(IPFS) – ett system för lagring av data, fördelade på många datorer på internet. – Varje fil som lagras i IPFS delas upp i mindre delar, och varje del lagras på många datorer på internet. Det är ett distribuerat filsystem, som påminner om BitTorrent. Delarna sätts ihop när man hämtar en fil. Filerna är innehållsadresserbara, det vill säga att man behöver inte veta var en fil finns för att hämta den, bara dess namn. – IPFS, som presenterades 2015, kan ses som ett alternativ till webben. En fördel är att det är svårt att radera filer av misstag i IPFS, medan en fil försvinner från webben om man stänger av webbservern som den finns på. IPFS är dock sammankopplat med webben genom en gateway. IPFS struktur gör det också mindre sårbart för attacker och censur, och det används därför för att sprida information till områden där internet är delvis blockerat. Förändringar av filer (versionskontroll) hanteras med git. – En teknisk beskrivning av IPFS finns här, och se också denna artikel i Computer Sweden. – IDG:s artiklar om IPFS: länk. – Se ipfs.tech.
[datalagring] [internet] [ändrad 5 december 2022]
en sårbarhet som finns i processorer från Intel, AMD och ARM. – Spectre blev känd i januari 2018, samtidigt som Meltdown, och bedömdes som potentiellt mycket allvarlig. Sårbarheten, som utnyttjar en funktion som kallas för spekulativ exekvering, ger en angripare möjlighet att kringgå hårdvarans säkerhetssystem och komma åt information som annars skulle vara skyddad mot obehörig avläsning. Eventuellt har felet funnits i Intelprocessorer sedan 1995. – Sårbarheten kan drabba datorer med operativsystemen macOS, iOS och Windows samt dessutom många utföranden av Linux. Det uppges dock att det, när Spectre upptäcktes, inte fanns några kända fall där angripare faktiskt hade utnyttjat sårbarheten. De berörda företagen har tagit fram kod som blockerar Spectre, men det befaras att många program måste kompileras om för att bli säkra. – Se spectreattack.com och en rapport från Googles Project Zero samt artiklar i TechWorld.
[processorer] [sårbarheter] [ändrad 29 januari 2022]
- – en sårbarhet som finns i processorer från Intel och ARM. Den blev känd i januari 2018, samtidigt som Spectre, och bedöms som potentiellt mycket allvarlig. Sårbarheten ger en angripare möjlighet att kringgå hårdvarans säkerhetssystem och komma åt information som annars skulle vara skyddad mot obehörig avläsning. Eventuellt har felet funnits i Intelprocessorer sedan 1995. Sårbarheten kan drabba datorer med operativsystemen macOS, iOS och Windows samt dessutom många utföranden av Linux. Det uppges dock att det, när Meltdown upptäcktes, inte fanns några kända fall där angripare faktiskt hade utnyttjat sårbarheten. De berörda företagen har tagit fram kod som blockerar Meltdown, men den koden uppges försämra datorernas prestanda med 5—30 procent. – Se meltdownattack.com och en rapport från Googles Project Zero samt artiklar i TechWorld;
- – se härdsmälta.
[drift] [processorer] [sårbarheter] [ändrad 12 januari 2018]
(speculative execution) – det att vissa processorer förutser och exekverar instruktioner i förväg, alltså innan de har matats in av operativsystemet. Det är ett sätt att spara tid. Processorn räknar ut vad som är den mest sannolika kommande instruktionen och utför den; resultatet sparas till det ska användas. Flera instruktioner i rad kan också utföras på spekulation. Om det visar sig att förutsägelsen var fel, och att det var en annan instruktion som skulle exekveras kastas resultatet av den spekulativa exekveringen. – Spekulativ exekvering höjer effektiviteten i synnerhet i processorer med flera kärnor och i flerprocessorsystem. Processorn är nämligen sällan fullt upptagen hela tiden, utan kan utföra spekulativ exekvering när den annars skulle vara sysslolös. Det räcker med bråkdelar av millisekunder. – Jämför med predikation. – 2017 blev det känt att en sårbarhet i Intels, AMD:s och Arms processorer (det vill säga praktiskt taget alla som används i persondatorer) gör att spekulativ exekvering kan användas för attacker – se Spectre.
[processorer] [sårbarheterer][ändrad 16 maj 2018]
quantum dot light emitting diode – beteckning på en typ av bildskärm som använder kvantprickar (quantum dots) för att generera bilder. Tekniken var 2017 ny i kommersiella produkter, främst storbilds‑tv. QLED-skärmar har klarare färger och skarpare bild samt har längre livslängd än andra bildskärmar. – Den kommersiella typen av QLED‑bildskärmar kallas för fotoemissiv (photoemissive). Sådana bildskärmar har ett skikt med vanliga LED‑bildpunkter bakom ett lager av kvantprickar. Bilden uppkommer genom att LED‑bildpunkterna i det bakre skiktet avger ljus som får kvantprickarna att avge rött, grönt eller blått ljus. – En alternativ teknik, elektroemissiva QLED‑skärmar (electro‑emissive), även kallad QD‑LED eller QDLED, har inget bakre LED‑skikt. Varje kvantpricksbildpunkt aktiveras direkt på elektrisk väg. Den tekniken kommer eventuellt under 2021 i produkter på marknaden.
[bildskärmar] [förkortningar på Q] [ändrad 14 december 2020]
engelska för cachemiss – se under cacheträff.
[datalagring]
(cache hit) – det att data som efterfrågas av ett program påträffas i cacheminnet. Det är det första ställe som processorn söker i, så en cacheträff spar tid jämfört med en cachemiss (cache miss på engelska), som innebär att efterfrågade data måste sökas i lagringsminnet (hårddisk eller SSD).
[datalagring] [2 november 2017]