- – digital subscriber line – en teknik för snabb internetanslutning genom det fasta telenätet. – Den äldsta och mest kända formen av DSL, ADSL, har sedan länge ersatts av snabbare varianter av DSL som VDSL och VDSL2 samt G.fast. Ändå talar man ofta om ”ADSL” när man menar nyare former av DSL. Medan ADSL först klarade 500 kilobit i sekunden klarar VDSL2 100 megabit i sekunden eller mer, och G.fast klarar en gigabit i sekunden på korta avstånd. – DSL utvecklades på 1990‑talet för att man skulle kunna erbjuda bredband över det vanliga telenätet till abonnenter som saknade optisk fiberanslutning. DSL sågs då som en övergångslösning. – Tekniskt fungerar DSL så att datakommunikationen sker på mycket höga frekvenser i telenätet (kopparnätet). Frekvenserna är så höga att de inte stör telefonsamtal. (Se frekvensdelning.) Man kan därför tala i telefon och använda DSL samtidigt. DSL förutsätter att särskild utrustning, DSLAM, monteras i telestationen. – Abonnenten måste ha ett DSL‑modem och en delningsdosa (splitter) som skickar telefonsamtal till telefonen och datakommunikation till DSL‑modemet. Hur snabb förbindelsen faktiskt blir hänger på avståndet till telestationen. Ju snabbare DSL‑teknik man använder, desto kortare räckvidd har signalen från telestationen. – DSL används mest av privatpersoner och småföretag som vill ha bredband utan att behöva dra nya kablar;
- – DSL, se Damn small Linux.
[dsl] [förkortningar på D] [linux] [ändrad 20 juli 2017]
en branschorganisation för företag som arbetar med mobil och trådlös kommunikation. I stort sett alla företag som tillverkar mobiltelefoner eller annan utrustning för trådlös kommunikation är med, liksom nästan alla företag som är operatörer. – CTIA anordnar mässan CTIA Wireless. – Organisationen grundades 1984, och hette då Cellular telecommunications industry association, därav förkortningen CTIA, som sedan 2004 är en pseudoförkortning. CTIA står alltså officiellt inte längre för något. – Se ctia.org.
[konferenser och mässor] [mobilt] [organisationer] [pseudoförkortningar] [trådlöst] [ändrad 8 augusti 2019]
(FFOS) – ett nerlagt operativsystem för mobiltelefoner, utvecklat i Mozillaprojektet. – Firefox OS för mobiltelefoner lades ner 2016, men operativsystemet skulle finnas kvar för tv och sakernas internet. I september 2016 meddelade Mozilla att organisationen upphör helt med utvecklingen av Firefox OS (se meddelande). – Firefox OS visades upp på Computex i juni 2013. Projektet var tidigare känt som Boot to Gecko, B2G (se Gecko). – Firefox OS byggde på principen att alla program (appar) skulle köras i webbläsare. Programmen skulle utnyttja de avancerade funktioner som ingår i HTML5. – Firefox OS var baserat på Linux. Program skrivna för Googles operativsystem för mobiltelefoner, Android, var inte körbara på Firefox OS. Däremot skulle program som var skrivna för Firefox OS i princip kunna köras på alla mobiltelefoner, datorer och plattor i webbläsare som klarade HTML5. De skulle bara kunna köras snabbare och smidigare på Firefox OS. – Firefox OS blev känt i februari 2012 när det blev känt att det stora telebolaget Telefónica backade upp projektet. Då hade projektet redan pågått sedan sommaren 2011. – I juli 2012 meddelade Mozillaprojektet att operativsystemet skulle marknadsföras som Firefox OS (efter webbläsaren Firefox), men det lades alltså ner 2016. – En testmiljö för utvecklare kan fortfarande laddas ner här. – Läs mer på Mozillas webbsidor. – I april 2013 släppte företaget Geeksphone två mobiltelefoner för Firefox OS: Keon† och Peak†. De var avsedda för utvecklare.
[linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 4 september 2018]
(ursprungligen Open services gateway interface, numera bara pseudoförkortningen OSGi) – en standardiserad plattform för överföring av datorbaserade tjänster till användare i bostäder, fordon och andra miljöer samt till mobila användare, oberoende av datortyp och operativsystem. – Exempel på tjänster är internetanslutning, telefoni, radio och tv, tjuv- och brandlarm, navigation, medicinsk övervakning, övervakningskameror och fjärrstyrning av utrustning. OSGi ska kunna användas i persondatorer, mobiltelefoner, surfplattor, datorspel, hemelektronik och fordon. – Läs mer på osgi.org.
[pseudoförkortningar] [sakernas internet] [ändrad 16 december 2019]
en testsida för webbläsare. Det visar hur webbläsaren hanterar ett antal standarder och tekniker som används på interaktiva webbsidor. – Acid3 lanserades i början av 2008 av WaSP† som uppföljare till liknande tidigare test, Acid1 och Acid2. Alla tre testen finns på sidan acidtests.org, men de anses föråldrade och omarbetas inte. Acid4 var under arbete 2010, men eftersom WaSP upplöstes 2013 blev det inget. – Mer i Wikipedia.
[inaktuellt] [testning] [webbpublicering] [ändrad 10 oktober 2018]
- – WaSP – se Web standards project†;
- – white Anglo-Saxon protestant – den politiskt och ekonomiskt dominerande folkgruppen i USA.
[förkortningar på W] [inaktuellt] [organisationer] [språktips] [webbpublicering] [ändrad 22 oktober 2017]
Novell Netware – ett lokalt nätverk från Novell†. – Netware var under slutet av 1980‑talet och under första delen av 1990‑talet det ledande systemet för lokala nätverk. – Sista versionen av Netware var version 6.5 från 2003, sista större uppdateringen gjordes 2008. Novell slutade att underhålla Netware 2010 och rekommenderade då kunderna att gå över till produkten Open enterprise server (länk), numera utvecklad av Micro Focus (som har absorberat Novell).
[nerlagt] [nätverk] [ändrad 11 februari 2019]
Wireless application protocol – en föråldrad branschstandard för internetbaserad datakommunikation med mobiltelefoner med GSM. – Satsningen på WAP inleddes runt år 2000 av då ledande företag som Ericsson, IBM, Motorola och Nokia, men konsumenterna var inte intresserade. De skaffade 3g. – Branschorganisationen WAP Forum gick år 2002 upp i Open Mobile Alliance, som skulle förvalta WAP‑specifikationen. Den senaste specifikationen, WAP 2.0, är från 2002. Det tillverkas sedan länge inga telefoner som är anpassade för WAP, och det publiceras inte heller några WAP-sidor. – Jämför med I‑mode†.
[förkortningar på W] [internet] [mobilt] [nerlagt] [ändrad 14 februari 2018]
en indisk satsning på en talbaserad motsvarighet till webben, avsedd för mobiltelefoner. – Spoken web är avsett för fattiga indier som sällan har tillgång till persondator, och som kanske inte är läskunniga, men som har mobiltelefon. De ska kunna använda systemet för att skaffa information och göra affärer. Motsvarigheten till webbsidor blir inspelningar med tal, och i stället för att klicka på länkar trycker man på knappar eller använder talstyrning. – Spoken web utvecklas av IBM:s India research laboratory, se här. – Kallas också för World Wide Telecom Web, WWTW, eller T‑Web.
[talstyrning] [webben] [ändrad 22 april 2018]
en avvecklad smart mobil från Motorola Mobility (som var dotterbolag till Google när telefonen lanserades, numera dotterbolag till Lenovo). Den släpptes för försäljning i USA och Kanada i augusti 2013. I Europa började försäljningen 2014. Den hade operativsystemet Android och bland annat talstyrning. Den hade också många sensorer som ger användaren möjlighet att anpassa telefonens funktioner till omständigheterna, så kallad contextual computing. – Marknadsföringen av Moto X upphörde 2017. – Se Motorola Mobilitys webbsidor. – Moto G är en billigare variant.
[mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 24 juni 2020]