Ord och uttryck i it-branschen
smart mobil eller surfplatta som man använder samtidigt som man tittar på en förstaskärm. Förstaskärmen är vanligtvis en tv. Förstaskärmen visar ett tv‑program som tittaren ser på, samtidigt som tittaren kommenterar eller söker efter extrainformation på andraskärmen. – På engelska: second screen.
[bildskärmar] [it-liv] [radio och tv] [ändrad 16 december 2020]
tv-skärm eller annan bildskärm som man tittar på samtidigt som man använder en andraskärm. Andraskärmen kan vara en smart mobil, en surfplatta eller en bärbar dator. Förstaskärmen visar ett tv‑program som tittaren ser på, samtidigt som tittaren kommenterar eller söker efter extrainformation på andraskärmen. – På engelska: first screen.
[bildskärmar] [it-liv] [ändrad 30 juni 2018]
Arm Limited – en engelsk utvecklare av processorer. – Arm grundades 1990 som ett samarbete mellan Acorn Computers† och Apple. Namnet var först en förkortning som stod för Acorn RISC machine, sedan för Advanced RISC machine. Det är numera en pseudoförkortning som skrivs Arm. – Arm tillverkar inte processorer, utan låter andra tillverkare använda Arms konstruktioner mot licensavgift. (Det är alltså inget konstigt med att AMD tillverkar Arm‑processorer.) Arm var först inriktat på strömsnåla processorer för smarta mobiler, bärbara datorer och annan bärbar utrustning. Arm utvecklade bland annat i samarbete med Digital† processorn StrongARM†, som senare överläts till Intel. Snapdragon från Qualcomm är en vidareutveckling av en Arm‑konstruktion, och även Apples processorer för iPhone och iPad, A‑processorerna, bygger på Arms arkitektur. I juni 2020 meddelade Apple att Arm-baserade processorer ska användas även i Macintosh i stället för Intelprocessorer – se Apple Silicon. – I början av 2010‑talet blev Arm en ledande konkurrent till Intel när det gäller processorer till mobiltelefoner och surfplattor, och i mitten av 2010‑talet var Arms arkitektur den mest spridda i världen. Microsoft har anpassat Windows för Arm‑processorer, se Windows RT†. – I oktober 2012 presenterade Arm en 64‑bitars processor (se ordlängd), vilket tydde på att Arm ville komma in på marknaden för servrar. 2015 släppte Arm ett operativsystem för inbyggda system, se Mbed. – Japanska Softbank (softbank.jp) köpte Arm i juli 2016 för 32 miljarder dollar. I september 2020 kom överens om att sälja Arm vidare till Nvidia för 40 miljarder dollar (se pressmeddelande). Men i februari 2022 blev det känt att försäljningen inte blir av (se pressmeddelande). Orsakerna är att bland andra brittiska konkurrensverket motsätter sig, och i december 2021 hade amerikanska FTC gått till domstol för att stoppa köpet (se ftc.gov/news…). – Läs mer på arm.com. – IDG:s artiklar om Arm: länk.
[företag] [processorer] [pseudoförkortningar] [ändrad 9 oktober 2022]
– Small computer system interface – en äldre standard för sammankoppling av datorkomponenter. Förkortningen utläses ”skussi”. – Från början användes SCSI för anslutning av yttre tillbehör, som skrivare, men där har det ersatts av USB, som är behändigare, och av Thunderbolt, som är snabbare. Numera används SCSI för sammankoppling av komponenter inuti datorer, där hög överföringstakt är viktigt. – SCSI kom på 1980‑talet, och sedan dess har ett antal varianter utvecklats, bland annat Serial attached SCSI, iSCSI och SCSI Express. – Läs mer på branschorganisationen SCSI Trade Association STA:s webbplats: scsita.org.
[förkortningar på S] [kablage] [sammankoppling] [ändrad 24 augusti 2020]
digital negative, .dng – ett filformat för arkivering av digitala fotografier, utvecklat av Adobe. – Idén är att tillhandahålla ett filformat som kan användas av alla kameratillverkare och av alla utvecklare av bildbehandlingsprogram. Bilderna lagras i formatet raw. Specifikationerna av filformatet är öppna för alla. – Läs mer på Adobes webbsidor.
[arkivering] [bildbehandling] [filformat] [foto] [förkortningar på D] [ändrad 7 juni 2017]
en nerlagd strömsnål bildskärm från det amerikanska företaget Qualcomm (länk). Qualcomm hade kommit över tekniken genom att köpa företaget Iridigm. – En Mirasol‑bildskärm drog nästan ingen ström så länge som bilden inte ändrades. Bildskärmen använde reflekterat ljus (den syntes alltså inte i mörker). Den kunde räknas som elektroniskt papper, och var en tillämpning av mikroelektronisk mekanik, se MEMS. Den första produkten med Mirasol‑bildskärm kom 2011: en läsplatta från det sydkoreanska företaget Kyobo. Den blev ingen framgång och såldes ut till kraftigt nedsatt pris sommaren 2012. Därefter tycks utvecklingsarbetet ha upphört. 2015 köpte Apple Qualcomms Mirasol‑laboratorium på Taiwan. – En PDF om Mirasol‑tekniken finns på Qualcomms webbsidor (borttagen).
[bildskärmar] [nerlagt] [ändrad 25 november 2019]
en modell av Intels processor Pentium 4, ursprungligen släppt 2004. Den första modellen hade problem med hög värmeutveckling och avvecklades därför rätt snart. 2005 kom en ny, helt omarbetad version med namnet Prescott M. Prescottprocessorer tillverkades under åren 2004–2005.
[processorer] [ändrad 1 maj 2020]
ett tyskt företag som utvecklar tunna, böjliga bildskärmar av ”elektronisk plast”. – Företaget satsade först på läsplattor, men tillverkar numera tunna bildskärmar för olika användningsområden. Alla elektroniska komponenter är gjorda av elektriskt ledande eller halvledande plast. – Plastic Logic skulle 2010 släppa en läsplatta under namnet Que†, men den lades ner före debuten. – Plastic Logic ingick 2009 samarbete med den amerikanska bokhandelskedjan Barnes and Nobles om att bokhandeln skulle sälja e‑böcker genom Plastic Logics läsplatta. (Jämför med Nook.) – Läs mer på plasticlogic.com.
[bildskärmar] [företag] [läsplattor] [ändrad 24 maj 2019]
(life cycle analysis, LCA) – kartläggning av vad som händer med en produkt, från tillverkning till återvinning. Termen används mest när det gäller fysiska produkter som påverkar miljön. – Se också produktlivscykelhantering och electronics disposal efficiency (EDE).
[hårdvara] [it-system] [ändrad 7 juni 2018]
DNA-datalagring – lagring av data i syntetiska DNA‑molekyler. – DNA‑datalagring är en experimentell teknik. Tal skrivna med de binära siffrorna 1 och 0 omkodas till de fyra baserna i DNA: A, C, G och T. När man senare ska läsa den lagrade informationen omvandlas sekvensen av A, C, G och T tillbaka till ettor och nollor. Forskare på European molecular biology laboratory (se ebi.ac.uk) har lagrat nästan en megabyte med data i DNA och sedan återskapat datamängden i digital och binär form. – Se denna artikel från 2013 (arkiverad). – Datalagring i DNA blir extremt kompakt jämfört med magnetisk datalagring, men att läsa data lagrade som DNA är tidskrävande.
[datalagring] [experimentell teknik] [ändrad 27 september 2021]