liggare

(ledger) – förteckning över händelser införda i den ordning de inträffar. Ofta: lista över ekonomiska transaktioner eller andra transaktioner. – Tillförlitliga liggare är nödvändiga i alla system som hanterar betalningar och andra transaktioner. Den kronologiska ordningen är dels praktiskt betingad – händelserna skrivs upp när de inträffar i tur och ordning –, dels ett sätt att försvåra manipulation i efterhand. Längst ner på varje sida summeras beloppen och summan förs sedan in överst på nästa sida. – I bokföring talar man om huvudbok (general ledger). En huvud­bok innehåller alla företagets transaktioner ordnade efter konto, och för varje konto i tidsordning. – En liggare i allmän betydelse är ungefär samma sak som en logg, ett ord som först användes till sjöss. Men en logg är en förteckning över händelser, inte penningtransaktioner. – Blockkedjor kan ses som ett slags liggare, se distribuerad liggare. – Ordet: En liggare var från början en bok som låg uppslagen hela tiden för att man lätt skulle kunna skriva i den.

[betalningar] [blockkedjor] [företag och ekonomi] [ändrad 13 maj 2020]

Corda

ett projekt som utvecklar en standard för distribuerade liggare. Alltså ett sätt att dokumentera och verifiera transaktioner så att det blir praktiskt taget omöjligt att förfalska information om dem. Detta har uppfattats som om Cordas teknik var baserad på blockkedjor. – Utvecklingen av Corda inleddes 2016 och stöds av ett internationellt konsortium av 73 banker, finansföretag och försäkringsbolag. Samarbetet bygger på tanken att ingen vinner på att varje företag utvecklar en egen version av den dis­tri­bu­erade liggaren. Utvecklingsarbetet görs av det amerikanska företaget R3 (r3.com). Resultatet ska offentliggöras med öppen källkod. – I början av 2017 ”avslöjades” det att Corda inte använder riktig blockkedjeteknik, vilket Corda besvarade med att organisationen aldrig hade påstått att den gjorde det. – Se corda.net.

[betalningar] [blockkedjor] [it-säkerhet] [ändrad 16 januari 2021]

native content

i reklam: artikelliknande text som i själva verket är ett slags betald annons. Kallas också för native advertising. Man brukar ange två kriterier:

  • native content är skrivet i en berättande, journalistisk stil och ska inte vara öppet säljande. Grafiskt är det utformat så att det liknar redaktionellt material i den publikation (tryckt tidning eller webb­pub­li­ka­tion) som det ingår i. Det ska stå bland redaktionella artiklar, inte för sig. Men det ska tydligt markeras att det inte är redaktionellt material;
  • native content ska inte ha till uppgift att locka läsarna att besöka en webbsida eller göra något annat aktivt. Allt man vill ha sagt ska finnas i texten. Syftet ska vara att påverka läsarens benägenhet att välja en viss produkt eller tjänst.

– Läs också om ordet native.

[marknadsföring] [ändrad 2 juli 2017]

friktion

i breddad bemärkelse: något som hindrar ett förlopp från att gå med högsta hastighet eller att ge bäst resultat. – Liksom i fysik kan friktion i denna vidgade betydelse både vara något som tar emot och något som är nödvändigt.  Friktion i denna betydelse kan alltså vara nödvändiga eller onödiga besvär och svårigheter i en process. Det kan gälla helt automatiska processer eller sådana som utförs av människor. – I ett grafiskt användargränssnitt kan friktion vara onödigt krångel som försvårar interaktion och kanske får användaren att ge upp. – Friction-right – rätt friktion – är den optimala friktionen i ett sammanhang. Användarna kan förvänta sig autentisering i någon form, alltså friktion, och blir misstänksamma om det saknas, men de blir irriterade eller frustrerade om autentiseringen är för krånglig. – Friction costs, friktionskostnader, är i ekonomi kostnader, förutom de uppenbara, som uppstår när man tar ett lån, gör en betalning, investerar pengar etcetera. Till exempel kostnaden för nerlagd arbetstid. Det kan också vara kostnaderna för friktion i betydelsen här ovanför. – På engelska: friction.

[användargränssnitt] [företag och ekonomi] [it-säkerhet] [jargong] [ändrad 13 augusti 2021]

pivot

  1. – to pivotatt göra helt om, att göra en helomvändning, att vända på en femöring. Om företag: att avbryta satsningen på ett projekt och börja med något nytt (inte nödvändigtvis raka motsatsen till det man gjorde tidigare);
  2. – se pivå (svängtapp) och pivotering.
  3. pivot point – rotationspunkt.

[företag och ekonomi] [kalkylark] [språktips] [ändrad 13 maj 2020]

upstreaming

  1. – om telefonavlyssning och dataavläsning: hemlig avlyssning / avläsning av kommunika­tion från stamnätet. Man kopplar alltså inte in sig nära den man avlyssnar eller avläser, utan man gör det långt ifrån, på en kabel med många kommunikationslinjer. Detta är ett vanligt förfarande bland de stora signalspanings‑organisationerna;
  2. – bidragande med kod till ett projekt med öppen källkod. (Koden går ”uppåt” – till källan.) Alltså att man inte bara använder koden i sitt eget projekt när man modifierar öppen källkod, utan också ger den öppna källkodens upphovspersoner tillgång till förändringarna. Ett företag som utvecklar ett eget utförande av Linux kan till exempel skicka sina ändringar och förbättringar till Linus Torvalds;
  3. – överföring av ett företags intäkter till ett företag i ett skatteparadis genom att man skickar interna fakturor;
  4. – att ”sno en taxi” genom att ställa sig framför någon som också försöker få en taxi.

[avlyssning] [företag och ekonomi] [öppen källkod] [ändrad 20 augusti 2018]

social kreditvärdering

(social scoring) – kreditvärdering baserad på personens aktiviteter på internet. – Social kreditvärdering grundas på antagandet att personens pålitlighet när det gäller att vilja och kunna betala skulder har mer att göra med personligheten än med inkomst och existerande skulder. En person som ofta skriver på sociala medier om bakfylla och slagsmål är kanske inte den bästa låntagaren, oavsett inkomst. – Social kreditvärdering används vanligen i kombination med traditionell kreditvärdering. Det är mycket omstritt.

[företag och ekonomi] [kartläggning] [sociala medier] [ändrad 17 januari 2021]