka datorer till ett lokalt nätverk (eller till internet genom ett lokalt nätverk), wi‑fi‑basstation med samma funktion; basstation för mobiltelefoni (ansluter telefonerna till det globala telenätet). När det gäller trådlösa datornät kan access point översättas med basstation.
[datakommunikation] [ändrad 5 mars 2018]
wireless local area network, förkortat WLAN – lokalt nätverk där de anslutna datorerna (eller andra digitala apparater) ansluts med radioteknik i stället för med sladdar. Oftast (men inte alltid) avses nätverk baserade på 802.11‑standarden (mer känd som wi‑fi). – Trådlösa nätverk används för anslutning av persondatorer till internet, men också för lokal dataöverföring direkt mellan de anslutna datorerna. – Läs också om WWAN (wireless wide area network).
[trådlöst] [ändrad 26 april 2020]
metropolitan area network – nätverk med större utsträckning än ett lokalt nätverk eller företagsnät, ofta: flera lokala nät som är är sammankopplade genom ett stamnät. Ibland ett nätverk som drivs av en stad, ofta som monopol, för företag och medborgare. – Om nätet omfattar ett företagsområde eller ett universitetsområde kallas det ibland för ett campusnät.
[nätverk] [ändrad 10 september 2020]
fiber to the premises – fiber till fastigheten, fiber till lokalerna – anslutning av ett lokalt nätverk direkt till det optiska bredbands-nätet. – Jämför med fiber to the home, FTTH och FTTX.
[förkortningar på F] [optisk dataöverföring] [ändrad 20 december 2018]
en tidigare föreslagen variant av standarden för trådlösa nätverk, 802.11, för spontana nätverk – så kallad mesh-arkitektur. – Se IEEE (från 2011). Den föreslagna standarden är överspelad, eftersom 2012 års utgåva av 802.11‑specifikationen (länk) omfattar mesh.
[aldrig realiserat] [standarder] [wi-fi] [ändrad 15 mars 2018]
- – ”stoftkorn” – mycket liten sensor med inbyggd datakommunikation. – Motes används i trådlösa sensornätverk. Motes kommunicerar med varandra och vidarebefordrar varandras meddelanden så att de når en uppsamlingspunkt, en dator. – Benämningen mote kommer från projektet Smart dust;
- – se Michigan Micro Mote.
[datorer] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 9 november 2017]
smart dust – annat ord för trådlösa sensornätverk. De enskilda sensorerna kallas för motes, dammkorn. – Benämningen smart dust kommer från ett forskningsprojekt på Berkeley, avslutat 2001 (länk, även bevarad på Internet Archive, länk), som bland annat utvecklade ett speciellt operativsystem, TinyOS för trådlösa sensornätverk. Resultaten från projektet har kommersialiserats av företaget Dust Inc, senare Dust Networks, numera del av Linear (länk).
[forskning] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 7 maj 2017]
ett operativsystem för sensorer i trådlösa sensornätverk – så kallade motes. – TinyOS sparar ström genom att gå på tomgång 99 procent av tiden: all databehandling och kommunikation görs under några millisekunder varje sekund. Det utvecklades i projektet Smart Dust. – Läs mer på engelska här (från 2012) och se tinyos.net (arkiverad). Kod till TinyOS finns på GitHub, se denna länk. – Jämför med Contiki.
[operativsystem] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]
sensorer som kommunicerar trådlöst med varandra i ett meshnätverk. – Idén är att man lätt och billigt ska kunna samla in och sammanställa mätvärden i ett system som är lätt att utplacera (inga ledningar). – I de mest extrema formerna, som används till exempel i miljöstudierna, är sensorerna är små enheter (”motes”) som kan utplaceras planlöst, kanske kastas ut från ett flygplan. Enda kravet är att alla sensorer har trådlös kontakt med de andra, direkt eller indirekt. Varje sensor mäter en eller ett fåtal saker, men det kan vara vad som helst – ljud, ljus, tryck, rörelser, väder och vind – beroende på vad sensornätet ska användas till. De kan användas som tjuvlarm eller för att upptäcka skador på hus efter jordbävningar. Sensorerna innehåller enkla datorer, batterier och en radiodel. De kommunicerar med varandra och vidarebefordrar mätvärden så att de når en uppsamlingspunkt. Varje mätvärde innehåller uppgift om vilken sensor det kommer från. Sensorns plats kan, om det behövs, mätas med en inbyggd GPS‑mottagare eller genom att sensorerna själva mäter var de finns i förhållande till varandra. Trådlösa sensornät kom i bruk i början av 2000‑talet och har fått stor användning. – Trådlösa sensornät utvecklades först på Berkeley-universitetet i det numera nedlagda projektet smart dust. – På engelska: wireless sensor network, WSN.
[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 24 mars 2021]